Jenny Lina Carlsdotter

Jag hoppas kollegorna gillar det. Det är ju lite prestige i att de ska göra det. Jag bjuder på en maräng- och sockerkaksbotten fylld med hallon, bananer, vaniljkräm och lite hallonsylt och toppar det hela med hallongrädde, färska hallon och citronmeliss. Det hoppas vi går hem. Och sedan är det helg! Fast först ska jag ta min sista twinrixspruta och jobba lite lördag. Söndagen ska ägnas åt att sova fem kvart i timmen. Och att ligga vid syrrans pool, om vädret tillåter. Trevligt veckoslut, gott folk!

Man kan lita på Larssons. Jag har alltid velat prova biff á la Lindström, men har av förklarligta skäl aldrig kunnat. Larssons kirrar dock biffen. Bokstavligt talat. En vegetarisk version låg i går kväll på min tallrik. Samt en himmelsk förrätt och underbara svenska jordgubbar till dessert. Mys med familjen ingår som vanligt. Fina fru Larsson groomade dessutom mig lite inför bröllopet idag. Och så är de ju bara så underbara, sådär i största allmänhet. I ♥ the Larssons!

Jag har älskat Spagetti Bolognese hela livet. Eller spagetti och köttfärssås, som det hette när man var yngre. Eller skabetti och schöschäsås, som vi kallade det när det begav sig. I går serverade jag rätten ännu en gång. Numer är det dock quornfärs istället för köttfärs i såsen. Och jag äter gärna grönt till. Denna gång i form av broccoli med en dressing jag hittade hos allas vår Jamie Oliver.

Nu är det som bekant fredag igen. Det betyder för undertecknad firade av sista studenten i bekantskapkretsen, lilla underbara Karin. Och så helgäventyr i Öret. Trevligt veckoslut, alla!

Ursäkta rubriken. Men den var så passande. För det var precis vad vi gjorde under gårdagen. Drack rosé i en brassestol i trädgården, pratade gamla minnen, käkade god grillmat och min paraddessert vit chokladmousse. Hur trevligt som helst. Idag bär det av till Öret för fest hos fina Kristin. Tre vänner från Hufvudstaden har infunnit sig och löften om vänner från förr har under dagen kommit in. Kan bli hur kul som helst. Jag ska - vädret till ära - sätta på mig en alldeles för kort klänning och skor med alldeles för höga klackar och dansa tills svetten rinner. Så får det bli. Tjipp!

Och efter baby showern i går bar det av till familjen Larsson med gäster. Där bjöds vi på kvällsfika i deras fantastiska trädgård, och när min favoritpojke låg i bädden lite tapas och vin inomhus. Jag är faktiskt där igen as we speak på grillparty. Detta är nämligen ett tidsinställt inlägg. Så kan det gå när livet är lite fullspäckat. Trevlig helg alla! Tjipp.

Mitt bland de sexiga uppgifterna tvättning och vikning av tvätt hann jag i helgen också med att förtära en rejäl räkmacka med handskalade räkor på ett av stadens konditorier tillsammans med pappa Carl. Och en liten kaffetår på det. Ja, fintskareva.

Jag måste ju börja med att bara skriva några ord om den galne skäggmannen som sköts ner i Islamabad i natt. Det är naturligtvis störst för våra vänner i det stora landet i väst, och jag är säker på att detta kommer att dominera nyheterna ett tag framöver. Jag kanske jag borde skriva ett inlägg om det. Ni vet i och med vad jag har för utbildning, etcetra. Jag lämnmar emellertid det till nyheter och politiska bloggar. Som kan kommentera det mycket bättre än undertecknad.

Istället tänkte jag berätta om mitt mycket efterlängtade besök på Fröken Brogrens veranda. Jag är inte på något sätt den första att rapportera från Brogrens. Jag vet inte hur många blogginlägg och statusuppdateringar på ansiktsboken jag läst om detta kafé. Förväntningarna var således skyhöga. Och Brogrens levererar. Trevlig personal, alla innebakverk man kan önska sig - som makroner (som jag nu lärt mig att det heter på svenska), cupcakes och annat smått och gott - mysig inredning och en fin liten uteservering. Helena, vars sällskap jag hade reserverat till mitt allra första besök, tog världens mest generösa räkmacka och jag tog mig en pistagemakron och en lavendelcupcake. Allt var till vår högsta tillfredställelse. Ett plus för laktosfri mjölk och ett litet minus för tråkig toalett. Men vad gör väl det? Värt ett besök, gott folk!

Fröken Brogrens veranda, Jakobsgatan 26, Örebro, 019-184707.

Alltså. Jag har under ett par, tre år ätit laktosfritt. Jag hade mycket problem innan detta, och när jag lade om till laktosfria produkter upplevde jag att det blev bättre. Jag har emellertid prövat vanliga mejeriprodukter då och då, och jag upplever att resultatet är tvetydigt. Ibland har jag fått stor reaktion, ibland inte. Jag har dock inte ätit stora mängder. Det gjorde jag igår. En kollega hade precis dagen innan träffat en dietist som berättat att naturell yogurt inte innehåller speciellt mycket laktos. Att det är för att tjäna en massa pengar man har introducerat laktosfria produkter i absurdum (som jag har köpt med glädje). Jag prövade alltså att äta vanlig, naturell yougurt. Jag var hungrig. Och det skulle jag inte gjort. Om vi säger så här: dietisten hade väldigt fel. I alla fall om Jenny Lina Carlsdotters mage. Göta Petter. Nu till min fråga. När jag bodde i Parran hittade jag aldrig laktosfria produkter. Låglaktos, ja. Men inte laktosfritt. I början köpte jag sojaprodukter, men med tiden använde jag mig mer och mer av vanliga mejeriprodukter. Varför reagerade jag inte så starkt då? Någon har sagt att mjölk i Frankrike inte pastöriseras, utan steriliseras och att det tar bort laktosen. Kan detta stämma? Jag vill nämligen inte verka inbillsk.

Ja, jag vet. Jag och resten av Sveriges befolkning. Men igår hade undertecknad grillpremiär. Underbart, såklart. Ett oväntat tips: blanda två burkar creme fraiche med en påse bea-pulver, salt, peppar och en massa färsk citronsaft. Fin-fin grillsås. Oväntat både på grund av att jag inte alls är den beaälskare de flesta andra svenskar är och på grund av var jag hittade receptet. På Rebecka Simonssons blogg. Där jag sällan tittar in och som för mig inte verkar vara en matblogg i första hand, så att säga. Men prova och rapportera vad ni tycker, vetja! Vi lär ju ha ett par grillkvällar framför oss, kan jag gissa.

Först: En blåmusselsoppa, stekt pilgrimsmussla med rödvinssmörsås, räkor och gratinerad havskräfta. Till detta Il Sestante 2008 och Domaine 2006.





Sedan: Lättrimmad torskrygg (med baconcrisp till köttätarna) med Dijonsenapsås och istället för den brässerade kalvytterfilén med rosépepparsås köttätarna fick - rimmad lax medrödvissky. Till detta, två röda (!) viner i form av Villa Maria 2008 och Allesverloren 2008.



Till sist: Chokladtryffel med smak av apelsin, lakritstryffel och vit chokladpannacotta med basilika och färska bär. Till detta: Mauri expression, Mas de L'Avail och Vintry's Malvoisie.

Intresseklubben antecknar, kanske. Men detta är min blogg om mitt livg och mitt liv kretsar ofta kring mat, så there you go! Tjipp!

Eftersom mitt internet inte alls vill sammarbeta så här på morgonkvisten bjuder jag på bild från i går som jag fotat av min dataskärm med min iphone. Fancy...

Det var en trevlig torsdagskväll med Munskänkarna. Fyra rätter och sex vin (två vita, två röda, två dessertvin), många från restaurangmästarens hemkrok Sydfrankrike. Jag fick förutom äta och dricka gott även snacka franska, återuppleva gamla minnen och få kvalitetstid med min ömma moder. Bra kväll! Idag välkomnar jag tre av mina allra bästa och finaste vänner till en liten tjejsoaré på en av stadens etablissemang. Trevlig helg, gott folk!

I söndags bjöd jag min kära Helena på nybakta scones medan vi bjöd varandra på nybakade uppdateringar om våra liv. Det händer mycket i bådas nu, faktiskt. Att man inte gör sådant oftare, alltså. Både bakar scones och uppdateras.

Jag fick nyss begrava nosen i ett nyfött lamms päls. Lycka. Men mer om det senare. Efter lammgoset bjöd syrrans svärmor på fika, och nyss hemkommen från Lyon bjöd hon på micromacarons från det HÄR stället. Nom nom. Förutom framboisen, den var äck-e-lig. Tyvärr.

Idag är jag trött. Gud, vad trött jag är. Trodde jag skulle vara ledig igår, men jobbade tio timmar innan jag lät pappa bjuda mig på middag i form av charkuterier á la Schulmans och en god Amarone och sedan däcka innan klockan slagit nio. Idag är jag svårtstartad och ligger och drägglar över alla desserttallrikar jag tryckte i mig på Sri Lanka (sockerberoende, jag?). Nu: Red Bull, promenad, solterapi. Ikväll blir det äventyr i Öret med Kristin och en flaska Prosecco.

Så vad blev det då för svensk middag?



Toast skagen.



Fläskfilé med råstekt potatis, sås och sparris.



Och så kladdkaka och äppelsmulpaj med vaniljsås till dessert. Serverad på mitt klassiska Hackeforsporslin.





Tjejerna var hur nöjda som helst och jag kunde pusta ut. Och börja diskutera abortfrågan, tonårsgraviditeter, dödsstraff, rasism och det amerikanska skolsystemet. Jag vore inte Jenny om jag inte hade tagit upp det. Eller?

Oj vilken helg! Jag började med att med feber och hosta lägga mig i bädden vid niohugget i fredags. Det mesta av lördagseftermiddagen- och kvällen gick åt till att söka jobb. Middagen förtärdes framför TV:n och bestod av näringsrika popcorn och mjölkchoklad. Sedan gick jag och lade mig. Själv. Ja, nu blir ni allt bra avundsjuka, va? Fräsigare helg får man leta efter. Söndagen fortsätter efter kaffe och amerikanska pannkakor i jobbsökningens tecken, samt med förberedelser för de två amerikanska lärarstudenterna från Kansas jag ska ta hand om nästa vecka. Man skulle ljuga om man sa att mitt liv inte var omväxlande, i alla fall!

Jag älskar cheesecake. Men det ska vara riktig cheesecake. Här i Sverige kör vi gärna på sådan där fryst tjofsan. Inte alls lika gott. Den ska vara bakad, krämig och Chicago-style. Jag passade på att trycka i mig en stor bit på The Coffee Bean and Tea Leaf på flygplatsen i Colombo innan jag flög hem. Nu är min fråga, vart köper man sådan cheesecake i Sverige?

Vid fyrahugget i natt när vi hade styrt kosan hemåt för att lägga dansskorna på hyllan för denna helgen ställde Kristin sig och gjorde omelett till undertecknad. Detta serverade hon med indiskt chaité och högläsning i sin favoritnovellsamling. Imorse bjöd hon på ännu en himmelsk omelett och hemgjord smoothie som vi avnjöt tillsammans med kaffe och Vasaloppet. Sedan bar det av ut i solen för mer kaffe för att avsluta det hela med en sen lunch. Hon är allt för bra fin hon. Och jag är glad och välgödd. Och som jag rapporterade i min facebookstatus också skabbrävig. Jag flagar över hela kroppen. Damn it, Sri Lanka sun!