Semmelhimmelen
Förra året gjorde ju jag ett semmeltest här på bloggen. Elva ställen i Öret testades under semleperioden. I går testade jag tio. På en gång. På grund av förra årets test var jag nu med i tidningens semlepanel där tio av stadens semlor bedömdes. Det var jättekul att testa semlor tillsammans med tre andra semlekonnässörer. Vi var ändå fantastiskt överrens om de flesta semlors betyg, vilket naturligtvis visade på vår proffsighet och objektivitet (öhm). Jag mådde illa som om jag festat i tre dagar efteråt (var till och med lite snurrig) och laktoskänningarna var....mer än känningar om man säger så. När jag kom hem var jag tvungen att äta något salt bara för att liksom trycka ner allt det söta. Men herregud, det var det värt. Så himla underbart att få äta så många semlor på en och samma dag. Tack, NA! För er som är nyfikna kommer testet (som enligt journalisten ska hamna både på framsidan, ett uppslag i tidningen och med webb-TV på nätet) nästa vecka eller veckan efter det. Nu: fredag in i kaklet. Tjipp och trevlig veckoslutsstart!
Weekend fun
I helgen fick jag uppleva en helt ny grej. Nämligen klättertävling. Jag har ju varit halvförkyld i två veckor nu, så jag deltog inte själv (och ska sanningen fram skulle jag nog inte vågat i alla fall, alla klättrare där var så duktiga och coola). Men jag var förste kritbärare, massör, score card-ifyllare och vätskeinstans åt syrran som hängde på väggen i flera timmar. Sedan gick vi hem till mig där hon fick pusta ut på soffan och sedan kom det hem en hel drös klättare på middag hos mig. Jag har lärt känna en massa nya människor genom att hänga med min syrra på klättringen och sådant är ju alltid trevligt. Efter middagen åkte vi tillbaka till klätterlokalen där det vankades fest med liveband och bar. Det var en mycket trevlig kväll, måste jag säga. Jag älskar att träffa nya människor och lära mig nya saker (även om det sistnämnda kan vara lite läskigt samtidigt) och klättringen gör att jag får både och. Vi får se om det blir en klättrare av mig också...
Tadaaaa!
Jag ser eld
Biotisdag i går. Vi såg Hobbitfortsättningen. Jag tyckte - precis som förra gången - att det var lite väl utdraget. Men ändå bättre än förra filmen. Kul också att se Micke P som Beorn. Och kul att se käre Legolas igen. Så att säga. Jag älskar för övrigt Ed Sheerans "I see fire" som är soundtracket till filmen. Jag spelar den flera gånger om dagen. Det måste ju vara det bästa soundtracket på mycket länge, inte sant? En av mina vänner är ju väldigt nära vän med Ed så jag när en liten dröm om att en gång få träffa geniet. Kanske. I alla fall. Hobbit - helt ok. Sedan gick jag hem och förlorade mig i ännu mer fantasy, nämligen Game of Thrones-böckerna. Jag får aldrig nog. Tur att det kommer fler. Tjipp!
Hej, hej!
Ni är många fler här inne än ni brukar vara. Jag har ingen som helst aning om varför, det började redan i söndags när jag inte ens bloggade. Men hemskt kul, välkommen! Just nu har jag inte jättemycket att blogga om, men framgent: oj, oj, oj! Projektet jag pratade om nedan kommer att explodera här på bloggen snart. Och på torsdag är jag del i ett annat litet projekt som inte alls är lika stort men så himla spännande för mig. Så håll ut, det kan alltså bli spännande här snart. I alla fall om man gillar hur min blogg har varit hittills. Det fortsätter så, fast bättre. Hoppas jag.
Dagens tips: Cities by me
Om du gillar städer och små detajer i dem - säg Paris till exempel - tycker jag du ska gilla Cities by Me:s sida på Facebook HÄR. Där kommer det nämligen hända grejer framgent. Jag är stolt och glad att vara en del i detta projektet. Hur berättar jag snart. Gilla sidan så länge så att du inte missar något, vetja!
Le Week-End
Jag har kämpat i motvind hela veckan. Motvinden var halsont och en begynnande förkylning. Igår nådde den (förhoppningsvis) sin kulmen. Jag gick hem från kontoret redan efter eftermiddagsfikat, parkerade mig i sängen och stannade där till det var dags att sova. Redan vid nio, mind you. Sedan: tolv timmar sömn. Nu har jag en trevlig snorig förkylning istället, men halsontet är nästan borta. Det är ju flera steg närmare friskstatus. Så jag igonerar skiten och går på klättertävling (!), bjuder vännerna på middag och går på fest. Välkommen, samedi!
Kitchen and Table by Marcus Samuelsson
På Clarion i de största städerna i Norden har Marcus Samuelsson öppnat sitt restaurangkoncept Kitchen and Table, där han serverar amerikansk mat med en lokal touch. På menns i Örebro trängs majsbröd, burgare och T-bonestek med Hjälmargös och hjortronrelish. Restaurangen är trendigt och New Yorkigt inredd och menyn känns fräsh och ny. Jag käkade en lite kryddigare pasta med tomatsås som serverades med mullbärsbroccoli, mandelpasta och generöst med parmesan. Mitt sällskap avnjöt en rejäl burgare med SOHO-fries. Jag gillar Clarion sedan förut och har varit på brunch (t.ex. HÄR och HÄR) och AW (t.ex. HÄR och HÄR) många gånger. Personalen är alltid trevlig men nu var de extra på hugget. Bra utbildade i sina viner, uppmärksamma på gästerna och väldigt tillmötesgående. Tyvärr var den vegetariska delen av menyn väldigt liten, så jag kanske inte kommer bli en stamgäst, men jag kan absolut tänka mig att komma tillbaka minst en gång till. Och det verkar andra människor tycka också, för medan vi satt där och mumsade fylldes restaurangen till b´redden, på en helt vanlig torsdag (under Hindermäss, men ändå). Tummen upp, Marcus!
Kitchen and Table by Marcus Samuelsson, Clarion Totel Örebro, Kungsgatan 14, Örebro. 019-670 67 07.
Throwback Thursday: Lac de la Cavayère
Mitt i mörka vintern gör jag en liten throwback thursday till i Cavayèresjön och min semester i Languedoc-Roussillon. Lac de la Cavayère, eller Carcassonne Plage som den också kallas, bildades av bygget av en gigantisk fördämning 1988. Detta i sin tur efter att stora bränder 1985 hade förstört området. Borgmästaren bestämde då att använda det öde och nerbrända området till något trevligt. Och den artificiella sjön var född. Sjön ligger ungefär en mil utanför Carcassonne och man tar sig dit med buss om man inte vill cykla eller köra. De tre åarna Montirat, Bazalac and Mitgé förser sjön med nytt, färskt vatten. Det finns båtar, promenadstigar, golf och andra aktiviteter, och sandstränder med livräddare på plats. En jättetrevlig utflykt när man är mitt i de svettiga bergen, långt från stränderna på den franska rivieran (ja, långt i förhållande till en kvarts bussresa då). Jag åkte dit med ett franskt par jag träffade där jag bodde, och vi hade en jättetrevlig dag där vi picknickade, fotade, läste och badade i det varma vattnet. Det var en jättekul upplevelse att få bada i och njuta av den gigantiska artificiella sjön. En av semesterns icke-katariska höjdpunkter!
Inspirerande vänner
Bild HÄR.
Förra året blev min vän Ryan Pennsylvania Teacher of the Year. Jag bloggade om det HÄR. Han är en otroligt inspirerande person som trots att han är yngre än mig (vilket numera kanske inte säger så mycket...) redan är ansvarig för kursplanerna i engelska på sin skola och är Head of the English department, har hand om kurserna i programmet för särskilt duktiga elever, är coach för skolans lag i olika sporter och har vunnit flera pris för sitt sätt att använda innovationer och teknologi i sina klassrum. Nu har han - tillsammans med tre andra - blivit nominerad till National Teacher of the Year. Hallå! USA:s BÄSTA lärare 2014! Det är helt otroligt! Jag är så imponerad av mina vänner och hur inspirerande de är. Det peppar mig att också försöka göra stordåd i världen. Go Ryan!
Ljuset
Man märker verkligen vad ljuset gör för en. Även om solen på vintern tydligen är för svag för att ge tillräckliga doser av D-vitamin så märker man det positiva ljuset ger en psykiskt. Jag känner hur kroppen bokstavligt talat laddas. Och en dagsfärsk rapport visar ju på det postiva med solljus. Igår gick jag en sväng i solen på lunchen. Som att stoppa en kontakt i väggen. Jag gick runt och fantiserade om att vara ledig och sitta mot en vägg med en kopp varm choklad och kanske en bok. Jag gillar vintern nu när snön har kommit - jag gillar ju att åka skidor och så - men jag är en sommarmänniska. Ljuset, värmen, de långa dagarna. Men så länge nöjer jag mig med att då och då ladda upp små doser av ljus. Och tjusningen med sommaren hade ju försvunnit utan vinter. Men tack solen, för att du ärade oss med din närvaro igår. Det värmde. Bokstavligt talat.
En helg i januari
Helgen inleddes ju med familjen. Efter familjetid på lördagsförmiddagen åkte jag ut till min syster på landet. Det var en ljuvlig vinterdag.
Min syster och hennes kille renoverar hemma. Jag hjälpte till att riva golv. Jag som vanligvis inte är så händig var ganska imponerad av mina kofot-skills. När vi rivit upp lister, två plastmattor och ett lager trä som jag glömt namnet på nådde vi äntligen trägolvet. Där hittade vi tidningar från 1961.
Sedan började det mörkna och jag åkte till mamma och pappa för att umgås lite innan jag tog tåget med Anna till Angelica och hade det så HÄR mysigt.
Söndagsfrukosten intogs med tända ljus och en lyxig smoothie med grädde i. För att det var helg.
Söndagen ägnades åt sådant jag inte hunnit på länge, jag städade hela läggan NOGA, tvättade tre maskiner tvätt, tog ut återvinningen, lagade matlådor och fixade hemma. Jag blev så där härligt nöjd när jag var klar. Och trött.
När jag skulle gå och handla fick jag syn på de fina istapparna på mitt hus balkonger. Vackert, inte sant?
Jag åt kombinerad lunch och middag vid trehugget. Tre favoriter: sötpotatis, halloumi och broccoli. Kvällen tillbringades i soffan. Jag var mör i kroppen från lördagens rivning som var ett ordenligt träningspass, samt söndagens arbete. Jag började kolla på serien Banshee och käkade popcorn, och sedan blev det Game of Thrones-läsning i sängen innan jag somnade mellan de nya julklappslakanen (tack mamma och pappa). Och det var min helg det! Hur var er?
En lördag
Min helg började inte så bra. Ett samtal som gjorde att jag blev ledsen och en oplanerad resa hem till familjen. Det blev mycket bättre efter ett tag men jag var liksom helt urlakad. Trött. Så på lördagskvällen var den inplanerade aktiviteten mer än välkommen. Jag hoppade på tåget norröver där Anna redan satt, och tillsammans åkte vi till Angelica på den bergslagska landsbygden. Där blev vi utfodrade med underbar mat och själen fick ro med kattgos, övermysig omgivning och fina ord. Precis vad jag behövde. Vad skulle man göra utan sina vänner? Oklart. Tack, Anna och Angelica!
En oväntad present
På julafton under julklappsutdelningen fick jag plötsligt en stor fin "tomtesäck" av pappa som var julklappsutdelare. Jag tittade frågande på honom och han ryckte på axlarna och överlämnade säcken. Den var knuten med ett fint rött linneband och på säcken satt ett fint kort med rävar på. I säcken låg en stor räv. Som en trädgårdstomte, fast en räv. På kortet stod den en diktad historia om räven, skriven som om det var räven själv som hade författat den. Om hur den en gång hade varit ung och smidig men nu var gammal (den är äldre än mina föräldrar), och att det var dags för den att hitta ett nytt hem. Jag var mer frågande än någonsin. Det var så här, visade det sig senare: min mamma stod bredvid en kvinna som också älskade rävar på två julmarknader innan jul. Jag har träffat denna kvinna två korta gånger i hela livet när jag hälsade på mamma på julmarkanderna. Men när hon hade pratat med mig och vi hade bytt räverfarenheter en liten stund hade hon sagt till min mamma: "nu vet jag någon som ska flytta". Hon tyckte att jag skulle ha honom, men gamla räven. Så sött av henne och så oväntat. Räven är inget jag kanske hade köpt själv, men nu värderar jag honom mycket högt. Han sitter under porträttet av min namne Jenny i vardagsrummet, stolt och stilig. Och med en historia jag gärna berättar.
Årets första semla (och Anna)!
I tisdags hade jag äran att tillsammans med Anna äta årets första (men säkert inte sista) semla. I år blir det inte samma semleinferno som förra året , men en och annan ska det nog bli. Anna älskar också semlor, så det var kul att dela en goding med henne. Och hänga med henne allmänt, såklart. Har ni ätit semla än?
Herre min je! (Game of Thrones, season 4)
Det kommer bli legen...wait for it....DARY. Så att säga. Det spritter i hela kroppen. I april blir livet på kvällarna lite, lite roligare.
Delikat(o)
Ni vet de där faten i Delicatoreklamen (tyckte faktiskt de med "100% fri från fullkorn" var roliga när de kom)? När jag i helgen åkte hem från fjällen haffade jag ett sådant. Vi stannade till i Insjön för outlet-shopping, och när friluftsaffären och Kosta Boda gjorde mig besviken drog jag till Delicato-outlet (!) och köpte kakor till mormor. När jag såg fatet för en billig penning var jag tvungen att köpa med mig det hem. Så nu står det i mitt kök. Fast i mitt hem är det frukt och grönsaker som gäller, inte dammsugare...
50 nyanser av vitt (a snow love story)
Underbart. Under-BART.
Hej från fjällen!
Ja jag fick ledigt. Och jösses vad härligt det är! Det tog nästan åtta timmar att ta oss upp och vi fick ordentlig sladd två gånger, men det var det värt! Imorrn ska det vara svinkallt så vi laddar med bastubad och filtar ikväll, så kanske vi är mer redo för morgondagen. Göttans!
1001 inventions
I helgen var jag på utställningen 1001 inventions på Värmlands musem. Utställningen har visats i Washington DC, Doha, London, Los Angeles, Abu Dhabi, New York och Istanbul. Och så Karlstad. Det var alltså en ynnest att få ta del av den så nära hemma. 1001 Inventions är en idé- och vetenskapshistorisk utställning som ger nya perspektiv på tiden mellan år 600 och 1600 och de upptäckter som då gjordes i den muslimska civilisationen. Många av dessa upptäckter har betydelse för oss än idag. Forskare med olika trosuppfattningar arbetade under denna tid tillsammans inom ett geografiskt område som sträckte sig från Spanien till Kina. Utställningen består av 60 interaktiva stationer. Besökarna får möta män och kvinnor som många aldrig hört talas om, men vars upptäckter ligger till grund för flera av de produkter och den teknik som vi idag tar för givet. Kolla in filmen ovan och läs mer HÄR.
Mer vintersport
Under julledigheten blev det mycket sport och träning. Eller, mycket och mycket; mer än vad det brukar bli i juletider. Dagen efter curlingen åkte vi upp till Romme Alpin över dagen. Det var ganska bisarrt, för det var helt grönt förutom de nedfarter som hade blivit preparerade med konstsnö. Jag tror aldrig våra snowboardboots har gått på gräs och grus innan, som syrran påpekade. Det var trots detta faktum (och det varma vädret) helt ok åkning. Lite "smörigt" blev det ju i backarna, men långt över förväntan. Jag - som har åkt mycket i mina dagar - har under studietid och arbetsssökartid inte fått komma i väg på några år. Detta adderade ju såklart till den positiva upplevelsen. Har jag tur kommer jag iväg till riktiga fjällen redan till helgen. Ska bara övertyga min chef om att ge mig semester, bara...
Curling
Under julhelgen skulle vår familj och min systers svärfamilj ha utedag. Vi skulle åka släde och ta med oss hundarna och vandra ut i skogen och grilla i snön. Som de har gjort många år innan. Men det gick ju inte. Av uppenbar anledning. Så vi tänkte på substitut. Och då kom jag på curling. Jag har bokat in curling med jobbet som en liten aktiv AW i januari så det passade ju jättebra att träna lite innan (hehe). Fast som pappa Carl påpekande under frukosten innan curingen: jag borde ju vara världsbäst på curling så curlad jag har blivit i livet (hehe igen). I alla fall. Vi åkte dit och fick en lång och bra genomgång av en instruktör som sedan stannade under hela passet och hjälpte oss. Först fick vi bara träna på att glida på isen, med borste först och sedan med både sten och borste. Och sedan var vi igång. Det var jättekul! Jobbigt, men kul! Dagen efter hade alla lite träningsvärk i ljumskarna, och vi som var i Romme och åkte snowboard kände det lite extra i ankarliften... Jag kan verkligen rekommendera curling som aktivitet i kompisgänget eller familjen. Rolig aktivitet för AW, möhippa eller födelsedagsfest, kanske. Man har för roligt där på isen alltså, som ett gäng Bambis med borstar... Tummen upp!
Äntligen!
Sandra och jag har försökt få ihop det länge, länge, länge. Och inte lyckats. Som exempel fick hon en sak av mig hon vunnit i min adventskalender. För ETT år sedan. Men, vi lyckades nyligen ses, som föregående mening skvallrar om. På nyårsdagen tog jag min vän och knatade hem till Sandras underbara, ljusa etagevåning. Det lektes och mystes med hennes underbart söta och charmiga dotter, mumsades på gott och lyxigt fika och pratades massor. Även Limeonskan var där, och Sandras mycket trevliga man. Jag hoppas verkligen att det inte tar lika lång tid tills vi ses igen. Verkligen inte. Sandra berikar mitt liv på ett oerhört fint sätt och det vill man ju inte vara utan. Jag hoppas jag tillför något i hennes liv också. Vill man bli berikad av hennes klokhet och vackra bilder på distans kan man ju kika in på hennes blogg, HÄR. Nu ska jag faktisk börja fixa ännu ett sådant efterlängtat möte med en bloggande vän. Om ett par timmat kommer faktiskt Angelica hit. Som bor där Sandra växte upp. Världen är liten.
Jullov
Jag är på jullov. På riktigt. Jag har curlat, åkt snowboard, klättrat, promenerat, träffat nya människor, fikat, lunchat och käkat middag med människor, kollat på utställningar, gått på bio och bara tagit det lugnt. Jag har fixat och trixat hemma. Kramats med familjen. Funderat på hur jag vill att mitt liv ska vara. Funderat på relationer och hur jag vill att de ska utvecklas och om jag verkligen kan påverka det. Jag har lagt upp min 2014-strategi. Fina dagar som när de är slut bara kommer att ha varit lite drygt två veckor men som faktiskt känns som mycket, mycket längre. Och ännu är det två dagar kvar. Och jag har vänner kvar att träffa, luncher, middagar, fikastunder kvar att avverka. Träning att utföra - om förkylningen äntligen ger med sig. Kanske en bio till att bränna av. Jullovet är ännu inte till ända. Så himla underbart.
Skaldjursbonanza, vänner och champagne
Och så kom det och gick, nyåret. Det firades med skaldjursbonanza och champagne med vänner. Forellrom, sniglar, räkor, hummer, olika musslor och bläckfisk mumsades ner i pasta, sallad eller utan tillbehör. Så sjukt mumsigt. Tolvslaget firades bland hundratals andra på Västerbron och jag somnade belåten i vännernas gästsäng. Ett fint nyår som både representerade vad jag gillade med föregående år och vad jag vill ha mer av under det just påbörjade. Tyvärr inleddes 2014 också med en förkylning, vilket för undertecknad betyder soffläge för tillfället. Vi får hoppas att det ger sig snart. Hur firade ni?
