Raw Food
I tisdags hade jag en underbar kväll. Först sprang jag och syster-yster lite drygt 6 km, åt middag ihop, och sedan gick vi till Saluhallen där vi var anmälda till en liten kvällskurs i raw food. Vi fick prova massor med juicer och smoothies, prata om hälsa och kost och hur man förebygger och botar diverse saker genom maten. Det var så himla underbart att vara bland likasinnade och kunna säga saker (som att jag - när det kommer till min kost - inte acepterar något annat än eko) utan att folk tyckte att man mästrade eller moraliserade. Det var underbart! Jag var helt full på livet (och grönsaker) när jag kom hem. Jag funderar starkt på att köpa mig en råsaftcentrifug alltså - hundra år efter alla andra. Jag älskar ju juice! Jag undrar om det finns några i glas så man slipper all plast?
Och när vi ändå är inne på detta måste jag ta upp en sak. Som stör mig något kopiöst. Jag försöker verkligen att inte trycka på mina åsikter och mitt sätt att leva på andra, utan att genom mina handlingar (och ibland den här bloggen) inspirera andra. En kollega till mig sa just det här om dagen, att jag just inspirerar utan att moralisera eller mästra. Det blev jag glad för. Jag har också ha mina dagar, men jag försöker verkligen att INTE döma eller så. MEN. De finns de runt mig som dömer mig. Hårt. Och jag finner detta så otroligt lustigt och provocerande. När någon frågar mig om mitt plastbantade brukar jag alltid berätta varför jag gjort det och hur. Och då har jag fått kommentarer - direkt efter att jag berättat - som "men, du har ju en cykelhjäm i plast?!?" eller "men datorn då? Har du tänkt på datorn?". Eh!?!? Ja, det är lite svårt med metallhjälm och trädator. Och istället för "vad intressant, berätta mer" eller "vad bra att du försöker" så pekar de direkt på det jag INTE har gjort. Fast de själva inte har gjort ett - ursäkta franskan - skit. Eller kritik över att jag flyger mycket. Ja, jag är medveten om det. Jag är absolut inte perfekt. Men jag återvinner hemma, jag kör inte bil, jag äter vegetariskt, försöker köpa kläder och skor begagnat istället för nytt, köper bara eko i mat och produktväg, försöker utesluta de största miljöbovarna i matväg - som t.ex. ris - och klimatkompenserar. Alla är inte perfekta, men jag vågar säga att jag gör mer för naturen än många, många omkring mig. Vore det inte bättre att ifrågasätta de som inte gör något alls, än de saker JAG gör mindre bra? Jag får mer kritik och ifrågasättande än de som inte gör något för en mer hållbar värld. Och jag vet ju vad det beror på. Folk har dåligt samvete och de projicerar det på mig. De blir provocerade av att jag kommer med metallmatlåda till jobbet och att jag tar med egna eko-bröd till fikat. Men jag har aldrig sagt att jag är perfekt eller att jag är bättre än någon. Och jag berättar bara om någon frågar mig, jag "föreläser" aldrig utan inbjudan. Så frågar du frågan får du ett svar. Jag lever som jag vill leva och andra lever som de vill leva. Men jag är så innerligt trött på att försvara varför och behöva argumentera för saker jag valt - utan att jag frågat andra om deras åsikt. Hur känner ni om detta?
Impostor syndrome
I fredags var jag på en jättetrevlig disputationsmiddag. Doktoranden - eller numera doktorn - forskade i en flervetenskaplig miljö, och förutom mitt bekanta statsvetenskap fanns det forskare inom psykologi på plats. Vi kom att prata om det där med att vara nyexad och osäker och att man hela tiden känner att man ska bli "påkommen". Alla tjejer nickade och hummade igenkännande. Jag vet inte hur många gånger jag har hört mina tjejkompisar och före detta studiekamrater säga att de bara går runt och väntar på att bli avslöjade på jobbet. Att de egentligen inte kan och vet något. Jag kände samma sak när jag jobbade på ambassaden. Varje gång de bad mig skriva en rapport som skulle till utrikesministeriet trodde jag att de skulle syna min bluff. Att jag egentligen inte kunde något. För så kändes det. Och det berättade jag på middagen.
Då berättade en tjej att det finns en diagnos för detta. Och att den - surprise, surprise! - är vanligast hos kvinnor och tjejer. Den kallas impostor syndrome och är ett psykologiskt fenomen där människor inte kan internalisera sina prestationer. Trots yttre bevis på sin kompetens är de med syndromet fortfarande övertygade om att de är bedrägerier och inte förtjänar den framgång de har uppnått. Bevis på framgång avfärdas som tur, timing, eller som ett resultat av att lura andra att tro att de är mer intelligenta och kompetenta än de tror sig vara. Låter det bekant? Mycket intressant, tycker jag.
Psykologisk forskning som utfördes i början av 1980-talet uppskattade att två av fem framgångsrika människor anser sig själva bedrägerier och andra studier har visat att 70 procent av alla människor känner sig som bedragare vid ett eller annat tillfälle. Det anses inte vara en psykisk störning. Termen myntades av de kliniska psykologerna Pauline Clance och Suzanne Imes 1978. Kända personer som enligt uppgift har upplevt syndromet inkluderar manusförfattaren Chuck Lorre, bästsäljande författaren Neil Gaiman, komikern Tommy Cooper, företagsledaren Sheryl Sandberg, US Supreme Court-domaren Sonia Sotomayor och den väldigt aktuella skådespelerskan Emma Watson.
Detta syndrom är som tidigare nämnt särskilt vanligt bland högpresterande kvinnor, men det finns vissa belägg det förekommer i ett jämförbart antal hos män. En annan demografisk grupp som ofta lider av detta fenomen är afroamerikaner. Att vara mottagare av positiv särbehandling kan orsaka en person som tillhör en synlig minoritet att tvivla på sin egen förmåga och att deras färdigheter inte var vad som gjorde att de fick jobbet. Impostor syndrome har ofta rapporterats av doktorander och forskare som precis börjat sin karriär (varför det var extra intressant att diskutera detta på just en disputationsmiddag bland forskare).
Har ni, som jag, känt av detta? Hade ni hört om detta syndrom innan?
Pride
I helgen var det Pride i Örebro. Jag är stolt över att bo i en stad som anordnar ett arrangemang som detta. Och ännu stoltare över att det växer varje år. Nästan hela min familj gick i Prideparaden tillsammans. Det var fint och kändes viktigt att göra detta. Jag träffade två kollegor som underströk detta. En kollega som just flyttat hit från Estland suckade och sa att detta inte längre är möjligt i Baltikum. Det går baklänges. En annan kollega med sina rötter i Bosnien berättade bittert att hon trodde att det aldrig skulle kunna genomföras en Prideparad i Bosnien. Längt fram i Örebros parad gick man bakom ett plakat med texten we walk for those who can't. Och det var precis vad jag gjorde. Runt om i världen nekas människor leva med den de älskar. Runt om i världen kränks, diskrimineras och till och med dödas människor för de anses älska fel personer. Runt om i världen bestämmer stater hur kärlek ska se ut. Det mest basala för oss människor, det som är allra viktigast i våra liv, rätten till att älska och bli älskad, förnekas människor. Det är så viktigt att protestera mot detta. Att visa att VI stödjer kärleken. Att vi marscherar för de som inte kan.
Blood Swept Lands and Seas of Red
När jag var i London passade jag på att ta en guidad tur av Towern, som jag trots många besök och en tid som boende i London aldrig har besökt. Utanför Towern kan man nu se installationen Blood Swept Lands and Seas of Red. En installation som markerar att det var hundra år sedan den första dagen i Storbritanniens inblandning i första världskriget. Skapad av keramikern Paul Cummins tillsammans med scenografen Tom Piper, kommer 888 246 keramiska vallmo successivt fylla Towerns berömda vallgrav under sommaren. Varje vallmo symboliserar en brittisk militärs död under kriget. Man hoppas kunna sälja alla vallmo som utgör installationen, och därigenom få ihop miljontals pund som kommer att delas lika mellan sex välgörenhetsorganisationer. Installationen ska fortsätta fram till Remembrance Day, när hela vallgraven ska vara full av vallmo. I England brukar man högtidlighålla den 11 november, eller Remembrance Day. Det är datumet för första världskrigets slut. Remembrance Day eller Armistice Day firas också för att minnas andra krig. Dagen firas i samväldet och England samt i en del andra europeiska länder. Vallmon anknyter till vallmoblommorna på de flandriska krigsfältena, där vallmon var den första levande blomma som slog ut där. Tanken att bära en vallmo i rockuppslaget lär ha inspirerats av en dikt om just vallmon i Flandern och krigsskådeplatserna och började användas på 20-talet.
I ♥ Eco
Jag köper i stort sett uteslutande eko nuförtiden. All mat, mycket av hudvård och hårvård och nu har jag även testat ekologiskt smink (den HÄR och den HÄR bland annat, blir nog ett köp snart). En ny studie visar att ekologisk mat är nyttigare. Mer vitaminer och antioxidanter och mindre bekämpningsmedel. Jag känner lite att det är sunt förnuft? Och vem vill äta mat som är besprutad med en massa kemikalier? Vem vill äta kött, mjölk och ägg från djur som har lidit i små utrymmen och proppats fulla med antibiotika? Och vem vill äta mat som har besprutats så mycket att både miljö och människorna som jobbar med skörden eller nära den blir sjuka? Jag känner lite att om man känner att man måste ha vetenskapligt bevis för att byta till eko, då är man en riktig skeptiker. Men det är kanske bara jag. HÄR hittar ni en lista på produkter man ska prioritera om man inte helt vill lägga om till eko, HÄR hittar ni mina tankar kring platsbantning och ett giftfritt hem, HÄR kan du läsa om växter som rensar ditt hem från gifter helt naturligt och HÄR kan du läsa mer om ekologisk märkning. Färdigrutet.
Regrowing
För ett tag sedan introducerade en vän konceptet regrowing för mig. Många frukter och grönsaker går nämligen att "återanvända" genom att sätta i vatten och producera nya rötter - eller i vissa fall bara genom att planera rakt i ny jord. Jag har sedan årsskiftet ungefär, försökt att drastiskt ändra mitt levene till ett mer hållbart. Jag handlar uteslutande ekologiskt, har plastbantat mitt hem och har inte konsumerat några nya kläder etc. Detta var jag således ju bara tvungen att prova! Jag hade en kruksallat som var helt nerklippt och en gemsallad (som en miniromansallad) som bara hade själva "stocken" kvar. Jag satte båda i vatten. Kruksalladen skulle växa upp igen var det tänkt, men gemsalladen skulle ju bara få nya rötter. Vad som istället hände var att den började växa igen! På bilden har båda bara stått i vatten i blott circa en vecka! Det är ett fantastiskt sätt att spara på energi och jordens resurser (och pengar). Kör en googling och börja du med, vetja!
Att handla mat på nätet
Jag är inte så mycket för det här med matkassar. Jag menar, det finns ju inte så många laktosfria, vegetariska och ekologiska kassar (än). Dessutom gillar jag inte riktigt att följa recept så mycket eller att ha så bestämt vad jag ska äta. Jag har emellertid som jag bloggat om innan lite problem med detta med handleriet. Jag har ryggproblem som gör att jag gärna inte bär för tugnt. Jag har heller inte körkort eller bil. Detta gör mig beroende av andra människor, vilket jag inte alls gillar. Men så upptäckte jag att man ju kan handla online! Jag visste inte att man kunde handla online i Örebro förrän ganska nyligen. Det kostar precis som vanligt, det finns allt som finns i butik, och det kostar bara 69 kronor i utkörning. Dessutom väljer man själv när man vill att de ska komma. Det är helt sjukt smidigt och bra. Då kan man sitta i köket och handla, och samtidigt kolla igenom skåp och kylskåp för att se vad man behöver. Jag skrev dit en anteckning om att icke-ekologiska ersättningsprodukter inte var ok, och det fixade sig. Det blev ibland lite dyrare produkter än det jag hade handlat på grund av detta, men ingen stor grej. Det var bara en produkt - ärtskott - som stod att det skulle vara KRAV med sedan inte var det. Annars två tummar upp. I Örebro heter tjänsten som tillhandlahåller detta handla24, och är ett samarbete med två ICA-butiker i stan. Nu såg jag att man ska forska på just den här siten och ICA-butiken, intressant! Mer om det HÄR. Jag är jättenöjd med detta, och kan verkligen rekommendera en onlinetjänst om den finns i din stad. Speciellt när de har stort eko-utbud (det skulle väl vara det där med bensinen för utkörningen, men hade jag tagit hjälp av en vän skulle ju det också ha orsakat utsläpp, nu kanske det blir mindre för mindre bilar åker till affären). Har ni erfarenheter av detta och vad tycker ni i så fall?
Att plastbanta, del II
För lite drygt en månad sedan började jag på riktigt ta tag i min plastbantning. Att helt utesluta giftiga plaster i mitt hem. Mer HÄR. Nu är jag mer eller mindre klar med detta. Alla mina matlådor har bytts mot lådor i glas och rostfritt, mina skärbrädor i plast har bytts mot fler i trä, och de verktyg jag hade i plast har fått ge vika för dito i rostfritt och trä. Det jag saknar är en matpincett/tång i trä och vispskålar i rostfritt, sedan är jag klar. Det känns så skönt, givande och roligt, detta. Jag lever ju sedan ett bra tag ekologiskt, men har utökat det till att inte bara innefatta mat, utan även tvål, schampoo, rengöringsprodukter, mjukmedel och diskmedel. Sådant. Och det är intressant, roligt och spännande att lägga om sitt liv så. Plus att man faktiskt känner sig ganska nöjd med sig själv att man bidrar till en bättre värld, och ett steg närmare ett giftfritt hem. Men det finns mer man kan göra. Min syster skickade ett jätteintressant inlägg om blommor som rensar upp gifter i ditt hem. Är du intresserad läs mer om det HÄR. Och så två plastbantningstips: 1) en klassisk svensk houngsburk rymmer en perfekt, rejäl portion med soppa och gamla romburkar är perfekt för sås/ketchup/dip. 2) IKEA har just nu jättebra matlådor i glas som kan frysas, micras och stoppas i ugn, men ändå packas i jobbväskan. Toppen! Hur plastbantar ni?
Vila i frid, Nils Horner
När jag jobbade på Pakistans Ambassad hade jag äran att få hälsa på Nils. Han var ofta hos oss då han behövde förnya sitt journalistvisum då och då. Jag var alldeles pirrig och ringde hem för att berätta efteråt. Nils röst är en av de mest välbekanta i etern för mig, då han varje morgon har gett mig rapporter från händelsernas centrum. När jag var på Sveriges Radio pratade jag med VD:n Cilla Benkö (då, vice VD) om Nils, och hon berättade att han inte ens hade något riktigt hem. Han bodde på hotell, då han dedikerat livet åt utrikesrapportering och hela tiden var på resande fot. Han brann verkligen för det han gjorde. Och han gjorde det så bra. Med Nils bortgång har Sverige förlorat en underbar journalist och en fin man. Vila i frid, Nils.
Att plastbanta
Inför 2014 lovade jag mig själv att leva mer ekologiskt och hållbart, både miljömässigt och socialt. Detta betyder att handla ekologiskt och fair trade så långt det bara går, försöka att konsumera mindre, och om jag ska konsumera - i första hand köpa begagnat. Ett annat led i detta är att försöka leva mer giftfritt - att plastbanta. Detta har jag fått mycket inspiration från min syster för. Hon har tagit bort i stort sett all giftig plast i sitt hem. Giftiga matlådor (HUR kan man micra maten man äter i dem, egentligen?!?) åker ut, matlagningsredskap och andra saker i köket. Jag tänker att det man stoppar i munnen är prio ett. Tandborsten har jag bytt till en träversion. Det finns även bra versioner i bambu. All plast ska med tiden bytas mot glas, trä, bambu, metall eller i vissa fall till giftfri plast. Om man blir inspirerad att börja plastbanta har Lapland Eco Store bra plastbantningskit till köket. Annars - om man tycker att det är lite för dyrt - kan man ju köpa second hand. Myrorna och Röda Korset svämmar över av köksredskap man kan köpa för en billig penning. För jag skulle ljuga om jag sa att mitt nya levene inte sved i plånboken ibland. Det är dock en annan sak jag försöker tänka på - att prioritera - och ibland om det är för dyrt med t.ex ekologisk blomkål: välja bort till förmån för något annat. Hur tänker ni kring detta?
1001 inventions
I helgen var jag på utställningen 1001 inventions på Värmlands musem. Utställningen har visats i Washington DC, Doha, London, Los Angeles, Abu Dhabi, New York och Istanbul. Och så Karlstad. Det var alltså en ynnest att få ta del av den så nära hemma. 1001 Inventions är en idé- och vetenskapshistorisk utställning som ger nya perspektiv på tiden mellan år 600 och 1600 och de upptäckter som då gjordes i den muslimska civilisationen. Många av dessa upptäckter har betydelse för oss än idag. Forskare med olika trosuppfattningar arbetade under denna tid tillsammans inom ett geografiskt område som sträckte sig från Spanien till Kina. Utställningen består av 60 interaktiva stationer. Besökarna får möta män och kvinnor som många aldrig hört talas om, men vars upptäckter ligger till grund för flera av de produkter och den teknik som vi idag tar för givet. Kolla in filmen ovan och läs mer HÄR.
GOD jul(klapp)!
Så här i juletider blir man ju (härligt nog) extra givmild och det är många, inklusive min familj, som ger till välgörenhet istället för paket, Men, vill man ändå ge en fysisk present som ändå ger till välgörenhet kommer här min lista på fina klappar som också gör världen till en bättre plats. Många av dem har jag provat själv och kan garantera glädjer den som får dem.
I samband med att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna firade 60 år tog Nudie Jeans tillsammans med artister världen över fram en hel kollektion med 30 t-shirts där var och en illustrerar en artikel ur den allmänna förklaringen. I Amnestys webbutik kan du köpa dem.
Invisible friend är en trasdocka.När man köper en invisiblefriend-docka betalar man för två men behåller bara en. Företaget skickar då den ena dockan till ett "osynligt barn" innanför murarna på ett fängelse eller på ett barnhem. Därav kommer du att bli en invisible friend för någon. Det kommer vara väldigt konkret. I dockans hand hänger två identitetsbrickor med samma nummer. När du handlar dockan får du lämna kvar en bricka I butiken och den andra behåller du för att inom 1-3 månader kunna få ett brev som har följt upp vart just din Invisible Friend-docka har hamnat.
Beställer du från hemsidan kommer en docka hem med en bricka, den andra brickan fäster de på den dockan som sänds iväg. För att säkert veta att dessa produkter hamnar där de vill, kommer de att sändas från hand till hand med kända organisationer. Men också genom missionärer som tar sig till platser dit där du och jag som vanlig turist aldrig kan sätta vår fot.
När de har hittat en plats att sända just din Invisible Friend-docka kommer du att få ett intyg I form av en bild på den plats, barnhem eller fängelse där du fått en Invisible Friend.Du köper dem HÄR.
I samband med Childhoods 15-årsjubileum har de valt att ta fram ett jubileumsarmband. Precis som i Childhood-armbandet representerar varje färg en artikel i FN:s barnkonvention. Armbanden och Childhood vill påminna dig om allas rätt till en barndom. Armbandet finns i två storlekar; dam och herr. Damstorleken kan beställas med rosé- eller silverpläterade pärlor. Herrarmbandet består av silverpläterade pärlor och brunt armband. Både dam- och herrarmbandet är justerbart. 255 kronor per sålt armband går oavkortat till Childhood. Köp dem HÄR.
Waik (Water Action in Kenya) är en organisation som startats av människor från min hemort, och faktiskt en släkting till min svåger.Generation for Change heter deras projekt där de säljer unika canvastavlor för 300 kronor styck. Tavlorna är målade av barn i Manga Hill i Kenya och målet med projektet är att visa barnen att de själva kan påverka hur deras framtid kommer se ut. När du köper tavlan får du med ett foto på barnet som har målat just din tavla. Pengarna går alltså till vattenprojekt i området. HÄR kan du läsa mer och beställa en tavla.
.
Vi-skogen började som ett trädplanteringsprojekt 1983. Sten Lundgren, journalist på tidningen Vi, satte den första plantan i West Pokot i Kenya. Under åren har arbetet utvecklats och nu jobbar Vi-skogen i huvudsak med metoden agroforestry, där träd och grödor planteras tillsammans, Vi-skogen fyller precis som jag alltså 30 år i år, och jag fick faktiskt några av de första träden året då jag föddes. Vill man stödja med mer än pengar kan man köpa den fina tygkassen ovan. Kassen är tillverkad av 100 procent ekologisk bomull. Fairtrade-certifierad. Minst fyra träd planteras med varje kasse. Köp den HÄR
.
I Rädda Barnens webshop kan man hitta Design för Barns Rättigheter. Här hittar du utvalda designobjekt med en unik förmåga att göra världen vackrare. Köper du dem bidrar du till Rädda Barnens arbete att göra tillvaron och framtidsutsikterna ljusare för barn i utsatta situationer. Ett bra köp blir också en god handling. Gör der HÄR
.Har ni några bra och GODA julklappstips?
Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor
Internationella dagen mot våld mot kvinnor, den 25 november, instiftades av FN:s generalförsamlings tredje kommitté år 1999.
I den resolution som instiftade dagen slog man fast att våld mot kvinnor hindrar dem att uppnå jämställdhet i samhället i juridisk, social, politisk och ekonomisk mening. Våld mot kvinnor avser enligt resolutionen handlingar som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, både om det sker i det offentliga eller i privata sammanhang.
På olika platser runt om i Sverige uppmärksammas såklart detta under dagen. Bor man som jag i Öret kan man t.ex. gå på DETTA.
Man kan också under denna dagen klä sig i orange för att uppmärksamma detta Läs mer på FN:s sida HÄR.
Fyra miljoner barn är drabbade av tyfonen Haiyan. Din hjälp behövs nu.
Happy UN day!
Jag och mina vänner innan vi äntrade FN i Genéve för första gången, vi deltog i Harvard World MUN.
"Kollegan" i Stockholm.
Med Sveriges förra FN-ambassadör Anders Liden på svenska FN-reppen i New York.
Andra gången som generalsekreterare. Vi hade deltagare från över 40 olika länder.
Så unga.
Mitt första MUN. SMUN. 2006 eller om det var 2007. Jag vann diplomatiskt pris och småsnackade med Jan Eliasson.
Idag är det FN-dagen! Hurra! Jag har en lång tid av MUN bakom mig, Model United Nations. Under min tid i denna underbara FN-community fick jag besöka FN i Genéve och New York, träffa Sveriges representanter på båda ställena, representera tre olika stater i tre olika råd samt agera generalsekreterare två gånger. Jag träffade ordföranden för Generalförsamlingen och en av FN undergeneralsekreterare. Jag lärde mig så otroligt mycket och rabblade artiklar utantill. Det var en fin tid. Tanken var att jag skulle hamna i skrapan i New York efter min utbildning i mänskliga rättigheter, statskunskap och freds- och konfliktkunskap. Det gjorde jag inte. Men det är ok (och än finns det tid!). FN behöver reformeras. FN är ibland otroligt ineffektivt och dyrt. Men det är det vi har och det är det största och bästa internationella samarbetet någonsin. Hurra för FN!
Min systers strå till stacken
Min syster - som kan massor om ekologiskt och mer miljövänligt leverne - har startat en facebooksida där man kan få tips och råd om hur man kan leva mer klimatsmart och hälsosamt, samt dela med dig av egna erfarenheter. En kan inte göra allt men alla kan göra något. Gilla sidan HÄR.
(Eko)logiskt. #byttilleko
Idag är det sista dagen på Miljövänliga veckan som jag bloggade om HÄR. Den största invändningen man får från människor mot att köpa ekologiskt är att det är för dyrt. Jag har själv varit en av dem, då jag till för ett par år sedan alltid varit antingen fattig student eller arbetssökande med en mager vikarelön. Men det FINNS faktiskt billig ekologisk mat. Mitt tips är Axfoods (Willys, Hemköp, Snabbgross, Handlar'n m.fl) Garant. Jag är mycket nöjd med produkterna, både pris och kvalitet. Så nu finns det ingen anledning att skippa eko, eller hur? Tipptopp!
Jorden vi äter. #byttilleko
Igår var jag och min familj på ett föredrag med Ann-Helen Meyer von Bremen, en av författarna till boken "Jorden vi äter". Boken handlar om ekologiskt och o-ekologiskt odlande på alla våra kontinenter och hur det påverkar miljön. En av arrangörerna till föredraget var Naturskyddsföreningen, som har utnämnt denna veckan till Miljövänliga veckan (varje år vecka 40). Under veckan, 28 september till 8 oktober, uppmanas människor att byta ut ett par varor till ekologiska varor som gör stor skillnad för miljö och människor. Mejeriprodukterna med sitt breda utbud där mjölken intar en hedersplats, bananer och vindruvor (glöm inte russinen), favoriten kaffe; och sist men inte minst potatisen, som ligger högt i bekämpningsmedelsligan. Dessutom utmanar de svenskarna att ta upp kampen med danskarna som har dubbelt så stor eko-konsumtion som vi. Allt samlas under hashtaggen #byttilleko i sociala medier. Ni är väl med, va?
Att få en tankeställare på fredagseftermiddagen
Buckan levererar / Suspended coffee
Jag måste ge en stor ros till Starbucks alltså. För ett tag sedan spred sig en historia om "suspended coffee" tillsammans med en bild vad vad såg ut som en hemlös mat på diverse olika sociala medier. Med detta fick folk upp ögonen för detta fenomenet, som jag tycker är jättefint. Det gör det mindre förnedrande för de som behöver detta och det är bara hen i kassan som vet att de inte betalar. Och ett fint sätt att hjälpa andra utan att "ta åt sig äran" för den som vill hjälpa. Buckan var inte sen att haka på detta. Denna bild tog jag på Starbucks precis vid Covent Garden Market. Buckan tar gärna emot suspended coffees och donerar dessutom själva. Dessutom har de börjat med återvinningsbara plastmuggar som kostar ett pund och som man då kan använda igen och igen. Lämnar man in den att få sitt kaffe i får man sedan rabatt på kaffet. Och räddar många pappmuggar och således naturen. Jag köpte naturligtvis en. Superbra idé och jag kan ha den på jobbet och spara pappmuggar där. Det är dags för de stora multinationella företagen att ta sitt sociala ansvar (igen, Carlsdottern get två tummar upp för CSR) och Buckan levererar här, tycker jag. Tummen upp!
