Plus och minus med dagens morgonträning
På pluskontot: kunde vara på gymmet i hela två timmar, då jag kom vid 7.00 och tog ut friskvårdtimme mellan 8.00 och 9.00. Hade en kollega som PT och fick råd om både "vanlig" träning och rehabträning för min rygg. Fick energi inför dagen. Klarade mycket mer än vad jag själv trodde (tack, PT-kollegan!).
På minuskontot: glömde hårborste och BH. Fick gå med fingerkammat hår (tur att jag inte glömde balsam) och gjorde en desperat deo-sanering av den svettiga sport-BH:n i ett försök att dekontaminera den. Jag hade nämligen en tunn silkestopp att ha på mig idag. Inte läge att gå BH-lös.
Med minnen från helgen
Två fina minnen från helgen: hjärtsmörgåsfrukost med favoritpojken och kattgos. Saker som sätter ett leende på läpparna så här mitt i veckan. Eller, ja, det är ju fredag imorrn. Och då kommer Ellinor hit. Hurra!
Picard i Sverige
Många (matrelaterade) franska företag etablerar sig här i Svedala. Först Ladurée, sedan Lenôtre. Och nu Picard. Det har öppnat på Sveavägen och Karlavägen i Stockholm. Picard är alltså för oinvigda en affär med endast frysta varor. När jag flyttade till Paris hade jag en Picard precis på andra sidan gatan, man såg rakt in i den när man stod i fönstret. Jag såg alla frysarna och undrade så vad för konstigt det var (detta låg dessutom på Rue du Dragon, som bara har kläd- och skoaffärer och barer annars. En smal, kort gata. Så mal placé. Och konstigt). Tyckte jag då. Efter att ha hört mycket bra om affären av bekanta gick jag dit. Och de hade faktiskt bra produkter. Sådana som var svåra att hitta på mitt lokala Monoprix. Tyvärr hade vi en frysfack i storlek med ett Big Pack-paket då, så jag storhandlade inte på Picard, precis. Här i Sverige verkar de (såklart) specialisera sig på franska delikatesser som t.ex sniglar och chokladmoelleux. Inom en femårsperiod planerar de öppna 50 butiker runt om i Sverige. Vi frankofieras. Och jag älskart, såklart!
Picard, Karlavägen 50 och Sveavägen 92, Stockholm, Sweden
Jennys matiga med-en-dröm-om-sommar-sallad
Lika lite som man som svensk förväntas klaga på somrar som regnar bort eller inte har gradantal över 30 grader, lika lite förväntas man klaga på vintern. Denna har dock känts evighetslång i år, och bekräftelser på detta har jag hört i jobbkorridorerna och sett uppdateringar om på diverse sociala nätverk. Kanske har det att göra med alla sjukdomar som verkar vara extra långa och extra ettriga i år. Fast: det är faktiskt bara februari. Sportlovs -och Vasaloppstider. Vecka 10, som var veckan min familj brukade åka skidor på, har inte ens varit förbi än. Så vi får nog hejda oss med klagomålen. Men då kan vi drömma om sommaren, längta, peppa, planera. Igår peppade jag inför sommaren med en dröm-om-sommaren-sallad. Det hjälpte, faktiskt. Prova! Koka röd quinoa med en god buljong, låt kallna. Blanda quinoan med granatäpple, blodgrape, rödlök, paprika (en söt sort, jag tog spets-), mixad grönsallad och massor med färsk dill. Toppa med stekt halloumi och en god dressing. Klart!
Hurra!
I går fick jag veta att jag vunnit en SPA-kryssning på Kellys blogg. I 24 timmar jag jag och min mamma kryssa, få behandlingar, produkter, bo i lyxhytt och mumsa frukostbuffé. Det är faktiskt precis exakt just det jag behöver just nu. Jag tänker lite extra på det idag - som motvikt - när jag haft en svindålig dag med krashad jobbdator, försvunna filer, ont i halsen och irriterande moment i privatlivet. Och dessutom fick jag idag två biobiljetter till The Silver Linings Playbook av en vän som vunnit dem men redan sett filmen. Ja, när man har en skitdag kan universum ge tillbaka minsann. Kanske är det en Gud, kanske är det karma, kanske något annat. Men vad det än är, så TACK! Och hurra!
Nu jädrar!
Nu ni, nu ska det bli andra bullar här. Nu blir det en kur med blutsaft för extra järn och B-vitamin för fröken Carlsdotter. Det ska om planen går som förväntat ta bort tröttheten. Som i och för sig eventuellt visat sig vara början till en förkylning som har flyttat in i min näsa och hals, men det skadar inte att köra ändå. Nu jädrar i min lilla låda ska här piggas på, förstår ni. Är ni med mig?
Som på restaurang
Idag var en sådan där dag när jag gick runt i matbutiken och inte blev sugen på något att äta till middag. Då började jag fantisera om restaurangbesök och vad jag skulle äta på mina favoritställen. Tills jag kom på att jag faktiskt kan laga samma mat, hemma! Så jag slängde ner varorna i korgen och tjippade hem och lagade råraka med löjrom, crème fraîche, rödlök och dill. Mycket mumsigt, om jag får säga det själv. Jag kan, jag!
En källa till energi
Den gångna helgen var precis vad min kropp och min själ behövde. Har ju varit så himla trött den senaste tiden. Jag vet inte riktigt vad det beror på. Den gångna helgen har i alla fall gett mig massor med energi. Både kroppsligt och själsligt. Först mys och sleep over hos vännerna i fredags, sedan mysfrukost ensam med favoritpojken.Två-och-en-halv-timmas-lur på soffan hos mamma och pappa. Badkarsbad med mammas gamla skvallertidningar. Lunch hos fina mormor där vi låtsades att det var sommar och mumsade på sallad och jordgubbar med glass. Sedan låtsades jag att jag var barn igen och satt i TV-rummet med snacks medan mamma och pappa hade gäster. För att smita upp och ta lite mat och sedan komma upp och äta dessert med dem. I pyjamas. En söndagspromenad med pappa Carl i snön där vi pratade om min kommande trettioårsfest (tills han gav upp när jag började gå loss på idéer om Game of Thrones-fest med riddare och narrar och eldkastare och sa "ja visst, har du ett par hundra tusen över?", haha). En underbar helg som varit så lugn och innehållit så lite och så mycket på en och samma gång. Fint. Så himla fint.
Alla hjärtans kudde
Den här fina kudden fick jag i alla hjärtanspresent av min mor och far. Tyget är handplockat av mamma och kudden är helt handsydd. Sömmerskan har till och med sytt ett fint svart band runt hela kudden. Mycket fin och välgjord. Och väldigt mig! Den passar perfekt (såklart, mamma har öga för sådana här grejer) i mitt vardagsrum. Dessutom är innerkudden i mjukt dun, så den är mysig att ligga på - och inte bara fin att titta på. Tusen tack, fina pappa och mamma!
Söndagsfrukost
En riktig mysfrukost blev det i morse hos mor och far. Hembakta (inte så vackra men goda) croissanter, fikonmarmelad från Kalymnos och kumquatmarmelad från Swaziland, äggröra, DN och kattgos. Den perfekta helgfrukosten, och samtidigt en chans att få umgås med mina fina föräldrar. Den här söndagen bjuder på kvalitetstid med vännen och hennes lillkicka, bland annat. Good times i Bergslagen, med andra ord. Tjipp!
Och så här blev det!
Det framgår kanske inte riktigt, men jag kapade av en bra bit. Kort, för att vara mig. Vad som dock framgår är mina trötta ögon. Jag gick upp arla morgonstund med favoritpojken så att han föräldrar skulle få sovmorgon. Väldans mysigt, såklart. I alla fall: ny frisyr, check!
"Death will come to everyone and everything"
Herreminge vilken bra trailer! Peppen är TOTAL!
I två etapper
De mysiga kvällarna hos favoritpojken och hans föräldrar går alltid i två etapper. Den första pågår fram till att favoritpojken ska sova. Den innehåller saker som hajkbomber, lösgodis, Wild Kids och tuggummituggtävling (som igår). Den andra etappen - som börjar efter favoritpojken har nattats - innehåller saker som Bondfilm, dessertvin, praliner och grottlagrad ost. Båda etapperna lika mysiga och härliga, på sina sätt. Jag älskart! Igår sov jag som sagt över också, vilket gjorde kvällen extra speciell. Tyvärr fick jag vika in hovarna först av alla - eller första av alla vuxna då - (den där tröttheten alltså!) och missade sista halvan av Skyfall. Fast som tur var har jag ju redan sett den. Min fredagkväll får två tummar upp - båda etapperna.
Mot frisören!
Som vanligt öppnar min snälla frisör upp speciellt för mig en lördagsmorgon, bara för att jag är i stan. Hon är snäll hon! Vi får se vad hon hittar på idag. Förra gången såg det ut som nedan. Kanske ska jag klippa av en rejäl bit? Tiden får utvisa! Ha en finfin lördag, gott folk!
Fika
Jag har foten i en rad olika enheter på mitt jobb. Nästan varje enhet har en organiserad fika i veckan. Där turas man om att ordna fika en eller två gånger per halvår. Idag var det min tur att fixa fredagsfika med en enhet. Mycket lyckat. Även om det inte på något sätt var märkvärdigt. Inte ens självbakat denna gången. Fika är ju alltid välkommet och det är ett utmärkt sätt att faktiskt ses ett tag under informella former. I vår stressade jobbvärld äter fler och fler sin lunch framför dataskärmen och skippar kaffet vid tiotiden. Organiserade fikastunder är (i alla fall på mitt kontor) svaret. Nästa vecka är det tillsammans med några andra kollegor min tur att fixa onsdagsfika med en annan enhet. Och i tisdags var det tårta. Det är tur att man bara kan ta en slät kopp om man vill och fokusera på att umgås istället... I alla fall. Organiserad kontorsfika: två tummar upp! Nu ska jag sätta mig på en buss till den lilla staden i Bergslagen. Sleep over hos favoritpojken och hans föräldrar inleder den här helgen. Tjipp!
Les Misérables
Jag älskade som alla andra Les Miserables. Viktor Hugo, fin musik, Paris och proffsiga rollinsatser, what's not to like, liksom? Tyckte dock att den var liiiite lång. Som mitt sällskap sa: "den var jättebra men långtråkig". Lustigt. Men jösses vilka skådespelarinsatser i denna filmen, alltså! Jag var sjukt imponerad. Och scenografin gick inte av för hackor den heller... Kan också hända att soundtracket kommer rulla på kontoret idag... Och idag är det fredag, hurra! Trevligt veckoslut, kompisar!
Semmelkvinnan: Sammanfattning 2013
Elva semlor blev det. Och nu känner jag att jag är färdig. Egentligen ville jag prova Fröken Brogrens Veranda också, speciellt då den vunnit Arlas semmeltest. Men när vi skulle testa där så var semlorna slut. Så det får bli nästa år. Jag har dessutom ätit säkert 6-7 semlor utanför testet, så nu har min lilla mage sagt åt min hjärna att det får vara nog för i år. Ok. Det har ju varit mycket, mycket roligt att testa semlorna! Jag skulle vilja ändra ett betyg. Konditori Vasa var den första semlan jag testade. Och den fick bara 3,5. Så här i efterhand (jämfört med alla de andra semlorna) måste jag lyfta upp den till 4 poäng. Vem vann då? Jo, Jeremiabageriet! Spring dit för Guds skull, de är jättemumsiga. Här är hela listan (se alla test mer ingående i den HÄR kategorin):
4,5
Jeremiabageriet
4,25
Bageri Bullvivan
4
Konditori Vasa, Café Java, Jakob's Konditori
3,5
Ingeborgs
3
Lill-Annas Bageri, Malins Hembageri
2,5
Hälls konditori
2
Sveas Pâtisserie, The Coffee
Det var det! Vad ska jag nu testa, måntro?
Lite under vädret
Efter att ha känt mig halvkrasslig i flera veckor trodde jag igår att det var dags även för mig att vika in hovarna och kapitulera för bakterierna. Men efter att ha skippat franskan, bara vilat i soffan med frukt och lite naturgottis och gått och lagt mig redan vid åttahugget igår känner jag mig idag bättre. Har nog åkt på en liten förkylning, men inte monsterinfluensan som cirkulerat på kontoret nu i flera veckor. Tack och lov! Så jag kör ännu en arbetsdag och hoppas på det bästa. Ha en god torsdag, gott folk!
Jennys mammas fiskgryta med färg
Ibland blir jag så himla sugen på min barndoms mat. Då ringer jag pappa eller mamma och frågar om receptet. Igår var det mammas fiskgryta med färg som hoppade runt i mina tankar. När man hör ingredienserna kan man tycka att de inte passar ihop, men de gifter sig väldigt bra och kräver ofta en extra portion. Eller två. Nu var det länge sedan jag delade med mig av recept här på bloggen, så here we go! Detta behöver du:
1 pkt torsk
4 medelstora tomater
4 ägg, kokade och hackade
mjöl
margarin/smör
persilja, hackad
paprikapulver
curry
salt
peppar
Skär fisken i 1,5 cm tjocka bitar, vänd dem sedan i mjöl. Fräs ca 50 g margarin i en gryta. Fräs ca 1 tsk var av paprikapulver och curry i margarinet (jag tror jag tog det dubbla dock, jag gillar mycket smak). Lägg i fisken. Täck med vatten, hacka tomaterna och tillsätt dem. Koka tills fisken är klar. Lägg i de hackade äggen och toppa med (massor av) persilja. Servera till vad du tycker passar. Min ömma moder hälsar att pressad potatis eller quinoa (som jag valde) är gott till. Bon appetit!
Semlor och Paris
Igår var jag hemma hos söta Anna, som bjöd på semlor (Sveas, hon höll med om matbrödssmaken. Limpa, tyckte hon. God, men ingen semlesmak). Jag bjöd i gengäld på Paristips. Anna och hennes karl K-J ska nämligen dit i mars. Jag skrev och kluddrade på hela hennes karta hon skrivit ut. Babblade och babblade och tipsade och tipsade. Och insåg hur bra jag faktiskt kan Parran. Och hur mycket jag saknar det. Hoppas jag får återse det snart... Så länge tar jag mig till franskalektionen idag efter jobbet och hoppas att allt jag glömt och nästan omöjligen kan gräva fram helt plötsligt hoppar fram på rätt plats i hjärnan. Heja mig!
Nu får det vara nog!
Ja, så tänkte jag igår. Jag har tittat kopiöst mycket på serier på sistonde. På bara några veckor har jag bränt av fem (!) säsonger av Sons of Anarchy, en säsong av House of Cards och lite stöavsnitt av andra serier och en film här och där. Jag kände på riktigt att jag höll på att bli dum i huvudet. Det var ju precis för att undvika sådana här situationer jag gjorde mig av med min TV! Så igår kokade jag te, tände ljus och la mig på min ottoman med min Game of Thrones-bok. Som jag borde läst ut för länge sedan. Men nu är jag nära. Då går jag på nästa. Framöver ska mina hjärnceller få arbeta lite mer, min fantasi likaså. Ikväll blir det franskaplugg. Och kanske några kapitel i boken också. Men ingen play-TV! Nu FÅR det vara nog. För ett tag. i alla fall...
Semmelkvinnan: Jeremiabageriet
Jag vill börja med att säga att avsaknaden av socker på denna semla är helt mitt fel. Den hade socker när den införskaffades, men bars sedan runt halva Örebro i mycket blött väder, varför den ser ut som ovan. Jag fick tips om semlorna på Jeremiabageriet från en gammal gymnasieklassis som hade hittat hit och kommenterat på ett av mina Semmelkvinnaninlägg. Således var jag - trots ganska många nederlag på innan givna tips - väldigt peppad på just denna semla. Och den levererade! Bullen var ganska kompakt, något som får den att kännas hembakt och genuin och som om den har tagit tid på sig att jäsa och inte fyllts med luft. Den har också mycket kardemummasmak med vad jag tror är egenstött kardemumma. Grädden är god och serverad i bra mängd och mandelmassan är utan några som helst tvivel hemgjord. Den har till och med stora bitar här och var - något som skulle kunna vara det enda att klaga på då det ibland blir lite för stora och hårda bitar. Locket är ju inte runt som jag egentligen gillar bäst, men det är så gott (och är ordentligt nertryckt i grädden så att det bara är att lyfta av det och äta på en gång, med grädden färdigserverad så att säga) så det gör inte något. Jeremiabageriet har gjort den godaste semlan i Öret - som jag har provat hittills i alla fall. Och det är bara ett fåtal ställen kvar på min lista nu. I eftermiddag provar jag den andra vinnartipparen Fröken Brogrens veranda. Spänningen är olidlig. Jeremiabageriets semla får i alla fall 4,5 av 5. Mycket, mycket god semla. Hade den haft runt lock och mindre bitar i mandelmassan hade den fått 5. Kanske till och med utan runt lock, när jag tänker på det. Bra semla! Tack för tipset, Klara!
Jeremiabageriet, Bertil Waldéns gata (Wadköping), Örebro, 019-32 23 14
Paolo's
Jag har ett längre tag velat prova Paolo's då jag bara hört gott om stället. Och det förstår jag. Här har vi ett etablissemang som verkligen har satsat! Inredningen är perfekt, det känns som om man klivit in på ett hippt bistro på Manhattan, inte på Drottninggatan i Öret. I april 2012 öppnade den första enheten av Paolo’s på Elite Stora Hotellet i Örebro. Paolo’s är ett nytt café- och restaurangkoncept som har sina rötter i den italienska mattraditionen. Konceptet handlar om en livsstil; ”från morgon till kväll”, och erbjuder det bästa från det italienska köket. Maten är god, personalen trevlig och de serverar en det där lilla extra, som en hel rad olika oljor, vinägrar och vinegretter och otroligt gott bröd före maten. Paolo's serverar antipasto, pizza, ett fåtal pastarätter, sallader och diverse mackor. Det får två tummar upp från mig. Det enda minuset var vitpepparn i kvarnen. Ser jag en stor pepparkvarn antar jag alltid att det är svartpeppar. Så också denna gång varför jag körde runt rejält på min pizza innan jag insåg att det var vitpeppar. Jag är näpperligen ett fan av vitpepparn. Den kan sticka tillbaka dit den växer, så att säga. Annars: Paolo's - två stora tummar upp!
Paolo's, Drottninggatan 1, Örebro, 019 15 69 40
Bättre och bättre dag för dag
Så här vackert var det i dag när jag vid sjuhugget gick till jobbet. Och det är jättestor skillnad mot för bara två veckor sedan. Nu är det faktiskt ljust både när jag kommer till jobbet och när jag går därifrån. Hurra! Det låg dessutom vår i luften i morse. Jag var inte den enda som kände det, flera på jobbet sa samma sak när de kom i morse. Att det ska snöa i natt ignorerar jag. Snart är våren här, och medan vi väntar blir det bara bättre och bättre - ljusare och ljusare - dag för dag.
Semmelkvinnan: Sveas Pâtisserie
De som följer mitt semmeltestande måste tro att jag är världens mest kräsna person. Nej, det är jag inte. Framgent kommer ett semmeltest som fick snudd på högsta betyg. Men först Sveas Pâtisserie, som som ni kanske redan har anat inte får speciellt högt betyg. Bullen var saftig och inte alls torr - något som varit ett problem vid flertalet andra semmeltest. Det var lite för lite grädde och den smakade lite som om den hade tagit smak av en plastbunke den legat i eller så. Men det var inte heller en jättestor deal. Inte heller madelmassan var att klaga på, helt ok. Nej det var smaken på själva bullen. Helt utan kardemumma och inte hellet speciellt söt (vilket inte behövs om man hade haft kardemumma i men som verkligen hade behövts som substitut). Sveas bulle smakade matbröd. Min medbedömare instämmer. Sveas Pâtisserie i Örebro är en filial till det kända orginalet i Kumla. Jag har bara hört positiva saker om stället och det är säkert jättemysigt. Deras semla (som är bakad i Kumla) får dock inte mer än en ynka 2 av 5. Semlan smakar helt enkelt inte semla.
Sveas Pâtisserie, Stortorget 15-17, Örebro, 019-18 66 33
Längtan
Min dator kraschade ju precis innan jul och igår gick jag in i min back-up för att leta efter en fil. Då hittade jag den. Mappen med foton från Sri Lanka. Och insåg att jag just nu för EXAKT två år sedan var ute på den resan. Drygt en vecka runt nästan hela ön och en vecka strand och bad i Negombo. Denna vackra ö var mer än en semester för mig. Min far bodde här kort på 70-talet och han förälskade sig i kulturen och folket. Denna förälskelse förde han över på mig. På grund av inbördeskriget som började på 80-talet har vi dock inte kunnat besöka ön. Förrän för två år sedan då de öppnade gränserna för turism igen. Vi bokade på momangen. Då resan kostade typ fyra månadshyror hade jag - jobbsökande och vikarierande högstadielärare för stunden - inte råd. Men mina fina föräldrar betalade halva och lånade ut resen. Och mina drömmars resa realiserades. Sri Lanka är en sådan vacker ö. Kontrasternas ö. Men snudd på regnskog uppe i bergen, med teodlingar, kanelträd och prunkade grönska, med savannliknande natur i söder där nationalparkerna bjuder på rikligt djurliv, med stränder långa och vackra med underbart, varmt vatten, med det buddistiska och hinduiska men med städer som Galle där det europeiska koloniala arvet gör sig mycket gällande. Med islam, hinduismen, buddismen och katolicismen närvarande i kulturen. Med ett ständigt rödmålat leende på de beteltuggande läpparna älskar jag lankesen. Och maten, kulturen, naturen, sången, språket, det ständiga vickandet på huvudet, viljan att komma tillbaka efter den förödelse som är naturkatastof och krig. Sri Lanka tog en liten bit av mitt hjärta. Förhoppningsvis får jag åka tillbaka snart för att hämta tillbaka det. Eller lämna lite mer... (Läs mer om min Sri Lankaresa HÄR).
Wadköping
I centrala Örebro bortom Stadsparken vid Svartån hittar man friluftsmuseet Wadköping – Örebros eget Skansen. Med sina trähus och gårdar skildrar Wadköping Örebros äldre bebyggelse och stadsmiljö. Här finns museer, utställningar, café och matsal, träsvarvare, handelsbod, bageri, antikvariat, butiker och hantverkstäder. I Wadköping har man samlat gammal bebyggelse från Örebros centrala delar. De äldsta husen är Kungsstugan från 1400- eller 1500-talet och Borgarhuset ("Cajsa Wargs hus") från 1600-talet. Här spankulerade jag och "syrran" idag. Målet var egentligen Jeremiabageriet, men när vi insåg att det inte fanns servering promenderade vi lite till och tog oss sedan upp till stan igen. Wadköping är en av mina favoritplatser i Öret. Det må vara ditflyttat från olika andra platser i Öret och inte "på riktigt", men precis som Skansen är det mysigt och det känns väldigt genuint svenskt. Perfekt för "syrran" som inte varit i landet på några månader.
Vintersöndag
Vaknar till snön som faller mjukt utanför fönstret. Var bara hemma på soffan igår. Såg äntligen Lawless som jag velat se länge. Jag orkade inget annat efter min lördag. Jag städade nämligen hela läggan noga, tvättade fyra maskiner tvätt, lagade sju matlådor, handlade, sopsorterade och fixade. Efter all aktivitet fick jag kapitulera. Mina vänner som gärna ville att jag kom över fick nobben, tyvärr. Jag orkade inte. Fast jag är stolt att jag numera lyssnar på min kropp och lyder den. För två år sedan hade jag hällt i mig tre koppar kaffe och gått dit ändå, och sedan fått lida. Nu vet jag bättre. Och idag vaknar jag upp lite piggare och så peppad för återförening med "syrran" som varit i Los Angeles i några månader. Åh, vad vi ska tjöta. Och äta semla, förhoppningsvis. Tjipp så länge, gott folk!
Bussiga kollegor
Igår var jag och mina kollegor på fredags-AW på Clarion i Öret. Inte nog med att de har halva priset på champagne och gratis snacksbuffé, lägger man sitt kvitto på drycken man köper i en vnkylare på baren har man chans att vinna priser. En brunch, en trerätters middag - och det bästa - en övernattning i ett rum med bastu eller jacuzzi samt brunch dagen efter. Man måste dock vara på plats vid sjuhugget när de drar vinnaren. Jag - som skulle vara där sist av alla då jag skulle vänta in ex-kollegan från Hufvudstaden - fick direkt när jag anlände veta att två av mina kollegor skrivit mitt namn på sina kvitton istället. De skulle inte vara kvar vid sju. Sedan började ALLA kollegor göra samma sak. Snart var den där vinkylaren full med kvitton med mitt namn på. En kollega som inte fick ett kvitto gick till och med tillbaka till baren för att fråga om ett kvitto att skriva mitt namn på. Hur fint?!? Tyvärr vann jag inget, men känslan av den där kollektiva önskan om att ge mig en lyxig hotellnatt (en av kollegorna visste hur mycket jag längtade efter att bada badkar) räcker för mig. Jag har fina kollegor, minsann!
"Godmorgon"
I dag som jag länge. Jättelänge. Tonårslänge. Jag har varit så himla trött de senaste veckorna. Det konstiga är att sömn inte riktigt råder bot på det. Inte heller träning och massor av frukt och grönt. Funderar på att ta en kur blutsaft (ni vet den från Floradix). Måste få lite energi. Orkade mig inte ens till franskan i onsdags, så igår fick jag en lång maillista med franskaläxor från Bodil på Medborgarskolan. Det får bli en av helgens aktiviteter. En annan är semmeltesning och mys med Anna och i morgon kommer min allra finaste "syster" - som precis har kommit tillbaka från Amerikatt - äntligen hit. Hurra! Trevlig helg, kompisar!
House of Cards - på riktigt
Jag har alltid varit fascinerad av amerikansk politik. Och har såklart studerat den när jag skaffade mig min universitetsutbildning. Jag har till och med haft chansen att få träffa ett par höjdare från den världen genom mina olika styrelseuppdrag under studietiden. Den senaste källan till information från denna världen kommer från den fiktiva tv-serien House of Cards med Kevin Spacey. Jag älskarn! Och tror såklart att det är så det går till på riktigt. Och nu, precis när jag är mitt uppe i denna serie, skriver min vän från Pennsylvania, Ryan Devlin (som blev Pennsylvanias teacher of the year) på Facebook att han ska få följa med en av Pennsylvanias kongresskvinnor till Obamas State of the Union-tal i Washington DC. Och jag blir alldeles till mig. Utan att göra en för stor spoiler för er som inte sett serien kan jag meddela att det i House of Cards bland annat handlar om en kongressman från Pennsylvania som vill bli governor. Och alla trick man kan ta till. Och min vän är i verklighetens politik en av de tricken! Denna kongresskvinna vill alltså bli governor. Så himla spännande, alltså! Läs mer HÄR.
En torsdag
Gårdagens tema gick mig ganska obemärkt förbi. Familjen hörde av sig, en vän med ett sms. Det blir ju lätt så när man är singel. Dagen hade dock höjdpunkter på andra sätt. En vän jag inte träffat på drygt två år och som är i stan på konferens bjöd mig på morotskakefika och uppdateringar om vad som hänt sedan sist. Jag bjöd på te och dito. På kvällen blev det lite middag på en fuskitalienare i stan. Inte illa för en torsdag. Och nu är det fredag och den bjuder på förmiddagsfika med en av mina enheter på jobbet och AW med en annan enhet. Inte så illa, det heller. Dessutom kommer min ex-kollega som flyttat till Hufvudstaden på besök på kvällens AW. Ännu bättre. Trevligt veckoslut, gott folk!
Ett nyttigare alternativ
Ellinor inspirerar ofta till nyttigare versioner av annars ganska onyttiga recept. Jag hittade på ett alldeles eget igår. Jag åt ärtsoppa till middag (älskar ärtsoppa!) och ville ha dessert. Men efter semmelinfernot jag gett mig in i den senaste tiden kände jag att det inte riktigt var befogat med ännu en sockerstinn dessert. Så jag gjorde en lite nyttigare variant. Nyttigare - och godare, visade det sig! Jag kallar den.....Jennys äppelkrisp! Gör så här: tärna två skalade äpplen och lägg dem i en ungfast form. Strö over generöst med kanel. I en bunke, blanda ca 1,5 dl havregryn, en matsked smör, en matsked jordnötsmör, riven kokos och fyra färska daldar i så små bitar som möjligt. Ta i med händerna och gör en kladdig deg. Smula degen över äpplena och grädda i ugnen i 200 grader tills det blivit gyllenbrunt. Servera med lite crème fraîche eller turkisk yougurt. Miam!
Semmelkvinnan: Bageri Bullvivan
I går var det då - på självaste fettisdagen - dags att testa Bullvivans semlor. Här fick jag hjälp av 17 kollegor att bedöma semlan. Alla har nämligen blivit involverade i mitt lilla semmeltest här på bloggen, och efter att vi mumsat ett tag bad chefen mig ge "ett proffsutlåtande". Jomensåatteh. Bullvivans semla har den godaste bullen i Öret hittills. Och det är för att den smakar mycket kardemumma. Något jag värdesätter högt. Den var heller inte torr, men det var inte att förvänta sig heller, då den åts upp vid niohugget på morgonen. Mängden grädde och mandelmassa vad perfekt. Jag tyckte grädden var lite tunn, liksom vattnig. Jag vet inte om det är för att den inte var sockrad, de flesta andra semlor jag smakat har haft sockrad grädde. Många av kollegorna sa dock att det var ett plus, så jag låter det vara. Det var i alla fall mycket god mandelmassa. Den smakade lite amaretto/essensaktigt som jag nämnt tidigare att mandelmassan på t.ex. Vasa och Hälls också smakade. Chefen höll med. Jag tycker ju dock som bekant om detta. Jag kan inte riktigt bestämma mig om Bullvivans semla får 4 eller 4,5 av 5, så den får 4,25 av 5.
Bageri Bullvivan, Kyrkvärdsvägen 17, Örebro, 019-33 11 25
Fräsiga tulpaner
I fredags köpte jag som tidigare nämnt tulpaner. När jag satte dem i vasen - outblommade - var de vita med en liiiiten tunn ljusrosa kant. Dagen efter (första bilden) hade den rosa kanten blivit starkare. Sedan har de dag för dag blivit mer och mer rosa och nu är vissa av dem nästan helt rosa. Väldigt coolt, måste jag säga. Undrar vad som händer - rent kemiskt - när det blir så där?
Dagens ris och dagens ros
Dagens ris går till det amerikanska blombudsföretaget som sa sig dra ett belopp från mitt kort vid check-out, som var den sista delen i min beställning innan jag fick ett meddelande om att det var klart på min dataskärm (visserligen för-bra-för-att-vara-sant-pris, men ändå), och sedan skicka ett mail till mig där det står att de dragit det dubbla! I efterhand får jag alltså detta mail. Fy!
Dagens ros, ett mycket roligare ämne, går till Oliv och Te på Köpmangatan i Örebro. Personalen (som jag tror är en familj) är alltid så jättetrevliga och tillmötesgående. Jag köpte en del av mina julklappar där, och de tog sig - trots att det var mitt i julruschen - tid att betjäna varje kund ordentligt och med kärlek. Dessutom la de ner några karameller med varje köp. Gulligt. Idag när jag med andan i halsen och stirrig blick 20 minuter efter stängning frågande om de verkligen hade stängt (förvirrande med olika stängningstider i Örets centrum) välkomnade kvinnan mig in ändå. Hon sa åt mig att inte stressa och gav mig massor med tips om presenten jag skulle köpa. När hon sedan såg mig visa intresse för en påse ekologiska kex med smak av Karl Johansvamp från södra Frankrike slängde hon helt sonika med dem i min påse, on the house. Dagens ros går alltså till Oliv och Te!
Semmelkvinnan: Café Java
Och på självaste Mardi Gras ska det ju bloggas om semlor, såklart! Idag har jag och mina kollegor bokat in semmelfika kl. 9.00. Vi har bokat ett helt gäng semlor som ska hämtas upp, så ännu finns det fler semlor att bedöma! Jag fortsätter så länge det serveras semlor eller tills jag har provat alla ställen i Öret. I söndags provade jag en semla från Café Java. Den får i stort sett samma betyg som den på Jakob's. Bra bulle (dock alldeles för lite kardemumma), om än liiiite torr, bara ut "ytlagret", god och mycket grädde och mandelmassa, men för mycket (och ojämt fördelat) florsocker på locket. Men ändå gott sammantaget betyg. En god semla, helt enkelt. Café Javas semla får också samma betyg som Jakob's: 4 av 5. I morgon får ni höra hur semlan på Bullvivan (älskar namnet!) smakar. Och om den är lika god som Stockholms bästa (enligt Semmelmannen) som jag åt förra året. Nu önskar jag er en underbar fettisdag, Jenny Lina Carlsdotters favoritdag på året. Må ni får många, stora, goda semlor idag!
Café Java, Kungsgatan 9, Örebro, 019-678 32 32
Fredagsmys. På en måndag.
Idag är en sådan dag. Som behöver piffas lite. Därför blev det fredagsmysmat. Och ett kärt och fint samtal med en kär vän. Nu blir det Netflix nya serie House of Cards som jag verkligen gillar. Som Borgen, fast i Amerikatt. Fredagsmys på en måndag, helt enkelt. Trevlig kväll, kompisar!
That's what friends are for
I går hade jag som sagt en riktig smärtdag. Jag hade sex olika piller i kroppen och ett par smärtplåster när mina två fina tjejer kom förbi. Med sig hade de semlor. Från ett ställe jag inte testat än. Hur fint? Jag mötte dem i pyjamas (klockan tre på eftermiddagen) och med trött uppsyn. Det spelar ingen roll, när man är vänner. Ett mycket trevligt avbrott i min värkdag. Som tur är har jag inte haft en sådan dag på länge. Sedan innan Grekland. Vi satt och pratade om vad som hänt sedan sist, livet, gamla minnen och annat fint. När de hade gått kändes det mycket bättre och jag tog mig till och med ut på en liten promenad i friska luften. Vad skulle jag göra utan alla mina fina vänner? De är bäst!
Söndag
Så var ännu en helg till ända. Om veckorna går fort så är det ingenting mot helgen. Jag har under veckan haft värk. Den eskalerade under helgen och värst har det varit idag, då jag inte gjort många knop. Men det är ok, man får ha sådana dagar också. Igår firade jag lördag med en god vän, min nya ottoman, några glas rödvin, popcorn och mörk choklad. Efter en mycket kort tur på stan var jag parkerad i sängen innan midnatt. En perfekt kväll efter två stora festlördagar i rad innan. Jag är nöjd med helgen som gått och längtar redan till nästa. Men först ska jag bränna av ännu en jobbvecka toppat med franskaklass, semlor och annat kul. Nu laddar vi om!
Semmelkvinnan: Jakob's Konditori
Äntligen en god semla! Jag ska, innan jag börjar, flagga för att jag känner ägarna till Jakob's, så eventuella jävförhållanden i denna mycket seriösa och prestigefulla semmeltestning KAN föreligga. Hö-hö. I alla fall. Denna semmelbulle var INTE torr. Mycket saftig och mycket god. Dock på tok för lite kardemumma, där kunde de ha brassat på lite. Kanske har de köpt in bullen på annat håll? Det var mycket och god madelmassa och grädde (nästan snudd på FÖR mycket av det sistnämnda). Ett plus också för utseendet, se var mycket fina att titta på. Jag gillar runda lock bättre än trekantiga. Ett minus dock för alldeles för mycket florsocker. Det trillade ner överallt när jag skulle äta locket och blev alldeles torrt i munnen. Annars var helhetsintrycket mycket bra, denna semla får det bästa betyget hittills, 4 av 5. Den andra semlan jag testade i helgen får samma betyg - men den får ni läsa om i morgon.
Jakob´s Konditori, Marieberg Galleria, plan 2, 019-22 53 42
Välkommen hem, herr ottoman
I går fick jag så den efterlängtade pjäsen till mitt vardagsrum. Herr ottoman har funnits i min släkt i åtminstonde ett par hundra år och är stoppad med hö och tagel. Den kom i min familjs ägo någon gång på 90-talet när en herrgård i Sörmland såldes och den fanns i vårt TV-rum i några år. Sedan hamnade stackaren på vinden, där den bott tills nyligen. Jag har alltid gillat herr ottoman (ja, jag gillar att göra ting mänskliga), förstår ni. Det var bara det att den var klädd i ett väldigt fult blommigt tyg som nu dessutom hade blivit blekt på vinden. Min väldigt snälla ömma moder och hennes lika snälla vän har nu klätt om ottomanen (som vissa säger är en divan, andra schäslong och ett par andra namn, men eftersom den hetat ottoman i min släkt får den fortsätta heta den i min ägo) i ett tyg som jag valt ut. Ett vitt och svart fiskbensmönstrat tyg som ser grått ut från håll. Det blev så himla bra, tycker jag! Nu ska jag bara hitta ett hjul till ett av benen och pianokoppar så att den inte åker runt. Men jag är 100 % nöjd. Tack, mamma och pappa!
Fix
Vi har fixat hos mig idag. Pappa och mamma har hjälpt mig (som skulle överdriva kraftigt om jag sa att jag var bara en smula händig, tyvärr) med att sätta upp saker, fixa och dona och agera smakråd. Bland annat när jag (äntligen) satte upp räven ovanför sängen. Där blev det bra, inte sant? I köket har jag blivit en mixer och ett insynsskydd rikare, i hallen har det kommit upp ännu en lankesisk dansmask och i vardagsrummet står min nya favorit. Men den får ni se senare. Nu ska jag ta ett eftermiddagssov. Tjipp så länge!
Lördagsfrukost
Det var länge sedan jag mumsade på amerikanska pannkisar, så det fick utgöra lördagsfrukosten. Idag kommer min familj hit. Jag ska få något mycket efterlängtat (titta in här framgent) och så ska vi umgås och hitta på roligt ihop. Hurra för familjetid! Ikväll blir det samkväm med vänner och har jag tur kanske jag hinner med både semla och anakrisönerna innan dagen är över, också. Nu: kaffe, spanarna i P1 och ljuvliga pannkisar. Ha en underbar lördag, kompisar!
TGI friggin' F
Äntligen! Hela veckan har jag kämpat i uppförsbacke. Jag har varit trött från föregående veckors idoga aktivitet, haft nästan fullt schema fast jag lovat mig själv att inte ha det och dessutom haft en halvstart till influensa i kroppen sedan i tisdags. Men nu, nu är det fredag! Jag gick hem en smula tidigt, köpte helgfina blommor som jag satte i farmors fina vas, diskade berget med smutsig disk jag inte hunnit med under veckan och gjorde i ordning en tallrik med bara sådant jag var sugen på. Nu har jag parkerat baken i soffan där jag planerar stanna hela kvällen. Nu ska det brassas avsnitt av mina anarkisöner tills ögonen blir tunga, minsann. Hurra! Trevlig helg, kompisar!
Gamla fina Örebro
Det är ganska fint ibland, Öret. N'est-ce pas?
En (oväntad) ny upplevelse
När jag i går steg ut från min franskaklass fick blev jag i telefonen erbjuden att följa med på volleyboll av min syrras svåger. Han var dessutom bara runt hörnet och erbjöd sig att komma och hämta mig. Sagt och gjort. Kvällen tillbringades därför (helt otippat) inte i soffan med fotboll - utan på läktaren med Bergslagsderby i Elitserien i volleyboll. Min hemort (som faktiskt vann Elitserien förra året) mötte Öret. Och vann med tre raka set. Jag har aldrig tidigare varit på volleyboll (handboll är ju min sport préféré) och var minst sagt en novis på regelverk. Som tur var hade jag en fin värd som förklarade allt. En oväntad, mycket trevlig kväll. Man ska göra nya saker ibland, och vidga sina vyer lite! Tack, Henkan.
Semmelkvinnan - Lill-Annas Bageri
Jag tror det är så att jag får torra semlor för att jag köper dem efter jobbet. De bakar antagligen semlorna på morgonen. Men då får jag ta och säga en sak, Örebros bagerier och konditorier: de flesta människor jobbar om dagarna och kan inte köpa sina semlor förrän efter 16-18, så ta och baka några mitt på dagen så de håller sig till eftermiddagen! Jag har tidigare bloggat om Lill-Annas. Jag gillar det. Mysigt, gott och trevlig service. Men semlan - ännu en besvikelse. Locket var jättetunnt och torrt. Bullen likaså. Inte alls så torr som den på Malins Hembageri, men fortfarande inte gångbar. Grädden var jättegod (dock i minsta laget rent mängdmässigt), och madelmassan också god (samma amarettoliknande smak som på t.ex. Vasa, som jag ju gillar) men även där lite klent påbrett. Bullen var för torr. Lite klent med kardemumma i bullen var det också. Den var ganska liten, men priset var också bara 23 kronor,så det var ok. Jag ska försöka trycka två semlor i helgen mitt på dagarna, och se om det blir skillnad. Fast så ska det ju inte vara. Säljer man semlor ska de vara i säljbart skick. Lill-Annas semla får i alla fall 3 av 5.
Lill-Annas Bageri, Vasagatan 13, Örebro, 019-12 95 85
En icke-extraordinär tisdag
En helt vanlig, icke-extraordinär tisdag blev jag bjuden på idag. Och efter två fullspäckade jobbveckor där jag inte hunnit med hem och mig själv toppat med två helger i Hufvudstaden med precis lika fullspäckat schema är det precis så jag vill ha det. Denna tisdag är ljusare än någonsin. Jag var tvungen att dubbelkolla klockan när synen ovan mötte mig på vägen hem från kontoret. Trodde att jag eventuellt råkat gå hem en timme tidigare än vanligt. Snön som under det senaste dygnet kommit tillbaka till Öret och de ljusare tiderna vi går emot gör att det faktiskt var ljust vid halv fem-fem snåret. Jag älskart! Snart får vi njuta av ljusa kvällar igen. Snart. Annars då? Gick på mässa med jobbet, tog en massa gratisgrejer (gratis är alltid gott), brände av ett pass CXWORX på lunchen och det gick bättre än förra gången. Rent muskulärt dock. Känner att jag kanske håller på att bli sjuk. Vilket inte vore så konstigt då vi har sådant manfall på kontoret att vi snart kan klappa ihop och hålla stängt. Jag tänker dock positivt och försöker med alla preventiva medel komma undan. Jag måste säga att jag faktiskt är jätteglad att jag hållit mig frisk genom alla sjukdomar (som folk tyvärr inte stannar hemma med) så jag kanske slipper. Hurra, i sådana fall! Efter jobbet pluggade jag franska. Ordentligt. Med att lyssna på min elev-CD, läsa texten flera gånger, slå upp alla ord jag inte förstod och göra alla uppgifter. Denna gången ska jag - precis som när jag pluggade i Parran - lägga i alla växlar. Jag SKA bli flytande. Sedan blev det tacos och en semla till semmeltestet och nu ska jag bränna av ett par avsnitt av - ni gissade rätt - Sons of Anarchy. Och där har ni den. Min underbara, icke-extraordinära tisdag.
Tre årtionden
Lördagskvällen tillbringades med vänner firandes Sparris som dagen efter fyllde The big 3-0. Det bjöds på snittar, 90-talsquiz, drinkar och bubbel. Fint som snus! Snart duggar de tätt i backen, trettioårsfesterna. För i år smäller det för oss 83:or. Jag - som fyller sist av nästan alla mina vänner - undrar hur många idéer det finns kvar till mitt lilla kalas. Om allt skiter sig kör jag semmelfest eller Parranfest. Säkra kort om man heter Jenny Lina Carlsdotter. I alla fall: grattis Sparris och tack för en trevlig kväll!
En lördag
Min lördag började med en tunnelbanetur från en vän i ena sidan av stan till en annan vän i en annan del. Där bjöds det på frulle.
När magarna var mätta och nöjda blev det en promenad i ett soligt och vintervackert Stockholm.
Målet var vännens kontor där hon glömt något vi skulle hämta. På hennes kontor hade de en sjukt fräsig växtvägg med riktiga växter och självvattningssystem. Växterna satt i små jordfickor i något organiskt material och man hörde vattnet som rann avslappnade. Ibland kom det trädgårdsmästare dit och kirrade med väggen, berättade vännen. Sjukt fräsigt, tyckte jag. Jag vill ha en sådan där alltså!
När vi var klara på kontoret vandrade vi vidare. Då träffade vi på en mycket sällskaplig svan. Jag såg först bara huvudet som svävade över kajkanten. Sedan såg jag den prata lite med en pappa och hans barn och insåg att denna svan gjorde allt för att försöka få bort sitt släktes aggressiva rykte. Jättesällskaplig var den. Fast jag zoomade in med kameran istället. De är himla vackra men också läskiga. Jag blev en gång attackerad av flera dussin fåglar i Slottsparken i Malmö. Sedan dess håller jag mig på avstånd. Men där på avståndet var det trevligt. Sedan gick vi och åt och efter det var det dags att putsa fjädrarna, måla krigsmålning och snöra på sig dansskorna, för då var det dags för trettioårsfest!
Nybrogatan 38
När jag jobbade i Stockholm låg mitt kontor på Karlavägen. Nästan varje dag gick jag Nybrogatan ner efter jobbet. Såg kvarterskrogen Nybrogatan 38 byggas och öppnas. Jag försökte boka bord till Middagsklubben, men det var ganska svårt. Det var - och är - en populär restaurang. Men i fredags var det dags. Jag och mina Hannor mumsade på Råraka (varför ändra ett vinnande koncept), minihamburgare med fois gras, friterad fetaost och mumsigt hembakt bröd. Till dessert provade vi kardemummacrème brûlée, marängsviss och gräddfilsglass. Allt var mycket gott. Nybrogatan är ett trevligt ställe. En av deras specialitéer är smårätter, som små fransksvenska tapas. Bra grej! De har öppet alla dagar för frukost, lunch och middag och verkar nästan alltid vara fullbokade. Detta resulterar dock i ganska hög ljudnivå och en smula stressad (och aningen förvirrad) personal. Trots detta får Nybrogatan 38 tummen upp, hit går jag igen.
Nybrogatan 38, Nybrogatan 38, Stockholm, 08- 662 33 22
Söndag
Bullar och Sons of Anarchy i sängen. Det är min söndag. Är lite trött i dag, så att säga. Trettioårsfesten var lyckad, men andra ord. Ha en trevlig kväll, kompisar!
Fredagströttheten och soffeffekten
Efter en härlig runda på stan med middag på Nybrogatan 38 hamnade jag och vännen i varsin soffa framför TV:n. Efter ett tag vänder jag mig till henne och meddelar att jag är ledsen, men att jag måste krypa till kojs. Hon hör inte. För hon sover. Fredagströttheten alltså. Nu har jag sussat ljuvligt i en stor säng med duntäcke och massor med kuddar. Och i Hufvudstaden skiner solen. Och det är Groundhog Day! Ha en underbar lördag, gott folk.
Ännu en fredag, ännu ett tåg
Ja då sitter jag på tåget mot Hufvudstaden igen. Denna helg ser ut nästan exakt som förra. Bröllopet har bytts mot trettioårsfest och umgänget och restaurang ikväll har bytts ut, men annars: business as usual. Trevlig helg, kompisar! Nu bränner jag av lite Sons of Anarchy här...
Semmelkvinnan: Malins Hembageri
Alltså, jag måste ha sådan jädra otur! Jag tog mig igår på tips till Malins Hembageri. Med löften om Örebros godaste semla och med historier om människor som vallfärdar tänkte jag att äntligen får vi ett betyg över 4. Men icke sa Nicke! Locket var bra, grädden helt ok (kunde varit lite mer dock), madelmassan den godaste jag ätit i Örebro (hemgjord med bitar, mitt bästa), priset var mycket bra, men bullen föll - som hos så många andra ställen i Öret - även hos Malins Hembageri. Bullen smakade OK och hade hyfsad kardemummasmak (stora bitar kardemumma, ett plus) men den var så himla torr! Jättetorr. Om Hälls bulle var fruktansvärt underbakad så var detta tusan snäppet värre. Besvikelsen var stor. Hade bullen varit saftig, fluffig och haft lite mer kardemummasmak (möjligt att den hade smakat mer om den inte hade varit så torr) kunde detta ha varit vinnaren. Nu får den enkom 3 av 5. Jakten fortsätter. Jag måste dock flagga för att Malins Hembageri var jättetrevligt, hade jättebra service och gott bröd. Jag köpte både knäcke och mjukt. Men semlan - not so much.
Malins Hembageri, Rynningegatan 17 och Engelbrektsgatan 70 (den jag provade), Örebro, 019-611 05 32 resp 019-31 26 50
Vad det är härligt att behöva kisa igen!
Tog en promenad på lunchen. Välkommen tillbaka, solen! Nästan vårkänslor i Öret idag. Hurra!
Restaurang Indigo
Av någon anledning har Örebro många tapasrestauranger. Inte mig emot. Jag älskart. Jag är en sådan där som vill ha lite av varje och gillar alla koncept där jag får chansen att få det. Jag har länge velat prova Indigo då det verkar vara många Örebroares favorit. Jag förstår varför. Mysig lokal, personlig och trevlig service och humana priser. När jag först vilade ögonen på menyn tyckte jag dock att priserna var i det kraftigaste taget. Det är emellertid för att rätterna är gigantiska (för att vara tapasrätter). Jag brukar ofta äta mellan fyra och sex rätter på tapasställen. Här räckte tre gott och väl (dock efter en trerätters lunch tidigare på dagen ska tilläggas). Jag och mitt sällskap åt vitlöksbröd och patatas fritas med chiliaoili (inte så orginellt med väldigt gott), jag åt halstrade räkor med örter och aioli och mitt sällskap friterade bläckfiskringar. Allt fick tummen upp. Nästa gång provar jag andra gambas/räkrätter samt deras stora vegetariska utbud. Kom till Indigo med inställningen att du kanske får vänta på bord - här kan man nämligen inte boka i förväg. Det är värt väntan dock. Indigo får två tummar upp.
Restaurang Indigo, Änggatan 13, Örebro, 019- 18 97 97
