Ja, nu har jag ju inte bloggat på en vecka och om ett par timmar är det helg, så jag tycker vi tittar på hur min förra helg såg ut. Denna kommer nog bli betydligt lugnare. Vi börjar med den obligatoriska fredagsmysbilden. Jag lyxade till det med dadlar i lösvikt. Fem stycken tyckte jag räckte. Det gick på ARTON kronor! Är inte det hutlöst, så säg?
Lördagen började med sovmorgon och långfrukost med tidningen. Kissen ville som vanligt hoppa upp på bordet och ligga på den tidningen jag läste. Vi kompromissade och hon fick ligga på reklamhögen på golvet istället.
Sedan tjippade jag förbi Örebro Ost, Örebros mycket trevliga ostbutik, för att inhandla lite ost till föräldrarna som tack för allt i flytt och boande.
Efter osthandlandet tog jag en lång promenad i solen runt Rynningeviken, det var verkligen välbehövlig D-vitamininjektion.
På lördagskvällen gick jag på fest. En gammal vän var hemma från Kanada där han numera bor, och vi firade hans besök och hans nya jobb i den kanadeniska turistnäringen. Vi hade väldigt svårt att få till en bild på oss två (jag skyller på fotografen). Denna fick till sist duga.
På söndagen vaknade jag upp till denna synen bredvid min säng. Lycka!
Sedan kom min ömma moder och pappa Carl. Med sig hade de en massa möbler och husgeråd. Arvegods som en fin gammal sekretär, en komplett matservis med guldkant (tolv av allt och så många delar, jösses vad middagar jag kan ordna nu) och annat smått och gott. Sedan bar det av till IKEA. Jag unnade mig pommes, julmust OCH dessert till lunch.
På IKEA inhandlades bland annat gamla hederliga Billysar. De pryder nu min gigantiska hall (ja, den är större än sovrummet, typ!). Det är inte riktigt färdigt än som ni ser men we're getting there.
När kvällen kommit tittade jag på Downton Abbey (avsnitt fyra - nästa avsnitt smäller det och jag är nervös!) och fick lite feeling. Så när jag hittade min gammelfasters gamla nattlinne (eller är det en underklänning?) så tassade jag runt i lägenheten i det och låtsades vara en Lady. Katten var tillbaka i sin korg. Ja, och sen fick jag vinterkräkis men det vill ni ju inte höra något om, och nu är det fredag igen. Konstigt. Men skönt!
Igår åt jag fast föda! Efter att ha varit så magsjuk som man blir av vinterkräkis känns det typ som att få livet tillbaka när man blir frisk. I morse vaknade jag till en fantastisk vintervy och nu är det ju helg igen. Nu laddar vi om!
Ja här är det tomt. Jag har åkt på vinterkräksjukan. Vidrigt. På över 48 timmar har jag inte ens fått behålla vatten. Det värker i hela kroppen och jag mår så ILLA. Till slut fick pappa Carl hämta mig och katten för jag kunde knappt ta mig till badrummet längre. Min ömma moder undrar om man verkligen kan bli SÅ sjuk av detta? Jag börjar i sann Dr House-anda fantisera om att jag drabbats av allt från bly- och kvicksilverförgiftning till binnikemask och kolera. Men nej, det är gammal hederlig vinterkräkis. Just nu ligger jag nyduschad i sängen och har fått behålla ett glas blåbärssoppa i snart en timme, så det är hopp om livet. Jag återkommer.
Det funkar bra, med missen och mig. Hon verkar trivas, och jag med att ha henne här. Jag verkar ju inte FULLT så tossig när jag pratar med henne. I stället för mot tingen omkring mig, menar jag. Man kan säga att hon hjälper till att dölja min tossighet, helt enkelt. Hoppas jag hjälper henne, också.
Sorbonne byttes mot kvällskurs i Stockholm. Med en fransyska. Men jag lärde mig inte så mycket. Jag vill ha läxor och prov! Annars blir jag inte peppad. Måndag efter jobbet var kanske inte heller den bästa tiden. Men nu är jag påtigen, som vi säger i Bergslagen. Efter julhelgen är det den här tjejen som börjar plugga franska igen. Denna gång på onsdagskvällar och inte med en fransyska. Men väl en pensionerad gymnasielärare. Jag hoppas på prov och läxförhör. Nu ska jag banne mig vinna över detta vackra, romantiska, onödigt irriterande komplicerade språk. Bon!
Jag fastnade för Yann Tiersen efter Amelie från Montmartre. Jag älskar hans Parisinspirerande musik, ofta med dragspelsinfluenser. Det är lugnande och peppande på samma gång. Nu finns dubbelplattan "The Waltz of the Monsters / Cascade Street" på Spotify. Lyssna HÄR. Underbart!
I går skulle jag egentligen ha gått på en jobbmiddag på ett libanesiskt ställe jag länge velat prova med sex av Europas ledande forskare inom genusvetenskap. Det utlovades 25 olika rätter och intressanta diskussioner. Istället kände jag mig krasslig och fick skjuts hem av en kollega. Hon körde mig hem via mataffären och jag gjorde som jag alltid gör när jag känner mig krasslig: unnar mig precis (ja, nästan då) vad jag vill ha. Ost och Loka äpple/kanel blev det då. Sedan parkerade jag mig så fort jag kom hem i sängen och förtärde krassligmaten och brände några avsnitt av Borgen. Som sig bör. Vad är väl en bal på slottet?
Jag gillade ju som bekant den dansk-svenska serien Bron väldigt mycket (jag bloggade om det HÄR). Här om dagen läste jag i DN att nya avsnitt är på G. Jag är sjukt peppad! Trodde faktiskt bara att det skulle bli en säsong. Dels för att det verkade vara en sådan dyr produktion, dels för att det verkade så definitivt slut i storylinen. Men nu är det en ny säsong på G och ingen är gladare än jag. Jag har nu hittat en annan dansk serie som jag blivit mycket inne i : Borgen! Jag fattar inte hur jag kan ha missat detta mästerverk om spelen i den danska maktens korridorer. Se! Danmark - eller i alla fall Köpenhamn - känns så exotiskt på något vis. Det känns på ett sätt väldigt skandinaviskt men på ett sätt väldigt.....ja, annorlunda. Det är spännande tycker jag. Man känner sig hemma (jag jobbade i Köpenhamn i dryga året och bodde i ju i Malmö i några år) men också som om man åkt långt bort när man är i staden. Jag kan inte riktigt förklara känslan, men det är spännande. Jag ska tänka på varför och återkomma. Så länge tipsar jag om Borgen och Bron. Ska nog kolla in Forbrydelsen - eller Brottet som det heter på svenska - också. Har bara sett den amerikanska versionen och den var jag långt ifrån lika imponerad av som alla andra verkade vara. Men dansk TV - tummen upp!
I går kväll var det som ni ser mäkta mysigt att vara matte. I natt - not so much. Vid fyra- och halvfemhugget fick jag gå upp och torka kattspyor. En gång i min egen säng. Och sedan trösta katten som la sig i sin korg bredvid min säng. Vi tyckte båda att det var på sin plats. Hon tackade mig genom att mjukt påminna mig om att väckarklockan ringt i morse. Detta genom att stryka sig och slicka på min arm som hängde utanför sängkanten. Och sedan jama glatt när jag väl gick upp. Ja för det mesta är det härligt att vara matte.
En söndag. Vännen och hennes kicka, min nya sambo katten Olivia, mer ungsbakade äpplen med grädde. Perfekt faktiskt. En runda på stan för att dofta på parfymer och stämma av julpyntsutbudet. Sedan anslöt min ömma moder och pappa Carl en stund och till sist följde jag vännen och kickan till tåget. Vi gick genom ett regnblött Örebro med en himmel i rosa och lila. Förbi Oskarsparken, Hamnplan, slottet och svartån och det nya Järntorget. Jag har sagt det för och jag säger det igen: jag gillar min nya hemstad!
Om det är någon som funderat på vad det bästa snacket för söndagskvällen är så kan jag meddela att jag hittat svaret: färsk, mogen - snudd på övermogen - mango med vispad grädde och toppad med färsk mynta. Mums, alltså! Sketagott! Har just bränt av gårdagens avsnitt av Downton. Jag är ju rätt ny i Downton, hittade det först i somras när det repriserades på SVT. Jag har ju hört det viskas om att avsnitt fem denna säsong ska bjuda på en stor chock (gårdagens avsnitt var emellertid blott nummer tre, så det är väntans tider för oss svenska Downtonfans) och många säger att denna säsong är den bästa hittills. Min vän Linde bloggar om varför HÄR. Själv har jag inte vågat läsa det då det innehåller spoilers om vad som komma skall. Ni som redan vet kan ju klicka in er där och läsa. Så länge mumsar jag mango och grädde och undrar vad det kan vara som kommer att hända...
Lördagskvällen blev så mysig! Det är sällan jag och min syster får in kvalitetstid med varandra. Vardagen och våra fulla scheman sätter ofta upp stora hinder för oss. Men igår fick vi flera timmar av kvalitetstid. Jag bjöd på middag med glutenfri grönsakspizza, mozzarellafyllda auberginrullar, falska sniglar (pappa Carls recept - vitlöksfyllda champinjoner) och annat smått och gott. Minipraliner och mina ungsrostade äpplen med grädde till dessert. Syrran hade med sig must lagrad på bourbonfat. Och så katten (hurra!). Efter några timmar av mat och snack gick vi på en sen bio. En mycket lyckad kväll må jag säga. Kul och mysigt att bo så nära sin familj för en gång skull. Ett av många plus med att flytta till Öret.
I går kom hon då, min bebis. Efter 11 år bor vi två äntligen ihop, bara vi. Hon började spinna och gosa typ en minut efter att hon landat och tokfrossade i sig mat i köket. Syrran och jag lämnade henne efter några timmar för en bio och då låg hon och sov under min säng. Hon hade lite tråkligt där runt fyrahugget i natt när hon uppenbarligen tyckte att jag skulle gå upp och hänga med henne, men annars verkar hon känna sig hemma och nöjd med tillvaron. Ta i trä. Det är underbart att ha henne här. Idag kommer min vän och lilla kickan på besök. Kickan älskar djur, så då får vi se om min kisse uppför sig.
Ni som gillade "Landet Brunsås" har väl inte missat "Historieätarna"? Ja, ni som inte gillade "Landet Brunsås" också för all del. Här lever och äter man sig igenom historien. Först ut är pappa Carls favorittid 1600-talet - stormaktstiden. Vad sägs om risgrynsgröt med melon och ostron (hos adeln, då) eller grodpaj? Titta och "njut"!
Sen frukost efter lång sovmorgon. Sitter och sörplar kaffe och smoothie och peppar för dagen. Först tänkte jag riva av den första storstädningen av nya läggan. I eftermiddag har jag en tid inbokat på skönhetssalongen (fintskareva) och sedan kommer dagens två höjdpunkter. Den första: min syster kommer hit på hemlagad middag och en sen bio. Med sig har hon dagens andra höjdpunk: min katt! Hon ska provbo här i ett dygn. Tanken är att hon ska bo hos mig på vintrarna. Kissen och jag kommer så bra överens och vi saknar varandra när vi är isär (från hennes sida är det nog mest för att jag är den enda som kliar henne när helst hon vill och matar henne med handskalade räkor). Eftersom hon ändå vägrar att gå ut på vinterhalvåret ser vi det som en lösning. Föräldrarna vill ju ändå inte ha någon katt. Speciellt inte pappa Carl. Jag håller tummarna för att hon stormtrivs i lägenheten, som sin matte. I alla fall. Topplördag på G!
Och apropå änglar har jag ett lite udda intresse. Jag är halvt om halvt besatt av religion - och då mer specifikt judaistik och tidig kristendom (och graalmystik, tempelriddare, frimurare och andra ordrar). Det förstnämnda har jag studerat på universitetsnivå men kristendomen har jag bedrivit självstudier i. Det jag är mest intresserad av är katarerna. Katarerna är ett samlingsnamn för de sekter med dualistisk, gnostisk grundåskådning som på 1000-talet bredde ut sig i Europa. De flesta bodde i Languedoc (som också var deras språk) och de var vegetarianer. De levde fridfullt sida vid sida med judar och andra kristna och hade sin högborg i Carcassonne (som är ett av mina drömresemål, citadellet står där än). I början av 1300-talet föll de sista katarerna emellertid blodigt efter tappert kämpande under för inkvisitionen. I modern tid har försök till att återuppliva katarernas lära (och språket de pratade) gjorts, speciellt i Sydfrankrike. Ska bli intressant att se hur det utvecklas. Jag är ju dock mer intresserad av det historiska (och mystiken kring det, det viskas om graalen även hos kataterna). Jag tror denna udda nördighet kommer från min far, som är släktforskare och fritidshistoriker. I förrgår damp i alla fall boken oven ner i brevlådan. Katarernas uppgång och fall. Den ska jag götta ner mig i under helgen tänkte jag. Nörden i mig hurrar!
Anna och Sue Ellen hade med sig en jättefin och omtänksam present till mig. En jättefin ängel och en grytlapp. Den sistnämnda gjord av kvinnor i södra Indien som en del i ett projekt att låta kvinnor jobba i hemifrån med hantverk för att bli mer självständiga och tjäna sina egna pengar. Båda gåvorna var väldigt uttänkta till mig, kände jag, Tack! När jag var yngre sa en gång en av mina vänners mamma att man MÅSTE ha en ängel i varje rum. Annars blev det olycka eller något i den stilen. Jag har haft änglar, men de befinner sig efter en rad flyttar både här och där. Denna får nog bo i köket i alla fall. Och vaka över mig så att jag inte bränner mig eller skär mig.
Det här har varit min utsikt den här kvällen. Sue Ellen, eller grisen som hennes mamma Anna gillar att kalla henne, kom över (med nämnda mamma) på lite varm äppelmust, snacks och mörk choklad så här på torsdagskvällen. Mycket mysigt må jag säga!
Född i Sverige. Mormor invandrade från Schweiz efter andra världskriget. Är stolt att bo i ett land som har SVENSKA medborgare av olika bakgrund, religion, kultur och etnicitet. Alla svenskar, på samma villkor. Alla lika, alla olika.
Nu var det länge sedan jag bloggade recept tycker jag. Denna sallad var fasligt god och är inspirerad av Kalymnosresan jag gjorde med familjen på sensommaren. Där fick vi för första gången äta sallad med färsk dill i. Att man inte tänkt på det innan! Gör en grundgrönsallad med vad du tycker om. Pimpa den med granatäpple och färsk dill. Massor med färsk dill! Jag gjorde min sallad lite matigare också genom att tillsätta Renée Voltaires quinoamix som innehåller röda linser och torkade grönsaker. Gör en dressing på olja, vinäger (jag tog hälften vittvinsvinäger och hälften balsamvinäger med granatäpple för att matcha min sallad), houng (timjanhonung från Kalymnos i min, men jag tror vilken god som helst passar) och senap. Krydda efter behag. Jag hade dill i dressingen också. Toppa salladen med massor av stekt halloumi. Klart! Jättemumsigt kan jag meddela. Som Grekland på en tallrik!
För två och en halv månad sedan skrev jag om Hälsohösten 2012. Hur har det gått då? HUR bra som helst. Jag fick då kommentarer som var peppande och kommentar om att jag hade för strama tyglar. Men det har varit lätt. Jag har inte ätit godis sedan i somras (utom mörk choklad och någon dessert här och där), jag har inte ätit vete och hållt mig borta från gluten. Och haft ont i magen typ EN gång. Och inte saknat det där som gör att jag får ont i magen ett enda dugg. Jag har provat ut nya skor som passar mina fötter och min kropp. Jag har börjat gå hos sjukgymnast och tränar mer. Ikväll brände jag av en kilometer i bassängen och imorrn startar jag dagen med yoga 07.00. Jag mår bra av detta! Nu kör vi vidare på detta ända in i julaftonskaklet. Då kan det hända att det slinker ner en och annan pepparkaka, vörtbrödbit och julgodis. Hur har det gått för er? I alla fall: heja oss!
Tack vare mina fina vänninor är min lägga ännu mysigare nu än vad den var innan. Jag har fått en massa fint! En vas, fina blommor, doftljus, ekologiska tvålar och Gud vet allt. Som att fylla år! Det är mycket roligare att sitta vid mitt köksbord nu. Varje gång jag tittar på allt fint påminns jag om vilka fina vänner jag har. Fint.
Jag har nu bott i min lägenhet i elva dagar. Känns redan som hemma. Jag trivs. Det är ännu lite tomt (att flytta från en Stockholmsetta till 83 kvadrat resulterar ju ofta i det) men jag vet att jag kommer att fylla upp det med fina saker vad det lider. Det är så fint här. Fina hus, fina lägeheter och - hittills - fina grannar. Det är lugnt och tyst och det var varmt i lägenheten. Det är på rätt sida av stan när jag promenerar till jobbet och det ligger ändå så centralt att det tar ett par minuter (eller mindre) till shopping, bio, restauranger och klubbar. Det är perfekt. Det är hemma!
För ett tag sedan lämnade min syrra in 60 kilo äpplen från våra föräldrars trädgård till ett musteri. Tillbaka fick hon liter efter liter med paströriserad, ljuvlig must. Den smakar som den godaste, renaste juicen jag druckit. Och det bästa är ju att den bara innehåller äpplen. Inga tillsatser, inget socker, bara äpplen. Nu har jag en hel bag-in-box att njuta av. Fem liter. Förutom att avnjuta den som den är till helgfrukosten tänker jag mig en varm liten juldryck. Den HÄR kanske. Mums! Jag kan verkligen rekommendera att lämna in äpplen för mustning. Gott, ekologiskt och helt utan tillsatser. Och så använder man ju upp alla de där äpplena som man inte kunde göra mos eller smulpaj på under sommaren och hösten.
I går kväll samlades min familj och min systers pojkväns familj - av mig kallad den utökade familjen - ute på landet för ett tårtkalas. Det bjöds på en jättefin tårta, kakor, kaffe och hundgos. Och en del goda skratt, såklart. Det är så underbart att jag känner att min systers svärisar är en del av min familj. Jag har ju inga egna, och the more the merrier, kan jag tycka. Speciellt när de är så fina som de är. Bra jobbat, syrran!
Att Örebro visade sig från sin gråa och regniga sida i går gjorde inte så mycket, då jag fick dela det gråa och regniga med två av mina favorittjejer. "Lillsyrran" och Sparris hedrade båda Öret med sin närvaro, då de lämnat Hufvudstaden denna helgen. Vi vandrade genom en ganska folktom stad, fönstershoppade delikatesser (ostbutiken som jag skulle handla i var stängd) shoppade andra delikatesser på Rosengrens skafferi som är inhyst i Örebro Länsmuséum och bara njöt av varandras sällskap. Sådana dagar kan jag tycka att det gråa och regniga är ganska vackert och mysigt. På sitt sätt.
En av dagens höjdpunkter (förutom att få krama om pappa Carl på fars dag) var att få gosa med denna skönhet. Min fina lilla "systerdotter". Jag har sagt det förr och jag säger det igen: jag älskar att vara hundmoster!
Mat, dryck och goda vänner. Det är min heliga treenighet. Fyra tjejer som njuter av gott att äta och dricka och varandras sällskap. Och så dans på Ritz på det. Det var en trevlig kväll. Och idag är det Fars dag! Innan jag åker till småstaden för att kalasa på tårta med den utökade familjen ska jag dock hänga med två av mina tjejer. Kanske treenigheten blir aktuell igen. Trevlig söndag, gott folk!
Nu går jag hem och sover en timme eller två. Ikväll kommer tjejerna över på myskväll och sedan möter vi upp med grabbarna för att dansa in Örebronatten. Fint som snus.
Det var verkligen qualitytime med min ömma moder igår. Den bästa sorten. Vi shoppade, käkade italienskt och gick på "Call girl" på bio. Nu tar vi ännu en runda på stan efter en mysfrukost med tända ljus. Trevlig lördag!
När jag tittar igenom arkivet till min blogg fastnar jag alltid på ett ställe: Granola. Ett underbart frukostställe (eller morgenmadställe, kanske mer passande; frukost på danska är lunch) i Köpenhamn. Jag bloggade om det i slutet på 2010. Då hade jag varit där med min skandinaviska maffia. Jag måste bara reblogga detta. Nu lägger jag det under min ganska nya kategori Restaurangtips, där jag hoppas kunna lägga massa med nya blogginlägg framgent. Ska försöka lägga in gamla där också. Sådant tycker jag är så bra på andras bloggar, så nu bloggar jag som jag lär. Ikväll hoppas jag att det italienska haket jag och min ömma moder ska besöka passar i denna kategorin. Så länge: trevlig matfredag!
Fredag! Det tycker jag vi firar med Strövtåg i Hembygden. Den bästa låten just nu. Kommer nog gå på repeat på mitt kontor idag. Och när jag går därifrån ska jag möta upp min ömma moder för lite mor-och-dotter-qualitytime. Inte illa. Det blir shopping, middag, bio och sleepover. Inte illa, som sagt. Nu sätter ni på videon ovan, ok? Er fredag kommer bli så mycket bättre då. Trevligt veckoslut!
De senaste åren har jag insett att jag älskar höstmat. Min jättegoda soppa (om jag får säga det själv, och det får jag ju på min egna blogg) är den senaste hösträtten jag lagade. Igår kväll, faktiskt. Jag hittade på medan jag gjorde, så receptet är lite oklart (så är det i och för sig alltid när jag lagar mat, jag hatar att följa recept i matlagning, jag vill bara inspireras av dem). Men: skala och skär en pumpa (spar kärnorna!), en sötpotatis, en röd lök, en gul lök, tre vitlöksklyftor och en halv röd paprika i lagom stora bitar. Olja, salta och peppra och ungsrosta dem tills de börjar bli gyllenbruna. Jag körde pumpan ett tag innan alla andra ingredienser. Koka upp en god buljong. Jag använde Renée Voltaires lantbuljong. Lägg i alla grönsaker och låt koka ett tag. Rosta under tiden pumpakärnorna (som ni ser råkade jag bränna mina, jag snackade i telefonen samtidigt...). Krydda med dina favoritkryddor eller vad du tycker passar. Jag tog färsk och torkad basilika, timjan, paprika och lite mer salt och peppar. Mixa soppan slät. Toppa med de rostade pumpakärnorna som du saltat. Klart! Receptet räcker nog till tre-fyra portioner. Har ni andra goda recept på pumpa- och/eller höstsoppor att dela med er av?
En av anledningarna till att jag älskar den bloggosfären jag befinner mig i är all inspiration. Matinspo, litteraturinspo, filminspo, reseinspo. Men mest mat, för min del. Det senaste i ledet är pepparkaksbollar från Ellinors blogg. Jättegott (ja jädrar i min lilla låda, skitgott rent ut sagt, pardon my french), enkelt och snabbt. Mixa en näve dadlar (ta sådana där stora, goda, karamelliga man köper i lösvikt och inte sådana där torra i lådor) en näve mandlar, en skvätt vatten och pepparkakskryddor. Rulla i skalade sesamfrön. Klart! Det godaste gottiset jag ätit i år. Kommer lugnt göra en hög till helgens tjejfest. Och ännu fler till jul. Miam.
Haft en vidrig smärtdag idag. Var ett tag sedan nu, men ack så jobbigt none the less. Men med en smärtpillercocktail, några smärtplåser, rester från helgen och bubbelvatten i vinglas känns det nu bättre. Och det fina är ju att det är en ny dag i morgon också, som Sandra så smart påpekar. Och då vet vi. Vem som ska styra hegemonen de fyra kommande åren. För fyra år sedan vakade jag fram till Obamas vinnartal. I år siktar jag på att ställa klockan på 05.00 och se slutspurten stället. Perfekt. Ha en trevlig kväll - och natt för er som valvakar!
Så här när helgen är långt borta kan man värma sig med minnen från föregående helg. Jag blir verkligen alldeles varm i hjärtat när jag ser denna bild på mig och kickan. Tänk, i somras gick hon för första gången, och nu SPRINGER hon runt, ger mig kramar och blöta pussar på munnen och vill hjälpa till med allt man tar sig för. Och så leka med dockan också, såklart. Och min pilatesboll. Den är rolig den!
Jag älskar rävar. Jag har gjort det ända sedan jag fick en goseräv av pappa Carl när jag var liten. Han hade köpt den till mig när han var i London. Jag döpte honom till Prinsen och han blev - sitt namn till trots - kung över alla mina andra gosedjur. Efter några år fick jag ännu en räv, den från IKEA - minns ni åttiotaliser dem? Den räven döpte jag till Robin (jag tror så här i efterhand att det var efter Batmans Robin, det var ju Prinsens sidekick). Jag drömde länge om en gosefjällräv i vinterskrud (som skulle vara tjej) så att jag hade en hel rävfamilj. Även i vuxen ålder har min rävkärlek fortsatt. Folk köper det om de vill göra något speciellt för mig (som DETTA, t.ex.) och jag har länge varit på jakt efter en stor jäkla rävtavla. Så länge har jag hittat kudden ovan (den finns som tavla också men den är inte tillräckligt stor för min smak). Jag köpte den med ett presentkort jag fick i födelsedagspresent, så man kan säga att jag fått den av favoritpojken och hans föräldrar. Nu pryder denna fina rävkudde min soffa. Frågan är bara - vad ska jag döpa soffräven?
Alltså, jag hade en så in i bängen underbar söndag. Ibland kan det bli så att man inte gör något med söndagen. Så hade det nog blivit i går för mig om det inte hade varit för en av mina bästa vänner och hennes kicka. Jag var nämligen lite trött i mössan efter en spontanutgång kvällen innan. Sängen lockade. Men vad tråkigt det hade varit! Istället blev det lek och bus med kickan, shopping och mat på stan med bästis. Mycket, mycket bättre än sängen. Vi bestämde att detta får bli vår söndagsrutin. Toppidé!
Nej hörrni nu får det vara slut på stiljten i bloggen. Jag kompenserar med att blogga byxorna av er i veckan, tummis! Jag börjar med att stolt visa upp min underbara lampa, som efter nästan två år i förvar äntligen får pryda mitt hem. Stockholmslägenheten hade för lågt i tak för det. Öretlägeneheten har inte det problemet, kan jag meddela. Jag köpte lampan på en utställning och marknad i småstaden (HÄR) och den är designad och gjord av en av mina bästa vänner. Det syns inte riktigt på bilden, men den är i nät, med sidenband på stommen och har en gigantisk glödlampa. Fin va?
I onsdags mötte jag upp ett par vänner för ett glas och - det bästa - konsert. Theresa Andersson var i stan och bjöd efter det mysiga och känslosamma förbandet Mohlavyr på en sjuhelsikes show. Det var mycket länge sedan jag var så i nuet och bara njöt. Jag sjöng med, jag lalalalaade och visslade. Gud, så begåvad Theresa är! Inte nog med att hennes musik är fantastisk, när hon uppträder är hon en enmansorkester. Hon loopar sin egen röst och sina instrument så att det blir fantastisk musik. Hon kan spela en hel hög med instrument, och dessutom fick hon oss i publiken att sjunga i stämmor och klappa i takt ochsedan loopa det och använda det i showen. HÄR kan du se henne i sitt eget kök i New Orleans framträda min personliga favorit Na na na. GÖR DET, det är fantastiskt! Ja, jag vet att "fantastiskt" har förekommit en hel del i detta inlägg, men denna underbara gotländska får mig att hurra. Dessutom bor hon just nu i Shreveport! Alla Trubies där ute fattar varför det är så satans coolt. Theresa Andersson - veckans tummen upp!
Efter en nästan overkligt fullpackad dag är jag äntligen inflyttad på Öster i Örebro. 83 kvadratmeter som är mina och bara mina. Lycka. Efter en massa packande, städande, bärande, åkande, uppackande och tvättande ska jag nu ta en lång, varm dusch för att sedan landa i soffan (som ska bytas ut så snabbt det bara går, förresten) med snacks och kanske en film. Nu önskar jag mig själv välkommen hem. För första gången på mycket länge känner jag det också. Lycka indeed.