Jenny Lina Carlsdotter

...ja, i Sverige då. På två veckor. Ok, det är svårt att sätta rubriker ibland, ok?! Familjemiddag i går. Nästan varje gång det vankas familjemiddag är menyn signerad och exekuterad pappa Carl. Denna gång bestämde min ömma moder och undertecknad oss därför att ta över uppdraget.



Chévre chaude till förrätt.



Min paradrätt, med recept signerat Vibbe, pasta med rökt lax.



Och så hemgjord kaffeglass till dessert. Eller Eis Kaffee, som min schweiziska mormor och mamma säger.

Då kör vi igen. Märker ni hur inläggen skiljer sig radikalt åt? Småstadsinläggen - de som jag producerat på senaste tiden - är SÅ mycket tråkigare än storstadsinläggen. Men, men. Nu kör vi. Mustig vegetarisk laktosfri gryta! Roligare än vad det låter, jag lovar! Och vill ni ha kött byter ni ut quorn mot kyckling och á la bacon mot riktigt bacon.



Ta fram morötter, champinjoner, paprika, lök, buljongtärningar, valfri smaksatt färskost (jag tog vårlök och svartpeppar), matlagningsgrädde, tomatpuré, dijon, soja, franska örter, tärningar á la bacon, quornbitar och citronsaft. Koka potatis.



Fräs grönsakerna och svampen. Ta de som tar längst tid först och häll sen i de andra en efter en.



I med quorn. Eller kyckling.



Och med tärningar. Eller riktigt bacon.



På med matlagningsgrädde.



Tillsätt buljongtärningar, senap, soja, tomatpuré, franska kryddor, citronsaft och en klick smaksatt färskost (skippa om du är väldigt laktoskänslig). Låt puttra. Det är klart när morötterna är mjuka. Om såsen är tunn, red av med lite maizena. Peppra eventuellt lite, men var försiktig med saltet. Det är massa sälta i grytan från soja, buljongtärningar och á la bacon (eller bacon).



Servera med potatisen. Et voilá! Mustig vegetarisk (eller inte) laktosfri gryta!

Jag kör ju med livsåskådningen/dieten "ge kroppen vad den vill ha". Vilket har fungerat jättebra för mig. Men på sista tiden har det gått lite sämre. Undertecknad har helt enkelt slutat lyssna. En smula tristess kan ha äntrat ekvaktionen, möjligen. Och kroppen har fått en massa den verkligen inte vill ha. En semla här, en semla där, massor med semlor där emellan. Kroppen ville nog inte ha dem alla. Inte godiset, chipsen och usäkterna till middagar heller, skulle jag tro. Så gårdagen bjöd på ett extra hårt träningspass och en lite mer ödmjuk middag i form av fullkornsgröt, fullkornssurdegsmacka, ägg och frukt. Kroppen blev givetvis jätteglad. Nu är vi back on track, kroppen och jag.

Jag älskar mat. Jag älskar att laga mat. Min favoritblogg är Noble Pig, som jag har följt i flera år. Jag älskar steg-för-steg-bilderna och de fantastiska bilderna på det färdiga resultatet. Jag har någon gång innan försökt mig på att blogga på samma sätt, även om jag vet att jag på inget sätt har samma expertis, auktoritet eller känsla när det gäller föda. Men det struntar jag i. Det är kul. Detta receptet snodde jag helt sonika här. Efter lite modifiering blev det så här:



Ta fram grädde, ricotta, mascarpone, färsk bladspenat, färsk basilika, pesto, soltorkade tomater, pinjenötter, kesella, en hackad lök, buljongtärning (jag tog en halv vitlök och persilja och en halv basilika och timjan från "Örtagården"), färska lasagneplattor, sambal oelek och olja.



Fräs lök och låt det götta till sig med pinjenötter, basilika och buljongtärningen.



Värm samtidigt upp grädde (det var gammaldags mjölk, kesella och chevre i orginalreceptet) med en burk kesella, en burk ricotta och lite mer än en tredjedel marcarpone. Späd med lite mjölk om du tycker det blir för gräddigt. Såsen blir mycket tunn, så om du vill ha mer stabbig lasagne, ta mindre av färskostarna och tillsätt en hårdost, eller red eventuellt av såsen lite.



Blanda bladspenat, pesto och soltorkade tomater.



Tillsätt lökblandningen.



I med sambal. Ta inte för mycket. Det gjorde jag.



Varva plattor, sås och spenatblandning. Det går åt väldans mycket. Om ni är fler än fyra, ta två av alla ingredienser till spenatblandningen. Toppa med extra sås och en god hårdost. Jag tog svensk cheddar.



Grädda i ugnen på 200 grader i 20-30 minuter.



KLART!

När jag var liten och folk frågade vilken mitt favoritmaträtt var fick de allt som oftast något frågande i blicken när jag hade levererat svaret. På den tiden var det inte direkt vanligt med Raclette i Sverige, nämligen. Det fick dock ett uppsving samtidigt som fonduen i Svedala, och numer går det till och med att köpa racletteugnar här hemma. Jag fick en i julklapp för ett par år sen. Många av mina läsare är föredetta Parranmänniskor, precis som jag. De känner alltså med största sannolikhet redan till Raclette. Men för er som inte vet så är Raclette dels en ost, dels en rätt, från Schweiz. Den är också ganska vanligt förekommande i Frankrike. Smält ost tillsammans med annat gott (vi kör lök och bacon, eller sojatärningar á la bacon) på potatis, med en massa tillbehör. Alla får en var sin liten stekpanna och lagar sin egen mat i den lilla ugnen på bordet. Vår ugn är importerad från mormors hemland, Schweiz. Vid lite halvspeciella tillfällen åker den fram. Här på trettondagsaftonsmiddag. Jupp.

När jag såg det HÄR inlägget hos Nicky visste jag att jag också ville prova. Så jag drog med mig Tops, Kaj och Carro dit. Och Nicky hade rätt. Det är inte på något sätt "fancy" som hon uttrycker det, utan mysigt, personligt och opretentiöst. God mat, oklanderlig service och stooora portioner. Och när Carro råkade spilla ett halvt glas chardonnay i mitt knä var servitrisen där med papper och trasa innan jag hade hunnit säga "oj". Bra ställe. Prova!













Syltan, Östra Förstadsgatan 2, 211 31 MALMÖ.

På nyårsaftons dag promenerade vi genom Skånes huvudstad. På vägen mot Ribban slank vi in hos Pâtisserie David vid S:t Gertrud för att köpa lite macaroons. Där ligger Bergslagsskogarna i lä, tyvärr...







Pâtisserie David, Östergatan 7b, 211 25 Malmö - Tel: 040-630 80 80, www.patisseriedavid.se

Gårdagen tillbringades i Öret, där jag och Fian kollade in rean och käkade sushi och fick kramas med både Kristin och sedan Karin. Sedan käkade vi saffranssemla på Hälls och där fick vi kramas med Adam och Olle. Fian lämnade mig sedan för Hufvudstaden och jag begav mig tillfälligt tillbaka till småstaden. I dag bär det av till Skånes huvudstad igen. Som jag har längtat!

...att få äta (om än mjuk) riktig mat igen. Detta firades med frukost, Jenny Lina Carlsdotter-style. Nu ska här moffas vitaminer samt gås upp i vikt igen.

Jo men visst. Det är ju mandel i macarooner. Och kan således kategoriseras under min marsipan/semlebesatthet. Och som jag tidigare rapporterat har jag ju haft en smula abstinens det senaste. Men i Köpenhamn fick jag mumsa på de små rackarna förstår ni. Vore ju konstigt annars, det miniparran det ändå visar sig vara. Det blev mycker fikande och mysande den där helgen, det blev det...

Första dagen på "30 dagar" kommer ikväll. Måste tänka lite. För tidigt för det nu. Däremot är det inte för tidigt att tänka på, och längta tillbaka till den fina franska frukost (i dansk tappning, då) som konsumerades i söndags. Tillsammans med tjejsnack á la Sex and the City. På ett ställe som taget ut dito. Underbart! För till skillnad från vad namnet ofta antyder i den anglosaxiska världen var stället allt annat än tråkigt. Dessutom tog Eva och bjöd på hela kalaset, samt köpte med sig macaroons och festliga cupcakes hem så att vi ännu en gång under dagen fick avnjuta franskt. Tack Eva!











Köpenhamn kryllar för övrigt av franska ställen. Kryllar. Man kan på samma gata som Granola ligger på hitta säkert sex-sju stycken till. Minst. Och det är bara på Værnedamsvejen det. Har du Parranabstinens: dra till Köpenhamn!

Granola. Værnedamsvej 5. 1819 Frederiksberg C

Det har ju bloggats en hel del om mat, och kanske framförallt desserter och godsaker på sistonde. Och det är ju trevligt. Men det påminner mig om något jag saknar. Från min Paristid. Macaroons. ÅH! Den som kan berätta för mig var man kan få tag på dessa små mirakel i Örebrotrakten vinner ett pris. Tipsa, tipsa!


Pierre Hermé...


Angelina...


Och Ladurée!

Igår blev det mysfrukost med tända ljus och tjejsnack hos Sankta Helena. Idag blir det en kopp kaffe framför datorn... MEN, jag är för första gången på länge ledig idag och det firar jag med en lunch med syrran Kristina som är på besök från Uppsala, klipptid och försenat fars dag-firande med middag och bowling. Bra start på veckan!



Trevlig vecka hörrni!

Lördagskvällen tillägnades fusionsushi på det HÄR stället. Älgsushi, någon? Bra service, gooooda edmamebönor och intressant japanskt öl. Sedan: mys, chips och godis till nostalgimaraton med gamla kort i Helenas soffa toppat med lite Sex and the City. Kunde varit värre, kan man säga!











Morgondagen bjuder på en visit av "syrran" Kristina, som ska firas då hon fyllt år. Och frisörbesök. Helt ok faktiskt.

Om man som jag tycker livet är lite långtråkigt just nu, mitt i snökaos, jobbansökningar och vardagssörja, kan man unna sig en bit blåbärstårta med cream cheesefylning efter jobbet. Hjälper lite.



Dagen bjuder på första träningen sen förkylningsmisären. Det kommer göra ont i kroppen i morgon...

Jag gjorde en av mina favoriter i går, bean burritos. Gott! Det är min favvorätt på annars ganska sunkiga amerikanska Taco Bell, och den är lika god i hemmatappning.



Fräs paprika och vårlök. Och färsk chlli om du har.



I med svarta bönor, helst inte avrunna utan med lite av spadet de ligger i.



En burk refried beans och en massa göttiga kryddor, plus lite salsa eller tacosås. Koka ihop.



Lägg bönröran (varm som attans) på en värmd tortilla. Toppa med massa ost och vårlök.



Servera med créme fraise eller gräddfil och lite extra vårlök. Gott! Jag har världens godaste matlåda idag, med andra ord.

Detta inlägg var inspirerat av en av mina favoritbloggar, kolla in du med: Noble Pig!

Jag dammade av en riktig klassiker i lördags när det var dags för dessert. Och det var mycket uppskattat. Om man låter alla mecka ihop sin egen dessert undviker man dessutom dagiseffekten. Marängsviss 2.0 - prova!

Middag ja. Mycket trevligt. God mat, gott (Syditalienskt igen) vin och trevligt sällskap, det kan ju faktiskt inte bli fel. Jag körde lite hösttema både på dukning och mat, och det verkade gå hem. Tur!

Nu ska jag och den äckliga hostan efter ett långt, varmt bad lägga oss i soffan tillsammans med popcorn, Grey's Anatomy, en spinnande katt på magen och dessa rackare - courtesy of Carro och Tops. Ännu en underbar ingrediens i kapeterna jag fick, Tack vänner!