Jenny Lina Carlsdotter

Nämnde man "slott" under gårdagen var det nog ingen som förde tanken till Örebro dito. Nej, utan ett större sådant i Englands huvudstad. Jag struntade helt i det och njöt i solen vid de rundade tornen. Underbart och helt bröllopsyrefritt.

Nästan overkligt stilla och vackert.

Gårdagen började med en promenad runt sjön. Otroligt vackert. Jag fick lite oväntat men trevligt sällskap på promenaden också, och dagen kunde knappast ha börjat bättre. Fredagen börjar med jobb, men fortsätter med ledig eftermiddag som bjuder på shopping och fika med fina Helena och magen i Öret. Fredagmiddag på det. Trevligt veckoslut, gott folk!

Alltså. Jag har under ett par, tre år ätit laktosfritt. Jag hade mycket problem innan detta, och när jag lade om till laktosfria produkter upplevde jag att det blev bättre. Jag har emellertid prövat vanliga mejeriprodukter då och då, och jag upplever att resultatet är tvetydigt. Ibland har jag fått stor reaktion, ibland inte. Jag har dock inte ätit stora mängder. Det gjorde jag igår. En kollega hade precis dagen innan träffat en dietist som berättat att naturell yogurt inte innehåller speciellt mycket laktos. Att det är för att tjäna en massa pengar man har introducerat laktosfria produkter i absurdum (som jag har köpt med glädje). Jag prövade alltså att äta vanlig, naturell yougurt. Jag var hungrig. Och det skulle jag inte gjort. Om vi säger så här: dietisten hade väldigt fel. I alla fall om Jenny Lina Carlsdotters mage. Göta Petter. Nu till min fråga. När jag bodde i Parran hittade jag aldrig laktosfria produkter. Låglaktos, ja. Men inte laktosfritt. I början köpte jag sojaprodukter, men med tiden använde jag mig mer och mer av vanliga mejeriprodukter. Varför reagerade jag inte så starkt då? Någon har sagt att mjölk i Frankrike inte pastöriseras, utan steriliseras och att det tar bort laktosen. Kan detta stämma? Jag vill nämligen inte verka inbillsk.

Rolig men matmyttig info från "Champagne - Din guide till bubblornas värld" av Kåre Halldén, som jag införskaffade på bokrean i år.

Löning ja. Det firar Jenny Lina Carlsdotter med att jobba långpass och längta till helgens faror... Trevlig lillördag, gott folk!

Ja, jag vet. Jag och resten av Sveriges befolkning. Men igår hade undertecknad grillpremiär. Underbart, såklart. Ett oväntat tips: blanda två burkar creme fraiche med en påse bea-pulver, salt, peppar och en massa färsk citronsaft. Fin-fin grillsås. Oväntat både på grund av att jag inte alls är den beaälskare de flesta andra svenskar är och på grund av var jag hittade receptet. På Rebecka Simonssons blogg. Där jag sällan tittar in och som för mig inte verkar vara en matblogg i första hand, så att säga. Men prova och rapportera vad ni tycker, vetja! Vi lär ju ha ett par grillkvällar framför oss, kan jag gissa.

Långfredagen bjöd på solning, hundgos och tjejsnack hos Elina och Lovisa. Tänk att jag en gång i tiden var deras barnvakt! Tur att tiden suddar ut åldersskillnad och gör oss mer åldersjämlika. Annars kanske jag inte hade fått njuta av deras sällskap på samma sätt, utan som en gammal avdankad tant...

Med skavisar kan man vila med gott samvete... Eller nåt.

Påskaftonsdagen tillbringades i Rosendal mellan Öret och Linde. En stor trupp på sisådär sexton man kånkade upp påskamaten och tillbehör upp på berget, med bergsklättring till dessert. Jag och mina skavsår vilade. För att klargöra: de andra hade vandrat nästan fem mil. Jag hade vandrat några kilometer. Och hade blödande skavisar. Jajjamen. Men mer om Rosendal senare. Nu: soldyrkning!

Efter ett besök i bergen och med två stora vandringsskorskavsår drog jag ut med bland annat de här grabbarna i Örebronatten. Donken på det och påskafton var räddad. Nyss: bikinihäng. Nu: silltallrik. Sen: bikinihäng. Tjipp!

För en gång skull blommar faktiskt de stora, fina påskliljorna lagom till påsk.

Glad påsk, hörrni! Jag ska ut i skogen jag (!). Min syrra - som har helt andra intressen än mig - är ute och vandrar, klättrar och sover i tält över påsk. Jag ska få följa med hennes svärföräldrar för att möta upp dem i skogen och bjuda på påsklunch. Jag vet inte riktigt vad man sätter på sig i ett sånt här läge. Kan man ta med handväskan? Jag tror jag har en ryggsäck någonstans långt in i garderoben.... Som sagt, glad påsk gott folk!

För två, tre veckor sedan använde jag fortfarande min dunjacka från Fjällräven. Förra helgen fanns det inga löv på björkarna. Växligheten har exploderat, likaså temperaturen. Vi har gått från vinter till försommar utan att passera vår. I går kunde jag ligga på terassen i bikini. BIKINI. Ja, jösses. Bättre påskledighet får man ju leta efter. Om jag blundade kunde jag nästan låtsas att drömmen i inlägget under hade besannats.

Olivia hade ju en friare härom veckan. En yngre, rödlätt förmåga. Hon har nu insett att lammkött kanske inte alltid är the way to go, så att säga. Man orkar bara inte. Och man vill ju ha en erfaren karl som redan har lekt klart och vet vad han vill ha. Så nu har hon hittat en äldre friare. Han är till och med gråhårig. Trevfligt. Denna gång avböjer jag en motsvarighet, vänligt med bestämt.

Gårdagskvällen innebar påskmiddag med åtta familjemedlemmar och familjeappendix. Mycket trevligt. Men idag är det jobb som gäller igen. SEN är det påsk. Som kanske i inte betyder så mycket från undertecknad i sig, men det betyder ju ledighet! Ledigheten skulle egentligen ha tillbringats i Skåne och Malmö, men kommer istället av olika anledningar att fortlöpa i mellansverige. Kan bli bra, det med. Och skärtorsdagens förmiddag bjuder på naprapatbesök. Behövligt. Trevlig skärtorsdag, gott folk!

Lotta i vår lokaltidning NA imorse.

För några dagar sedan tog jag mig lyxen att lägga mig på TV-soffan efter jobbet. Jag slötittade och hittade till slut en tidig nyhetssändning. Ni vet en sådan där där de bara helt kort rapporterar de senaste nyheterna. Just när jag börjat sluta lyssna säger nyhetsuppläsaren något som fick mitt blod att frysa till is: "Tre svenska filmare har arresterats i Azerbajdzjan". Jag skrek rätt ut. Sprang till min dator och kammade internet på mer information.

En av mina allra bästa vänner satt fängslad i ett land som....inte direkt är som Sverige. Lotta och jag har väldigt olika karriärer och utbildningar, men med detta projekt - en dokumentär om mänskliga rättigheter - har jag följt hennes arbete med stort intresse och en gnutta avundsjuka. Efter en timme eller två fick jag kontakt med henne. Hon skulle bli deporterad. Ett dygn senare ringer hon så mig från Sverige. Jag har sällan varit så orolig. Och som en föredetta student i mänskliga rättigheter kan jag nu när hon är hemma och säker inte låta bli att tänka en enda sak: så här har vissa människor det varje dag. Och det slutar inte alltid som det gjorde för Lotta och hennes kollegor; lyckligt. Jag är naturligtvis över månen för att hon kom hem. Men ägnar idag också en tanke till alla dem som utan anledning och åtal frihetsberövas runt om på denna jord.

HÄR kan du läsa Lottas egen historia "Arrested, imprisoned, deported" med hennes egna ord på hennes egen blogg. Läs om historien på CPJ HÄR, se arresten äga rum på video HÄR och HÄR, läs om det på DN HÄR.  Den senaste artikeln kommer från SVT och kan läsas HÄR.

Tekniken säger allt. Jag är värdelös. Men det gör ju inget.

Min väns bror har köpt ett hus. I husets källare står ett pingisbord. Lördagens grillfests andra huvudaktivitet var given. Med jämna mellanrum försvann klungor med människor ner för trapporna och det pågick någon slags turnering. Till slut var det vår tur. Man skulle kunna säga att jag helt saknar talang. Jag heter Jenny Lina Carlsdotter och jag är värdelös på pingis!  Trevlig vecka gott folk!

Bilder från en underbar promenad i solen med mina sprillans nya löparpjucks och fina Carro.

Den här helgen har jag promenerat, dansat, pratat franska, druckit bubbel, kramat människor jag älskar, solat, druckit kaffe på uteservering, med lyckotårar i ögonen känt en bebis sparka i min fina väns mage, varit på grillparty, spelat pingis, ätit choklad, lyssnat på gitarrspelande och skönsång, skrattat, levt livet. Efter en underbar helg känns det fantastiskt lätt att jobba en liten kortvecka på det.

Gårdagskvällen var inget annat än underbar. Att få ha mina vänner hos mig är lyx. Tänk, vad glad man kan bli av att få vara i goda vänners lag. Bästa fredagen på evigheter. Och nu är det lördag! Tjipp!

Först: En blåmusselsoppa, stekt pilgrimsmussla med rödvinssmörsås, räkor och gratinerad havskräfta. Till detta Il Sestante 2008 och Domaine 2006.





Sedan: Lättrimmad torskrygg (med baconcrisp till köttätarna) med Dijonsenapsås och istället för den brässerade kalvytterfilén med rosépepparsås köttätarna fick - rimmad lax medrödvissky. Till detta, två röda (!) viner i form av Villa Maria 2008 och Allesverloren 2008.



Till sist: Chokladtryffel med smak av apelsin, lakritstryffel och vit chokladpannacotta med basilika och färska bär. Till detta: Mauri expression, Mas de L'Avail och Vintry's Malvoisie.

Intresseklubben antecknar, kanske. Men detta är min blogg om mitt livg och mitt liv kretsar ofta kring mat, så there you go! Tjipp!

Eftersom mitt internet inte alls vill sammarbeta så här på morgonkvisten bjuder jag på bild från i går som jag fotat av min dataskärm med min iphone. Fancy...

Det var en trevlig torsdagskväll med Munskänkarna. Fyra rätter och sex vin (två vita, två röda, två dessertvin), många från restaurangmästarens hemkrok Sydfrankrike. Jag fick förutom äta och dricka gott även snacka franska, återuppleva gamla minnen och få kvalitetstid med min ömma moder. Bra kväll! Idag välkomnar jag tre av mina allra bästa och finaste vänner till en liten tjejsoaré på en av stadens etablissemang. Trevlig helg, gott folk!

Ett vykort från staden med världens kändaste balkong damp ner i min brevlåda igår. Det var från en av mina allra bästa vänner. Hon ska, efter en mellanlandning i Hufvudstaden, hälsa på hos mig i helgen. Det ska två till av mina allra bästa vänner också. Lyckan är total. Men först ska vi ta oss igenom torsdag, som bjuder på jobb och middag med vinprovning med Munskänkarna. Tack, torsdag!

Och förresten, rosen på bilden fick jag på modevisningen jag gick, för två veckor sedan. Visst är den vacker än?

Vårkänslorna spritter i kroppen hos det vackra paret. Olivia har fått sig en friare. En rödlätt, betydligt yngre friare. Han verkar inte bry sig om åldersskillnaden eller det faktum att hon aldrig kan ge honom avkomma. De tar promenader i skolskenet. De springer ihop. Den unge rödlätte friaren serenerar henne med för mig okända melodier. Våren har kommit till småstaden. Även om det i växtligheten inte alls syns på bilderna. Hoppas det kommer fler friare. De behöver varken vara rödlätta eller yngre. Eller katter.

Screendump från SVT play

Min kväll: The Kennedys på SVT play, apelsin och russin.

Pappa Kennedy till JFK på sistnämndes bröllopsdag: "Kvinnor förväntar sig inte att deras män ska vara trogna, men inte heller att få otroheten kastad i ansiktet".

Jaha. Nähä. Jag fick inte det PM:et.

Solens varma strålar hittade sig hela vägen ner till min lekamen igår. Och speciellt varmt blev det på grund av min sedvanliga svarta utstyrsel. Men jag kunde vara utan ytterplagg. Ute. För första gången på vad som känns som en halv evighet. Våren är äntligen här. Lycka. Livet är så mycket bättre i sina soliga och varma versioner. Allt känns lättare, mer hoppfullt, lyckligare, bättre. I dag är det mulet.

När jag klev upp på farstubron hos familjen Larsson hade de satt upp grekiska flaggor på dörren. Inne i huset strömmade grekisk musik ur högtalarna, fler grekiska flaggor var uppsatta och jag fick ett glas grekiskt vin i handen. Jag visste att jag var bjuden på grekisk afton, men jag visste inte hur fint och stort de hade gjort det. En dignande buffé av grekisk mat var uppdukad, där alla grekiska klassiker var representerade. I vegetarisk tappning. Jag älskart. Men först fick jag bygga duplo, leka affär, låta tygkatten Hanelle hoppa högt och köra racerbil med underbara, sockersöta, ljuviga Leo. Som lät mig höra ovanstående rubrik undefär sjuttioelva gånger under kvällen. Kärlek. Den lilla pojken är sänd till denna planeten för att göra den lite mer kärleksfull, det är min fasta tro. Efter några goda glas vin, Ben and Jerrys nya glass, en sovande Leo och lite vuxenprat var kvällen komplett. Tack, familjen Lrasson och Anders!

Fredag. Helg. Jag inleder den med en raincheck hos familjen Larsson. Blev ju sjuk förra fredagen. Den här helgen hoppas jag på sol och varma vindar. För vindar har vi, det är något som är säkert. Om de är varma kan jag ju ta fram min Paristrench. Kanske ett litet trevligt festtillfälle också? Och så att få sova, tack. Trevlig helg, gott folk!

Ett besök hos min 92-åriga, gulliga, omtänksamma mormor efter jobb.
Lång och rask promenad i dagens sista solljus.
Långt, härligt bad.
Ett samtal med en kär och saknad vän.
Världens största C-vitaminkick i form av fruktsallad.
Mina favoritdoktorer på TV, de som har mer invecklade och mer patetiska kärleksliv än jag har.
Kvalitetstid på spikmattan.
Halvsovande, hoppfulla tankar om framtiden. Spinnande katt bredvid.
Drömmarnas land.

Det är många gravidon nu, alltså. Jag kan snart inte räkna mina gravida vänner på bara en hand, utan får ta till båda. För att inte tala om alla bloggbebisar. Marie fick just en, Stina och Parislisa väntar fortfarande och Sandra tillkännagav idag att hon också ska få ett litet underverk. Och dessutom finns det ju de gravidon jag känner som bloggar också.

Det finns dock en gravidmage som är alldeles speciell för mig. Den lilla men så otroligt vackra magen på Helena. Det är så fantastiskt, så magiskt. Jag är snart rädd att hon blir arg på mig för att så mycket uppmärksamhet riktas mot hennes mage och inte henne. Jag klämmer, pussar, smeker, lyssnar. Lilla klumpen där inne kommer att bli så bortskämd när den kommer. Jösses. Helena en av de första av mina närmaste vänner att få barn. Och jag är så exalterad över att bli "moster" att det är obeskrivligt. Underbart. Magiskt. I sommar blir världen flera barn rikare. Mitt hjärta likaså.

I söndags bjöd jag min kära Helena på nybakta scones medan vi bjöd varandra på nybakade uppdateringar om våra liv. Det händer mycket i bådas nu, faktiskt. Att man inte gör sådant oftare, alltså. Både bakar scones och uppdateras.

Lördagskvällen tillbringades med sju tjejer, snittar, fisksoppa, cheescake, vin och en massa babysnack hemma hos Hanna. Jag lyckades - trots samtalsämnet - vara min karaktär trogen och tugga på för fullt ändå. Jajjamen. En mycket trevlig och lyckad kväll. Hanna, Bisse, Lotta och Sandra bloggade också om det. Kika in det med, vetja! Vi verkar ha upplevt det mycket lika, faktiskt... Trevlig vecka hörrni!

Ja, men ursäkta rubriken. Kunde inte låta bli. I går fick jag alltså (i världens mest smickrande ladugårsoutfit) träffa små nyfödda lamm. Lyckan var total. Gud alltså. Hundarna var med och observerade, också. Och för att vara tydlig så är det första fåret en bagge. Jupp.

Jag fick nyss begrava nosen i ett nyfött lamms päls. Lycka. Men mer om det senare. Efter lammgoset bjöd syrrans svärmor på fika, och nyss hemkommen från Lyon bjöd hon på micromacarons från det HÄR stället. Nom nom. Förutom framboisen, den var äck-e-lig. Tyvärr.

Fredagskvällen innehöll egentligen storslagna planer med middag hos min favoritfamilj the Larssons, men innehöll istället en lätt feber, soffan, katten, fjärrkontrollen och när illamåendet hade lagt sig; en fisk- och skaldjursbakelse framför Sex and the City. Snopet. Idag lider jag bara av lite huvudvärk och trötthet, så jag tar en Ipren och drar på äventyr med familjen.

Så gick då modevisningen av stapeln i går kväll. Vi gick i kläder från Iis. Ingen ramlade. Ingen glömde sätta på sig byxorna (förutom någon som gick för en annan butik) och alla hade roligt. Vi kunde till och med spexa och vissa av kläderna - bland annat den svarta jumpsuiten jag hade på mig - såldes så fort de lämnat våra kroppar. Succé kanske är att ta i, men kul var det! Och publiken verkade nöjd.

Kom och handla nu, vetja!
Iis, Kristinavägen 30, 711 30 Lindesberg, 0581-179 90