En bättre start





I morse tog jag ut en liten friskvårdstimme. Jag hade tänkt springa, men det gick så dåligt igår att de andra på gymmet (springer inne ibland nu, pollen gör det ytterst jobbigt att springa ute) kände sig tvungna att peppa mig. Så jag gick en powerwalk i morse istället. Bättre än sängen, liksom. Och vilken dag! Det är så vackert nu! Jag ska vara borta hela påsken på olika adresser och detta är vad jag förväntar mig: kära återseenden, en vän som Judas (!), bebis- och kattgos, badkarsbad, goda middagar, häng med kanadensare, kyrkobesök (många blir det när jag hälsar på min vän prästen, och trots att jag inte är kristen älskar jag det!), sol, kaffe, godis, motion, nära och kära och en utläst Game of Thrones-bok. Låter väl som en bra påsk? Vad gör ni? 



Örebro Ölcafé

 
Tidigare var min enda referens till ordet "ölcafé" från Carl Bertil Jonssons julafton. Men under min tid i Malmö hängde vi ofta på Ölcafét på Möllan. Det var ett soft häng där historiens vingslag mötte det morderna Malmö. För en tid sedan öppnade Örebro Ölcafé. Det ligger i den centrala delen av Norr, där det finns få restauranger och ännu färre med klass. Även Örebros version vill knyta an till historien. Råvarorna i menyn är starkt präglade från trakten liksom en stor del av interiör och bardryck. De vill erbjuda en stark känsla av att vara i Örebro där historiens vingslag stundtals flörtar med gästerna och utbudet av det genuina från trakten skall vara träffande. Jag och Anna var där förra veckan. Första intrycket av Ölcafét var dessvärre inte jättebra. Jag stod i dörren i säkert tio minuter utan att bli tillfrågad om jag behövde hjälp. Vid ett tillfälle stod servitrisen bara någon meter i från mig när hon serverade bordet närmst mig utan att överhuvudtaget ge mig uppmärksamhet. En kille stod en stund bredvid mig men hann lämna stället innan han fick hjälp. Detta gjorde mig otroligt irriterad! När Anna kom gick vi dock fram till bordet där det stod mitt namn, och då kom servitrisen fram snabbt och var mycket trevlig och tillmötesgående. Hade hon hälsat mig i dörren och frågat om jag behövde hjälp hade servicen fått högsta betyg. Hoppas de inser det snart.
 
Maten då. Jag åt fish and chips. Den rätten samt pulled pork burger är - inte till min förvåning - enligt servitrisen de två storsäljarna på Ölcafét. Anna åt deras bacon cheese-burgare och gav den mycket högt betyg. Jag provade även en av deras alkoholfria öler vilken var mycket intressant. Fish and chipsen serverades med curryremoulad, vilket jag inte gillar lika mycket som den brittiska varianten. Det var dock inget fel på den och de hade mycket av den. Det var dock - även om det var mycket, mycket mumsigt - på tok för lite fisk för att vara mättande och jag gick hem och käkade glass efteråt. En parantes: det ställe som serverar mushy peas till sin fish and chips ska få en hyllning av mig, gud vad jag saknar det! De hade emellertid brown sauce (HP) vilket får två tummar upp i min bok. Ja, jag har ju som ni läser ganska mycket åsikter om fish and chips. Det är för att jag jobbade i en fish and chip-restaurang i London i min ungdom. I alla fall. Menyn är en klassisk pubmeny med lokal prägel, och det serveras även (billig!) frukost och lunch. Det är trevlig atmosfär och bara minuter efter att vi anlänt var hela lokalen tokfull. Jag tror det alltid är så för varje gång jag går förbi ser det smockat ut. Så bordsbokning är nog att föredra. Det är som sagt ett välkommet tillskott i ett område i Örebro city som inte är så levande just nu. Det ligger även nära Centralstationen och Rättscentrum vilket gör att även tillfälliga gäster lätt hittar det. Jag ger - med reservation för avsaknaden av trevligt bemötande vid ankomst - Ölcafét tummen upp. 
 
Örebro Ölcafé, Järnvägsgatan 8, Örebro, 019-12 70 70
 

Den här bloggen

 
Ja, det blev några dagars paus här. Jag vet inte riktigt. Har känt under en längre tid - då och då - att det inte är så kul längre. Har känt mig snudd på larvig. Fast samtidigt är det ju så kul. Jag har lärt känna så många underbara tjejer här. Snudd på tio tjejer har jag blivit vän med "i riktiga livet" på grund av den här bloggen. Samtidigt börjar jag känna mig mer exponerad här. Konstiga, närgående frågor om mitt privatliv. Som om det var min plikt att delgöra om allt i mitt liv. Nej, det är det inte. Men. Jag började blogga för att fokusera på det postiva i livet. Och det hjälpte mig igenom några svåra år. Och jag älskar att blogga. Så nu har jag gått runt och funderat och kommit fram till en lösning tillsvidare. Jag kommer att bli mindre personlig här. Blogga om mat mest - det jag älskar att blogga mest om och som ändå verkar mest populärt hos er som läser. Kanske lite inredning. Men annars tar jag några steg bort ett tag. Kommer nog inte heller blogga lika ofta. Ibland känns det som en plikt att blogga varje dag, som något jag måste. Och det är ju inte heller kul. Men jag älskar ju att fota mat och blogga om det, älskar att prova nya restaurnager och recept och blogga om det. Älskar att få input från er som kommenterar. Även om ni som kommenterar är en väldigt liten del av alla som läser - vilket jag också tycker är lite tråkigt. Det roliga med bloggar är ju mötet mellan den som skriver och de som läser. Men i alla fall. Från och med nu blir det en lite modifierad blogg. Men jag hoppas att ni följer med ändå?
 

Jennys pesto och bästa receptet att använda den till

 
Ja mat var ju populärt märkte jag. Härligt att ni som läser denna bloggen tycker som jag! I veckan gick jag och funderade på att göra pesto, men på ett annat sätt än jag brukar (mitt recept HÄR). Då bloggade Marie helt plötsligt om det HÄR. Jag fick massa inspo. Jag ville inte köpa något utan göra på det jag hade hemma. Dessutom har det visat sig att jag inte tål lök - och också vitlök (snyft) - så bra, så jag ville göra en variant utan. Denna blev - om jag får säga det själv - så himla god och den smakar liksom vitlök utan att innehålla det. Jag har inte exakta mått eftersom jag inte riktigt jobbar så, men här kommer "receptet":
 
Rosta mandelmjöl i en panna. Låt svalna lite. Mortla tre-fyra nävar basilika med flingsalt, nymalen svartpeppar och två nävar gröna ärtor du har kokat i god buljong (jag tog Renée Voltaires lantversion). Krydda med annat gott. Jag tog Fair Trade-butikens bruschettamix (som faktiskt innehåller lite torkad lök) och samma butiks oliv- och tomatkrydda. I med mandelmjölet och massa god olivolja och blanda ned nyriven parmesan.
 
Jag hade den på god sallad tre dagar i rad. Och i går, veckans bästa tips: stuva färsk grönkål i massa créme fraîche och rikligt med peston. Stek en omelett och lägg stuvningen tillsammans med gräddig ost på den, vik omeletten på mitten och grädda tills osten smält. Godaste denna veckan! Mums!
 

En kulinarisk vecka

 
Jag är en sådan som älskar att fota mat. Folk tycker ju att det är irriterande. Och irriterande när folk instagrammar/facebookar/bloggar matbilder. Jag älskart. Jag kan gå in och söka upp saker som #pasta eller #brunch på instagram bara för att titta på härliga matbilder. Jag fotar alltså ofta mat, men det är inte alltid jag delar med mig. Men eftersom detta är min blogg och jag bestämmer här kommer jag nu dela med mig av en vecka i matbilder. Här kommer förra veckan som inte matmässigt kickade igång förrän onsdag, när onsdagsfikat bjöd på bland annat hembakade makroner (kaffe doppade i vit choklad och salt karamell, dog makrondöden), hembakat fröknäcke och socker- och glutenfri moussetårta. 
 
 
På torsdagen fikade jag på DO. Jag hade otroligt roligt åt att de hade egen choklad. Vet inte riktigt varför, men det är en sådan konstig sak tycker jag. De låg i lyxiga, fina boxar också. Fniss.
 
 
Jag mötte upp en gammal kollega från ambassaden på Mocco för fika/AW. Jag kunde inte bestämma om jag skulle fika eller dricka vin, så jag gjorde båda samtidigt. Marinerade oliver och cappucino är....intressant.
 
 
På fredagen tog vi en för-AW hemma hos vännen. Jag bjöd på tryffelchips och hon på marinerade oliver och ett vin hennes vän hade självimporterat från Australien. Lyxigt.
 
 
På AW:n käkade jag koreanskt. Något jag upptäckte så sent som i somras. Så himla mumsigt. Jag åt dumblings och marinerad tofu och goda såser.
 
 
Jag älskar ju som bekant helgfrukost. Min vän gjorde mig inte besviken.
 
 
Lördagslunch på Riche. Jag fick en akut craving på moules frites och tryckte i mig, långt efter att jag redan var mätt. Och frågade efter mer bröd att få upp den gräddigt viniga skyn med. Och ginger beer till. Såklart.
 
 
På lördagen var det trettis och på fördrinken - som var supersmarriga margaritas med chilli och ingefära i - serverades det mycket mumsiga snacks som hade importerats från en jobbresa på Köpenhamns flygplats.
 
 
Söndagen tillbringades spatserande genom halva Hufuvdstaden, och med en liten lägenhetsvisning på det. Då behöver man mycket kaffe, speciellt dagen efter trettis. Espresso House levererar måste jag säga. Tycker det har shapat upp sig några steg. Ursäkta svengelskan. Ja, och det var en vecka i ät- och drickbart det!
 
 

Middagsklubben: Tehran Grill

 
Jag har velat äta persiskt hur länge som helst. Jag har många iranska vänner som inte kan tala sig nog varma om denna mat. Så nu bokade Middagsklubben in sig på Tehran Grill. Det finns två i Stockholm, en på Rörstrandsgatan och en på Timmermansgatan. Vi besökte den senare. Vi var - för en gångs skull - nästan fulltaliga. Hade det inte varit för en liten sista-minuten-kris  för en av deltagarna hade vi varit alla. På hemsidan kan man läsa att:"Iran är ett stort land med en bred matkultur, från norr med mycket örter till söder med mycket hetta. Knytpunkten är huvudstaden Tehran där alla dessa smaker möts". Vi tog alla olika grillspett, där kryddningarna och tillbehören just visade på denna breda matkultur med olika sorts smaker. Jag tog en veggie med halloumi, portobello och annat mumsigt, de andra allt från lamm till biff och kyckling. Det fanns en uppsjö med ris att välja mellan, och vi frossade i versioner med saffran, berberibär, pistagenötter, sultaner och örter. Servicen var väldigt bra och atmosfären var som ni ser ovan väldigt mysig och tusen-och-en-nattig. Snudd på klichéig och för mycket, men just under strecket. Maten var väldigt humant prissatt och vinen vi blev serverade mycket goda. När vi diskuterade betyget pratade vi om detta med att vi måste betygsätta varje restaurang i sin klass. Tehran Grill är inte en lyxrestaurang och kör inte med finlir. Men för en mysig grillrestaurang får den en sexa, kom vi fram till. Härligt att Middagsklubben fick sammanträda igen efter så länge, och att betyget blev så högt. Persisk grillmat: två tummar upp!
 
Tehran Grill, Timmermansgatan 5 och Rörstrandsgatan 15, 08 - 66 99 220 resp 08- 333 334. 
 

A day in Westeros

 
I lördags var det dags för något som jag sett fram emot i flera veckor. Utställningen Maktspel på Livrustkammaren, där man får se kläder från Game of Thrones. Alltså the actual clothes. Som skådespelarna har haft på sig. Som vi sett på TV. Khaleesis bröllopsklänning, en rustning från the Kings Guard (21 kilo!), Jon Snows wildling-outfit, Joffreys kända röda utstyrsel, Tyrions rustning från slaget vid Blackwater Bay...Ja, ni fattar. Jag kunde inte låta bli att pilla lite. Bara för att. Utställningen innehåller också kläder från andra filmer med makt som tema (Elizabeth och Elizabeth: The Golden Age). Men för mig handlade det bara om en sak. Det var en jättekul utställning, och självklart toppades upplevelsen av att man fick sitta i Järntronen själv. Man fick också prova en hel rustning (!) och klä ut sig och fota i olika outfits inspirerade av utställningen. Vilket vi naturligtvis gjorde. Jag kan verkligen rekommendera ett besök. Det kostar 120 kr och då får man den vanliga utställningen och vagnhallen på köpet. Utställningen Maktspel håller på fram till 4 januari 2015 - men undvik den under Game of Thrones-utställningen i Oslo, då har nämligen Livrustkammaren lånat ut saker till den. 
 

Tjejtrettis på Un Poco

 
I lördags var det så dags. Min väns trettis gick av stapeln i Un Pocios chambre séparée. Denna krog, som ägs av bland annat Swedish House Mafia, har hypats så till den milda grad. Och det är den värd! Vi var tretton tjejer som tryckte ihop oss nere i det mycket mysiga och stämmningsfulla avskilda rummet. Två killar servade på oss när vi mumsade på deras avsmakningsmeny. Det var antipasti, pasta, kött (pasta vongole för mig) och dessert - som vi åt istället för ännu en mellanrätt, perfekt val. Desserten - en friterad Oreo cookie - vittnade om den New York-influens Un Poco enligt krogrecensioner har på sin italienska mat. Jag kan bara hylla maten och vinet, och att mumsa på den tillsammans med tolv andra underbara tjejer fram till 01.30 på lördagsnatten gjorde ju inte direkt saken värre. Två stora tummar upp för Un Poco! Un Poco stängde och vi tog en taxi till Fou för att fortsätta natten. Och när jag vaknade nästa morgon var jag fortfarande mätt. Mums. 
 
Un Poco, Karlavägen 28, Stockholm. 08 - 61102 69
 
 

Vårkänslor och "syskon"kärlek






Gårdagen var en av de bästa på mycket, mycket länge. Började dagen med att sitta på the Iron Throne. Sedan lunch med "syrrorna" efter en mellanlandning i Kungsan där vårkänslorna härjade fritt. Lite shopping på stan och sedan trettis ändra fram på småtimmarna. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var lite skör idag, men det var det värt! På dagens schema står det brunch och Djurgårdsprommis med vännerna. Och sedan - tyvärr - ett tåg hem. Men snart är jag tillbaka igen. Ha en finfin söndag, kompisar! 


Vänner






Igår lunchade jag med min fina favoritdanska. Jag bjöd henne på lunch i solen vid vattnet. Det var så länge sedan vi fick kvalitetstid. Hoppas vi får ihop det snart igen. När jag hade jobbat klart tog jag och vännerna lite AW. Det blev en riktig runda med mat och dryck (jag bytte dock tidigt till Ginger Beer och tonicvatten, trettis idag ju) på K25, Nosh & Chow, Brillo och O-baren. Härligt att lufta sig lite ute bland folk. Och skratta mycket med mina fina vänner. Idag är det dags för den där aktiviteten jag väntat på så länge. Bara en nörd som jag kan vara så peppad. Jag rapporterar sedan, så klart. Nu välkomnar Stockholm oss med tredje dagen med strålande sol sedan jag kom, och vi ska göra lördag. Tjipp, kompisar! 



Dagens kontor

 
I natt sov jag hos min "syrra". Idag sitter jag i hennes kök och jobbar. Jag har sällan chansen att jobba hemifrån, men alla vet ju att man är så sjukt produktiv hemifrån. Speciellt hemifrån någon annan där man inte har arbete i hemmet som distraherar en. Jag var uppe med tuppen och betade av min e-mail. Jag är inne på min andra kopp Nespresso och har Morgonpasset i P3 på för att kompensera för kontorets bakgrundsljud. Idag ska jag luncha med en kär vän och i kväll är det AW med ett gäng härliga tjejer som gäller. Lite eko-shopping och en runda på Svenskt Tenn skulle inte skada heller, tror jag. I morgon har jag planer som gör mig så exalterad att jag knappt kan vänta. Och på kvällen trettis (exhalterad över det med såklart!). Om det det inte vore för min förkylning skulle allt vara riktigt hunkydory. Jag har varit sjuk i över en vecka nu, så förkylningen var inte den ninjaversion jag trodde. Ursäkta äcklet, men igår när jag snöt mig blev det bara helt rött i näsduken, Min nos har gett upp. Men nu struntar vi i det, tar en tredje kopp Nespresso (måste undvika de orangea poddarna dock, de är tydligen de-caf) och sedan är det heeeelg! Ha en fin fredag, kompisar!
 
 

Hufvudstaden



Igår rullade jag in i Hufvudstaden. Blev upphämtad av min älskade vän och hemkörd till hennes nya, fantastiska lya i Hammarby Sjöstad. Där drack vi Yogi te och uppdaterade oss. Berättade för varandra hur mycket vi saknat varandra och hur mycket vi tycker om varandra. Sedan somnade jag på den underbara, lila soffan (long time no see!). Nu har hon dukat upp en brakfrukost så jag ska mumsa innan jag drar på konferens på DO. Jag stannar här veckan ut, och mixar jobb med roligheter. Middagsklubb, kära återseenden, AW med vänner, trettis, äventyr och sleepovers hos tre fina vänner. Jag rapporterar om allt kul, såklart.  Tjipp så länge. 


Sparrisrisotto med kantarellknyten

 
I helgen ville jag laga något riktigt gott. Jag älskar risotto men har själv aldrig lagat det, det har känts för svårt att få den sådär perfekt krämig men ändå lite al dente. Men så köpte jag Kung Markattas (älskar Kung Markatta) Carnaroliris. Det ska tydligen vara det bästa risottoriset. Jag lyckades OK för min första gång ändå, det måste jag säga. Och nu har jag ätit det varje dag i matlådan också, jag gjorde en riktig omgång. Så nu delar jag med mig av denna rätt. Koka risottoriset enligt instuktioner. Ha i en halv bunt sparris från början så riset tar mycket smak. Andra har lök i från början (gott!) men min mage är lite känslig så jag tog paprika istället. Jag fyllde på med buljongvatten allt eftersom (tips: Renée Voltaires lantbuljong är så himla god!). I en panna, stek upp kantareller. Mitt tips att få kantareller att räcka längre är att blanda upp dem med skogschampinjoner. Stek tillsammans i massa smör så tar champinjonerna smak av kantarellerna, mums! Krydda med favoritskryddor och häll sedan på massa grädde och låt den koka in i svampen så att det inte längre är såsigt. I slutet, släng i parmesan. Dela smördegsplattor på mitten, kavla ut lite och klicka ut kantarellblandningen på den och gör små knyten. Pensla med ett uppvispat ägg. In i ugnen i 200 grader tills de är frasiga och goda. På slutet av risotton, släng i resten av sparrisen (jag anmvände fryst men om man nu när våren kommer har färsk får man nog slänga i den lite tidigare än mot slutet). Överdosera med parmesan i risotton och ta den av spisen lagom till att knytena är klara. Et voilá! Så himla mumsigt!
 
 

Utflyktssöndag

 
I söndags kom lillkickan och hennes mamma och hämtade mig i Öret. Sedan begav vi oss mot en sydligare Närkestad, nämligen Kumla. Efter lite loppis körde vi ut till Kvarntorp utanför Kumla, där Kvarntorpshögen finns. Mer om den och trappen HÄR, när jag "besegrade trappen". Lillkickan var duktig och gick delar av trappen själv. Den är ju lååååång. Sedan tittade vi på de olika konstverken - bland annat det stora schabraket av Lars Vilks - och lekte lite. Man har en otrolig utsikt över Närkeslätten och i söndags värmde solen så skönt att vi fick ta av oss jackorna en stund. När vinden blev lite starkare och kallare promenerade vi ner längs med den lilla vägen och åkte tillbaka till Öret igen. En jättehärlig dag som vi alla tre gillade. 
 
 

Den godaste chokladmoussen jag någonsin ätit

 
Jag älskar att experimentera med grönsaker i "sötsaker", så att säga. Mina bönmuffins har gjort succé hos alla som smakat dem, och i helgen gjorde jag en vanilj- och kardemummaversion med stora vita bönor som också var mycket mumsig. I helgen provade jag även chokladmousse med avokado. Jag älskar sedan innan att ha avokado i t.ex. smoothien. Det blir krämigt och gott. Och - konstigt nog - sött på något sätt. Den här chokladmoussen innehåller en mogen avokado, en näve färska dadlar (älskar mina dadlar!), tre matskedar kakao, en halv deciliter av det tjocka i kokosmjölken och lite vanilj. That's it. Det är den krämigaste, fylligaste och godaste chokladmousse jag någonsin ätit. På riktigt. Jag kunde knappt tro det själv. Ni måste prova! Jag tror att min blev så himla god för att avokadon var perfekt mogen. Krämig men inte övermogen. En hård avokado i är säkert inte så gott, utan trådigt och lite beskt. Jag kan rekommendera Garants ekologiska avokados. De är nästan alltid perfekt mogna. Med dadlarna som är lite karamelliga i smaken och god musig kakao blir det succé! Prova och rapportera, vetja!
 

RSS 2.0