En helg i Hufvudstaden
Ännu en Hufvudstadshelg är till ända. Den har bjudit på middag på Grodan, drinkar på Bistro Rigoletto, häng hos vänner, myskväll med must, Padd thai och Sunes jul, lunch på Käk (mer om det framgent) och allmänt trevlig atmosfär. Nu blir det soffhäng med På Spåret och säsongsavslutningen av Bron. Ha ett trevligt veckoslutsslut, kompisar! Tjipp!
Lördag med bästis
Igår kom en av mina bästa, finaste och äldsta vänner över på kantarellpasta, caprese och rödvin. Till dessert mumsade vi på cederpepparkakor, choklad och en naturgodisbomb bästis hade med sig (jag har aldrig sett något liknande!). Lite glögg på det. Massor av snack om stort och smått och när timmarna gått och det var dags att bryta upp var vi båda rådlösa. Tiden bara försvann. När hon gick var mitt hjärta varmt och mina tänder belagda med en sockerhinna efter allt godis. Underbar lördag. Tack, fina, fina vän! Nu ska jag packa och ladda för en liten Sverigeturné. Vi börjar norröver.
Rost Stockholm
(Bild 2 och 3 från Rost Stockholms Facebooksida som du kan gilla HÄR).
Jag älskar att mina vänner och familjemedlemmar har så olika intressen och världar. Olika från varandra och olika från mig. I lördags besökte jag Rost Stockholm, ett Mekotek och bistro på söder. Anledningen till att jag var där var att svåger uppträde där med Anders Wallén och band. Rost Stockholm har en bistro med ekologisk mat, viner samt öl. Sedan scen, meckverkstad, yogastudio och gitarr- och musikverkstad. Hur härligt? Stället är intimt och mysigt och sådär härligt stökigt inrett. Personalen är sjukt trevlig och mer som värdar i sitt eget vardagsrum än servtriser och servitörer. Min vän som brukade bo runt knuten var helt förstörd över att hon inte vetat att stället fanns när hon bodde där. Rost Stockholm är dock ganska nytt, så det förklarar saken. I alla fall. Vi blev serverad ljuvlig pizza och härlig musik från den lilla scenen som vårt bord stod mitt framför. Att jag var omringad av goda vänner och familjemedlemmar kanske bidrog till hur mycket jag älskade det, men jag vågar påstå att jag hade älskat det i alla fall. Jag hade aldrig hittat detta ställe om det inte vore för de där människorna i mitt liv med "olika" intressen. Hurra för det. Och så en sak till: varje kväll innan sista beställningen sjunger en kille ur personalen på Rost Stockholm My Way av Sinatra för gästerna (den låten ligger mig varmt om hjärtat då en av mina finaste vänner sjöng den för mig på min 25-årsfest). Denna gång var han på semester, men sjöng ändå för oss på telefonen via ljudsystemet på stället. Igen, hur härligt? Två tummar upp för Rost Stockholm!
Rost Stockholm, Wollmar Yxkullsgatan 52, Stockholm, 072-303 32 98
Torsdag med Anna
Torsdag. Hade värkdag. Gick hem tidigt och sov i nästan två timmar. Men sen. Var mycket piggare. Och gick för att (äntligen!) träffa Anna. Hon har också bytt siffror till de fina 30 och jag hade ännu inte lyckats fira henne. Det blev hamburgare och chokladfondue och en massa fniss. Herregud vad jag fnissade. Och så lite serious talk, som sig bör. Ett perfekt och underbart slut på en annars ganska sugig dag. Vänner. Det bästa man har. Idag är det redan fredag och jag har precis som förra fredagen en stor grej på G på jobbet. Idag inser jag dock mina begränsningar och tar hjälp av en kollega. Och sedan sätter jag mig i en bil mot Hufvudstaden. Där väntar ännu en fullspäckad helg. Släkthäng, konsert, bebisgos och middag väntar, bland annat. Och så tror jag att jag ska slå till på det där plexiglasbordet jag kollade in förra gången jag var i stan... I alla fall. Trevligt veckoslut, kompisar!
Helgminnen. De fina jag omger mig med.
Herregud, i morgon är det redan fredag igen! Tiden går så fort, för att låta tantig. Jag kollade igenom mobilen på bilderna från föregående helg igår och hittade de tre godingarna ovan. Shopping på stan med "syrrorna", en god fredagsmiddag med finingen och en liten fördrink med brudarna på lördagen. Jag har så himla fina vänner! Idag ringde två stycken när jag var hemma, sjuk och uttråkad. En pratade jag med i tre (!) timmar. Båda gav mig massa energi och ett varmt hjärta. Ibland kan jag bli alldeles rådlös när jag tänker på hur dessa människor bryr sig om och tycker om mig. Att jag är så lyckligt lottad. De ställer verkligen alltid upp för mig och tycker om mig, precis som jag är. Jag har de senaste åren försökt att omge mig med människor som ger lika mycket som de tar och som just gillar mig för den jag är. Och jag hoppas verkligen att de tycker samma om mig. I alla fall. Jag tycker att jag har lyckats, för jag vågar säga att mina vänner är de allra bästa en tjej som mig kan ha. Jösses, titta vad en sjukdag hemma kan göra. Man har massa tid över till att tänka och filosofera. Men nu kör vi den här torsdagen!
Måndag
Mina otroligt fina tjejkompisar. På väg till en examensfest som var en nostalgitripp tillbaka till Lundatiden.
Måndag igen. Efter en riktig panghelg! Jag hann med så otroligt mycket i Hufvudstaden. Provade två nya matställen, träffade nästan alla i min "familj", åt mysiga frukostar med tända ljus och härligt sällskap, fikade med vänner, drack drinkar med andra vänner, gick på en sittning som var som att åka tillbaka till Lundatiden, fast utan naiviteten och det omogna beteendet. Shoppade lite, hängde lite, festade lite. En alldeles perfekt helg. Så perfekt att jag tror jag åker tillbaka snart igen.
På landet-söndag
Jag är ju mest en stadstjej. Helst stora städer. Men jag uppskattar att ibland hänga på landsbygden. Gillar lugnet, för en stund. Att känna mjuk djurppäls mellan fingrarna, att höra fågelkvittret och diverse andra djurläten, att känna dofterna. De naturliga dofterna. Därför är jag så glad att jag kan äta kakan och ha den. Bo i stan och hälsa på hos min syster på landet när jag känner för det. I söndags var en sådan dag. Dessutom kom en av mina allra bästa vänner och hennes lillkicka dit, och sedan kom föräldrarna och lite annat löst folk. En hel hög var vi där på gården. Det var arbetshelg på gården och det grävdes och krattades och bökades. Lillkickan älskade det. Och hjälpte till. Och så kollade vi på djuren. Får, katter, höns och hundar. Det var en fantastisk höstdag, och på eftermiddagen när det sprack upp blev det riktigt varmt. Innan jag begav mig hemåt blev jag dessutom serverad söndagsmiddag av min syrras svärisar och hela svärisfamiljen. Mycket trefvligt. Jag längtar redan tills nästa gång...
Jenny Lina Carlsdotters helg
I fredags var det ju många dagar. Internationella lärardagen, vodkadagen, djurens rättdagen, Fransiskusdagen och så den som fick mest plats: kanelbullens dag. Jag blev ärad med bröstcancerstöttande varianter av en kollega (och hemmabakade till förmiddagskaffet av en annan kollega, faktiskt).
Efter jobbet blev jag hämtad av svåger och skjutsad till föräldrahemmet. Min ömma moder hade plockat årets kanske sista trädgårdsblommor. Mycket fint, var det.
Nästan ögonblickligen efter att jag anlänt blev det något jag i stort sett alltid ägnar mig åt när jag kommer till föräldrahemmet: badkarsbad och kattgos. Jag, katten och överkastet matchade mäkta fint.
Då kom resten av familjen, och så var det dags för familjemiddag. Vi ärade vårt schweiziska arv och mumsade på raclette.
Nästa morgon var pappa Carl i Örebro och skrev tenta (!) så jag och mammi hade mysfrukost tillsammans i kökssoffan. Vi gjorde det vi ofta gör när jag är hemma: körde frågesporten i dagstidningens lördagsupplaga. Det gick sådär.
Kissen var med, givetvis. Jag får ofta inte ens gå på toa själv när jag är hemma. Hon älskar mig. Och jag henne!
Lördagen tillbringades på stan. Sedan tog vi med mat hem till mormor och käkade lunch med henne. Jag valde ICA:s sushi. Nja. Men trevligt hade vi!
Lördagen var regnig och grå. Efter lunchen tog det ut sin rätt och jag fick rejäl blykeps. Så jag tog en eftermiddagslur på föräldrarnas kökssoffa. Så himla gött. Och kissen var med, såklart.
När jag hade vilat klart var det dags för sexårskalas!
Sexåringen älskar Lego. Det syntes bland paketen, kan jag meddela. Jag har nog aldrig sett så mycket Lego. Det serverades till och med Legogodis. Vad han fick va mig? Jo, Lego, givetvis.
Sedan blev det tacomiddag och när sexåringen däckat blev det film i soffan. Och så sleepover i den skönaste extrasängen jag någonsin sovit i. Gudars, vad jag sov skönt.
Söndagens frulle intogs efter en tripp ut på landet. I min syrras soffa med hennes underbara schäfer smuttade jag på en mycket nyttig smoothie med vetegräs, spirulina, hampafrön och Gud vet allt. Enja fick lite gött, hon med.
Sedan blev det en dag på gården. Men mer om det framgent. Måste bara skryta om att jag körde lite fyrhjuling. Under kommande månaderna är det meningen att jag äntligen ska ta körkort. Ja, för bil då. Vi får se hur det går.
Trots att det var en underbar dag med sol, vänner, familj och djur så kunde jag inte ducka för det faktum att jag hade den värsta värkdagen på länge. Voltarensalva på halva ryggen och massor av piller hjälpte inte så efter ett tag kapitulerade jag för min syrras idé om att sitta i solen med en kopp te en stund. Och det var ljuvligt. Framåt kvällen släppte sedan värken och jag somnade i min egen säng. Något jag inte har gjort så mycket på sista tiden. Jag har inte haft en lugn hemmahelg på över en månad, så trots allt underbart som hänt varje helg ser jag fram emot nästa. Då jag bara ska "gå hemma och skrota" som vi säger i Bergslagen. Ja, och det var min helg, det.
Lycka är
...att tillbringa dagen med människor man älskar. Som älskar en. Vänner, familj och vänner som känns som familj. Mer än så behöver man inte.
På landet
Ja, jag har inte sagt det, men jag har Bergslagshelg den här helgen. Fullspäckad som vanligt. Nu på morgonen tog jag mig från ett sexårskalas med sleepover till min syrras gård på landet, och nu avnjuter jag en smoothie i soffan tillsammans med den underbara schäfern Enja som jag är hundmoster till. Snart fylls gården med ännu flera vänner och familjemedlemmar och vid förmiddagsfikat förväntas vi bli 12. Det är nämligen arbetarhelg på gården den här helgen. Grävmaskin och pumpar och Gud vet vad. Jag - som är en riktig stadsråtta i sådana här sammanhang - ska istället visa alla djuren för min vän och hennes tvååriga lillkicka. Mer min kopp te. Och vet ni? Idag har jag namnsdag! Grattis till mig, på ren egosvenska. Nu: hundgos. Tjipp så länge!
Med mycket omtanke
I fredags blev jag firad av mina kollegor. Jättefint bubbel och lyxig choklad fick jag (de känner mig!). Efter en stund ropade en av kollegorna in mig på sitt kontor. Hon ville ge mig något, bara från henne. Det var en liten söt och väldoftande worry doll från Guatemala. Worry dolls är små handgjorda dockor. Historien kommer från Mayaindianerna. När de kände oro eller hade problem, berättade de om dem för sina worry dolls och la dockorna under kudden innan de gick och la sig. På morgonen när de vaknade så hade dockorna tagit hand om oro eller bekymmer (men varje docka kan bara ta hand om ett bekymmer i taget). Så himla sött! Det var en väldigt omtänksam gåva från min kollega som under våren har sett mina suddiga kanter. Om jag provat den? Givetvis! Nu ska vi bara se om den fungerar...
Min trettis
Foto: Angus foto
Ja, vilken fest! Jag är så nöjd med hur helgen utvecklade sig. Jag har så mycket fint att berätta. Men jag börjar med själva festen. Min familj och mina vänner kom, en efter en, med fina ord och alldeles för fina presenter. Bland dem hittar vi t.ex. boende och middag under min kommande Paristripp (som för övrigt går av stapeln redan på fredag), en TENS-apparat för min onda kropp, en blender, en urfin lampa från designtorget, en gjutjärnsgryta och massor med ät- och drickbart (de känner mig väl). Vi minglade, åt plockmat, dansade till Cha Cha Slide, skrattade och hade det mysigt. Mamma och pappa höll så fina tal att jag blev alldeles gråtig. När "de vuxna" (alla under 35 är ungdomar, bestämde vi) gick hem - precis efter att vi alla buggat till Inget stoppar oss nu - blev det riktig förfest och senare avslutade vi kvällen på ett av stadens etablissemang. Kvällen får alla tummar och tår upp från mig. Tusen tack till alla!
Hipp hipp hurra!!
Oj vilken fest det blev igår! Min trettis blev jättelyckad och alla verkade jättenöjda. Inte minst jag. Jag blev överöst med alldeles för många presenter och massor med fina ord. Mer bilder kommer i morgon, courtesy of Angus foto (tack fina du!). Nu ska jag sussa. Eller i alla fall skendö lite i sängen. Är lite skör idag. Tjipp så länge!
Dagskräftis
Förra helgen var jag alltså och hälsade på Angelica i hennes charmiga hus mitt i Bergslagsskogen. Vid en sjö bredvid en äng står hennes hus, med en veranda som vetter ut mot den fina sjön och huset fullt av gosiga katter. Där satt vi - på verandan med katterna - och pratade om livet. Men däremellan klämde vi in en dagskräftskiva med massa gott och ett par glas vin. Och så lite mys i soffan. Med katterna förstås. Det är alltid fint att träffa Angelica. Från första gången vi sågs har vi kunnat öppna våra hjärtan för varandra. Ganska oroligt, faktiskt. Otroligt och fint. Dagskräftis 2013 blev en stor succé. Det gör vi om nästa år, vännen!
Ett alldeles perfekt veckoslut
Helgen inleddes sådär perfekt med att jag spatserade - utan stress eller planer - runt i saluhallen. Där köpte jag allt "nödvändigt" inför helgen, inklusive min fredagsmiddag. Som ni ser hade de extrapris på Paulúns Deli. Som för övrigt öppnade sin allra första deli just i Örebro Saluhall nu i år.
Min middag inmundigades i soffan och var inte på något sätt nyttig men på alla sätt underbar: saganaki och handgjorda godbitar till dessert.
Om middagen var aningens dekandent var lördagens frukost - om än serverad i sängen - en smula bättre. Gröt, ägg, Paulúns superjuice och flera, flera koppar kaffe. Och så lite Kalymnoshonung ringlad på gröten. Det var ju ändå helg.
När frukosten låg i magen och sista kaffekoppen var bäljad satte jag mig på tåget norrut. Destinationen var Angelicas hus där det vankades dagskräftis (mer om det framgent), kattgos och djupa diskussioner på verandan. En alldeles underbar dag som tyvärr kortades av en smula av väldigt tidiga sista tåg hem (jag) och förkylning (Angelica). Men det är alltid underbart att vara i hennes underbart lantliga, mysiga, bildsköna hem.
Så då tog jag tåget söderöver igen, men denna gång stannade jag halvvägs. Mina föräldrar var på semester så jag passade på att njuta av lite hushäng. Så jag passade på att göra allt jag inte kan göra hemma. Det blev badkarsbad, TV-tittande i soffan, kattgos och insupande av trädgård. Ganska tidigt i säng och således ganska tidigt upp nästa dag.
Efter ett par timmar hos min söta mormor var det sedan dags att åka ut till min syrra för att fira henne. I år skämde jag bort henne extra mycket så att hon blev alldeles rådlös när jag sa att allt var till henne. Precis vad jag ville uppnå. Det är mycket, mycket roligare att ge än att få. Dubbel glädje. Under dagen kom vännerna och gick och frampå kvällskvisten kom föräldrarna tillbaka från den lilla semestern. Då blev det uppdateringar över ännu en (eller två) portion(-er) underbart god, vegetarisk smörgåstårta. Då hade jag redan ätit en portion. Och allt ovan. Var lite svullen när jag åkte hem, kan jag meddela. Gött svullen. Hur jag kom hem? Jo svågern skjutsade mig ändra fram till ytterdörren. En helg var sedan efter några avsnitt av Breaking Bad i sängen till ända. En helg som varit underbar från början till slut, och som - även om jag hann med ganska mycket - varit otroligt avslappnande och energiladdande. Och där har ni den för mig alldeles perfekta helgen. Det behöver jag inför de två kommande helgerna. Fint.
En söndag i skogen
Söndag. Var lite trött i mössan då jag hade varit ute på festligheter under lördagsnatten. Jag satte mig framåt eftermiddagen på ett tåg norrut. Mot Bergslagsskogen. Där väntade Angelica med matsäck och filt och kameran i högsta hugg. Sedan bar det ut i skogen. Högst upp på ett berg satte vi oss, pratade, söp in den underbara utsikten och bara fick vara. Sedan smultron- jordgubbs- och smultronmums och en ganska lång promenad längs med blomkantad landsväg. Framåt kvällen var jag så åter i staden. Med massa energi, kloka ord och kärlek i bagaget. Fina Angelica. Är glad att jag har henne. Och hennes fina Bergslagsskog.
Vad är väl en kväll på slottet?
Jo den kan vara lite smaklös matmässigt men ändå väldigt mysig! Jag och Anna, som inte heller tar semester förrän på fredag, bestämde oss för att man måste njuta av vardagen och de härliga sommarkvällarna även om man jobbar. I onsdags förra veckan regnade det hela dagen, var mulet och kallt. Men lagom till kvällen sprack det upp och solens strålar värmde igen. Slottskrogen var arenan för kvällens middag och den bjöd på fin uteservering, bra service men tyvärr ganska medioker mat. Den Toast Skagen vi åt var ganska smaklös och osaltad med alldeles för lite löjrom och proseccon jag beställde var alldeles för söt. Men vi hade trevligt och brände av alla samtalsämnen vi missat sen sist. Sedan toppade vi det hela med en glass vid Svartån precis bredvid. Mysig vardagskväll på (eller vid) slottet, helt enkelt.
Sommarkväll
I går flexade jag ut tidigt och träffade upp med lillkickan och hennes mamma. Vi packade picknickväskan och begav oss till Stadsparken. Trots att den mycket varma och fina dagen mulnade på lite på kvällskvisten hade vi en underbar picknick med massa god mat, skratt och härliga samtal. Lillkickan har fyllt två, så picknicken var lite av ett kalas för henne. Hon fick paket - eller kapeter som jag kallar det - av mig, och de var såklart roligare att öppna än vad de innehöll, som alltid med barn i hennes ålder. I paketen låg bland annat den lilla blazern ovan i mjuk jersey, och jag jagade - till lillkickans förtjusning - födelsedagsbarnet runt halva parken för att föreveiga den på. En jättemysig kväll som värmde både hjärta och själ.
Lördagskväll
Efter trappbestigandet i lördags tog vi en liten vandring och efter ett tag anlände vi vid sjön ovan. Med utsikt över högen vi just tränat på "duschade" vi i sjön (mitt första - och kanske enda - Sverigebad i år. Jag är sådan badkruka och gjorde det endast av respekt för mina kamkrater som kanske inte ville hänga med ett svettmonster resten av kvällen och i bilen hem) och tände grillen. Eller. Vissa av oss drog på sig våtdräkt och körde några varv i sjön. Vissa av oss inkluderade inte mig. Jag var darrig och huvudvärkig och hade eventuellt svimmat om jag rivit av ännu ett träningspass efter trappdebaklet och den lilla vandringen. I alla fall. Kvällen var ljummen och himlen klar. Till dessert blev det av en i gänget importerade kinacitronrullar (hör E-varning) och min allra första s'more. Som ni kan se av bilden ovan var mycket svåräten. När det var dags att packa in i bilen var himlen rosafärgad och vattnet spegelblankt. En underbar kväll var till ända. Underbart!
Helgglimtar
Nu börjar de sista skälvande timmarna innan helgen. Och lagom till det visar jag lite glimtar från förra helgen. Som inleddes med GT och snacks hemma hos mig, där Ellinor anlände lagom till att jag hunnit blanda och fixa dem. Sedan blev det en promenad i den ljumma kvällen. Efter mycket väljande och vrakande föll middagsvalet på tapas. Och det var gott minsann! Maten ackompanjerades av cava och intressanta samtalsämnen.
Efter middagen tog vi ännu en promenad i staden. Jag fotade Ellinor framför vår främsta attraktion: slottet. Då blev jag lite sugen på att låtsas vara turist jag med, så Ellinor knäppte bilden ovan på mig. En smula (eller skopa) bajsnödigt, jag vet.
På lördagsmorgonen kom Mia över och vi mumsade på hembakta croissanter, ägg och smootie.
Jag har ju redan bloggat lite om helgen HÄR och vårt besök på medeltidsmarkanden HÄR, så här kommer en liten bild från vår promenad istället. Sedan var det dags för fika på Stallbacken - eller Gamla Stan som det också kallas - samt kattöverlämning. Då öppnade sig skyarna och piskade asfalten med regn, så vi stannade inne i soffan under en filt en stund.
När regnet försvann och solen åter kom smygande fram bakom molnen begav vi oss mot Paolo's. Där mumsade vi på pizza (jag), buffelmozzarellasallad (Ellinor) och vegetarisk auberginlasagne (Mia). Jag passade på att tipsa om San Pellegrinos lemonad som blev väldigt populär (som sig bör, gud, vad gott det är!). Jag upptäckte också att min enda kritik i min recension av restaurangen (HÄR) - att det var vitpeppar i pepparkvarnen och inte svartpeppar - var falsk. Det fanns både och. Piffigt uppdelade i en ljus och en mörk kvarn. Det måste ha varit så att någon använde svartpepparkvarnen när jag var där den gången. Paolo's får då ännu två tummar upp av mig. Synd bara att de inte har fler sittplatser. Ja, det var de helgglimtarna jag har att bjuda på i bilder. Helgen bjöd också på mys, bio, ännu en frukost, shopping både i stan och ute i gallerian och lite till, men det dokumenterade jag inte. Har insett (eller, jag har alltid vetat, men struntat i det) att man inte behöver fota allt här i livet. Man måste ju njuta också. Och det ska jag även göra kommande helg. Den ser ut att bjuda på massor: provkörning av nya bilar (annan chaufför än jag då, såklart), middag med familjemedlemmar, lunch med en vän, hård träning, sol och bad och grillning. Hurra för det! Trevlig helg!
