Jenny Lina Carlsdotter

 

Jag är inte så mycket för det här med matkassar. Jag menar, det finns ju inte så många laktosfria, vegetariska och ekologiska kassar (än). Dessutom gillar jag inte riktigt att följa recept så mycket eller att ha så bestämt vad jag ska äta. Jag har emellertid som jag bloggat om innan lite problem med detta med handleriet. Jag har ryggproblem som gör att jag gärna inte bär för tugnt. Jag har heller inte körkort eller bil. Detta gör mig beroende av andra människor, vilket jag inte alls gillar. Men så upptäckte jag att man ju kan handla online! Jag visste inte att man kunde handla online i Örebro förrän ganska nyligen. Det kostar precis som vanligt, det finns allt som finns i butik, och det kostar bara 69 kronor i utkörning. Dessutom väljer man själv när man vill att de ska komma. Det är helt sjukt smidigt och bra. Då kan man sitta i köket och handla, och samtidigt kolla igenom skåp och kylskåp för att se vad man behöver. Jag skrev dit en anteckning om att icke-ekologiska ersättningsprodukter inte var ok, och det fixade sig. Det blev ibland lite dyrare produkter än det jag hade handlat på grund av detta, men ingen stor grej. Det var bara en produkt - ärtskott - som stod att det skulle vara KRAV med sedan inte var det. Annars två tummar upp. I Örebro heter tjänsten som tillhandlahåller detta handla24, och är ett samarbete med två ICA-butiker i stan. Nu såg jag att man ska forska på just den här siten och ICA-butiken, intressant! Mer om det HÄR. Jag är jättenöjd med detta, och kan verkligen rekommendera en onlinetjänst om den finns i din stad. Speciellt när de har stort eko-utbud (det skulle väl vara det där med bensinen för utkörningen, men hade jag tagit hjälp av en vän skulle ju det också ha orsakat utsläpp, nu kanske det blir mindre för mindre bilar åker till affären). Har ni erfarenheter av detta och vad tycker ni i så fall?

 

 

Ja, det blev några dagars paus här. Jag vet inte riktigt. Har känt under en längre tid - då och då - att det inte är så kul längre. Har känt mig snudd på larvig. Fast samtidigt är det ju så kul. Jag har lärt känna så många underbara tjejer här. Snudd på tio tjejer har jag blivit vän med "i riktiga livet" på grund av den här bloggen. Samtidigt börjar jag känna mig mer exponerad här. Konstiga, närgående frågor om mitt privatliv. Som om det var min plikt att delgöra om allt i mitt liv. Nej, det är det inte. Men. Jag började blogga för att fokusera på det postiva i livet. Och det hjälpte mig igenom några svåra år. Och jag älskar att blogga. Så nu har jag gått runt och funderat och kommit fram till en lösning tillsvidare. Jag kommer att bli mindre personlig här. Blogga om mat mest - det jag älskar att blogga mest om och som ändå verkar mest populärt hos er som läser. Kanske lite inredning. Men annars tar jag några steg bort ett tag. Kommer nog inte heller blogga lika ofta. Ibland känns det som en plikt att blogga varje dag, som något jag måste. Och det är ju inte heller kul. Men jag älskar ju att fota mat och blogga om det, älskar att prova nya restaurnager och recept och blogga om det. Älskar att få input från er som kommenterar. Även om ni som kommenterar är en väldigt liten del av alla som läser - vilket jag också tycker är lite tråkigt. Det roliga med bloggar är ju mötet mellan den som skriver och de som läser. Men i alla fall. Från och med nu blir det en lite modifierad blogg. Men jag hoppas att ni följer med ändå?

 

 

Ja mat var ju populärt märkte jag. Härligt att ni som läser denna bloggen tycker som jag! I veckan gick jag och funderade på att göra pesto, men på ett annat sätt än jag brukar (mitt recept HÄR). Då bloggade Marie helt plötsligt om det HÄR. Jag fick massa inspo. Jag ville inte köpa något utan göra på det jag hade hemma. Dessutom har det visat sig att jag inte tål lök - och också vitlök (snyft) - så bra, så jag ville göra en variant utan. Denna blev - om jag får säga det själv - så himla god och den smakar liksom vitlök utan att innehålla det. Jag har inte exakta mått eftersom jag inte riktigt jobbar så, men här kommer "receptet":

 

Rosta mandelmjöl i en panna. Låt svalna lite. Mortla tre-fyra nävar basilika med flingsalt, nymalen svartpeppar och två nävar gröna ärtor du har kokat i god buljong (jag tog Renée Voltaires lantversion). Krydda med annat gott. Jag tog Fair Trade-butikens bruschettamix (som faktiskt innehåller lite torkad lök) och samma butiks oliv- och tomatkrydda. I med mandelmjölet och massa god olivolja och blanda ned nyriven parmesan.

 

Jag hade den på god sallad tre dagar i rad. Och i går, veckans bästa tips: stuva färsk grönkål i massa créme fraîche och rikligt med peston. Stek en omelett och lägg stuvningen tillsammans med gräddig ost på den, vik omeletten på mitten och grädda tills osten smält. Godaste denna veckan! Mums!

 

 

Jag är en sådan som älskar att fota mat. Folk tycker ju att det är irriterande. Och irriterande när folk instagrammar/facebookar/bloggar matbilder. Jag älskart. Jag kan gå in och söka upp saker som #pasta eller #brunch på instagram bara för att titta på härliga matbilder. Jag fotar alltså ofta mat, men det är inte alltid jag delar med mig. Men eftersom detta är min blogg och jag bestämmer här kommer jag nu dela med mig av en vecka i matbilder. Här kommer förra veckan som inte matmässigt kickade igång förrän onsdag, när onsdagsfikat bjöd på bland annat hembakade makroner (kaffe doppade i vit choklad och salt karamell, dog makrondöden), hembakat fröknäcke och socker- och glutenfri moussetårta. 

 

På fredagen tog vi en för-AW hemma hos vännen. Jag bjöd på tryffelchips och hon på marinerade oliver och ett vin hennes vän hade självimporterat från Australien. Lyxigt.

 

 

I natt sov jag hos min "syrra". Idag sitter jag i hennes kök och jobbar. Jag har sällan chansen att jobba hemifrån, men alla vet ju att man är så sjukt produktiv hemifrån. Speciellt hemifrån någon annan där man inte har arbete i hemmet som distraherar en. Jag var uppe med tuppen och betade av min e-mail. Jag är inne på min andra kopp Nespresso och har Morgonpasset i P3 på för att kompensera för kontorets bakgrundsljud. Idag ska jag luncha med en kär vän och i kväll är det AW med ett gäng härliga tjejer som gäller. Lite eko-shopping och en runda på Svenskt Tenn skulle inte skada heller, tror jag. I morgon har jag planer som gör mig så exalterad att jag knappt kan vänta. Och på kvällen trettis (exhalterad över det med såklart!). Om det det inte vore för min förkylning skulle allt vara riktigt hunkydory. Jag har varit sjuk i över en vecka nu, så förkylningen var inte den ninjaversion jag trodde. Ursäkta äcklet, men igår när jag snöt mig blev det bara helt rött i näsduken, Min nos har gett upp. Men nu struntar vi i det, tar en tredje kopp Nespresso (måste undvika de orangea poddarna dock, de är tydligen de-caf) och sedan är det heeeelg! Ha en fin fredag, kompisar!

 

 

 

I helgen ville jag laga något riktigt gott. Jag älskar risotto men har själv aldrig lagat det, det har känts för svårt att få den sådär perfekt krämig men ändå lite al dente. Men så köpte jag Kung Markattas (älskar Kung Markatta) Carnaroliris. Det ska tydligen vara det bästa risottoriset. Jag lyckades OK för min första gång ändå, det måste jag säga. Och nu har jag ätit det varje dag i matlådan också, jag gjorde en riktig omgång. Så nu delar jag med mig av denna rätt. Koka risottoriset enligt instuktioner. Ha i en halv bunt sparris från början så riset tar mycket smak. Andra har lök i från början (gott!) men min mage är lite känslig så jag tog paprika istället. Jag fyllde på med buljongvatten allt eftersom (tips: Renée Voltaires lantbuljong är så himla god!). I en panna, stek upp kantareller. Mitt tips att få kantareller att räcka längre är att blanda upp dem med skogschampinjoner. Stek tillsammans i massa smör så tar champinjonerna smak av kantarellerna, mums! Krydda med favoritskryddor och häll sedan på massa grädde och låt den koka in i svampen så att det inte längre är såsigt. I slutet, släng i parmesan. Dela smördegsplattor på mitten, kavla ut lite och klicka ut kantarellblandningen på den och gör små knyten. Pensla med ett uppvispat ägg. In i ugnen i 200 grader tills de är frasiga och goda. På slutet av risotton, släng i resten av sparrisen (jag anmvände fryst men om man nu när våren kommer har färsk får man nog slänga i den lite tidigare än mot slutet). Överdosera med parmesan i risotton och ta den av spisen lagom till att knytena är klara. Et voilá! Så himla mumsigt!