Septembertips
David Ehrenstråhles kartor över New York, Paris, London och andra storstäder är omåttligt populära och jag skulle själv vilja ha både Paris och London. Men i helgen hittade jag den ovan och många andra - mest svenska städer - på Fredrica Design. Skojsigt! Till och med min lilla födelseort fanns med. Och Öret. De är billigare än "orginalet" och dessutom finns det som sagt småorter. Skojsigt för lokalpatrioten eller kanske som present till en expat. HÄR hittar du dem.
Till helgens middagsbjudning fick jag godbitarna ovan. Lyxigt med hemkokat! Dessutom är druvorna från makerskans egna trädgård. Apple butter är något nytt för mig och det är helt gudomligt! Det smakar lite som amerikanska kaneldoftljus (på dett BRA sätt). Det är kryddigt med kryddpeppar, nejlika och såklart kanel. HÄR hittar du ett liknande recept.
Denna veckan är det återigen Miljövänliga Veckan, marknadfört av Naturskyddsföreningen som jag är ganska ny medlem i. Jag har tidigare bloggat om Garants finfina eko-utbud under förra årets miljövänliga vecka. Jag måste tyvärr backa lite där. I mitt lokala Willys tycker jag det har blivit sämre. I bland finns inte en enda vara på min lista att hitta ekologisk. Då blir det ingen handling. Jag handlar allt utom laktosfria produkter eko. Än så länge finns bara laktosfri mjölk som eko-vara. Förhoppningsvis finns alla andra produkter också snart. Jag har bytt affär till Coop. Mitt närmaste Coop har en hel stor hylla med Kung Markatta (älskar) och bra utbud av Renée Voltaire och Saltå Kvarn. Och så Änglamark! Älskar Änglamark. Av min storhandling förra veckan var varorna från Änglamark ovan i majoritet. De har massor med mumsigt, ekologiskt och helt ok priser. Tummen upp för detta. I år fokuserar Miljövänliga Veckan återigen på #byttilleko. Gör det! Läs mer HÄR.
Och när man ändå ska äta eko kan man passa på att mumsa giftfria grönsaker och mindre kött - som är en miljöbov. HÄR hittar du femton goda höstsallader. På bloggen med det fiffiga namnet Gimme some oven. Vad sägs om salladen ovan till exempel? Ruccola med karameliserad squash, kryddiga pecannötter och granatäpple- och ingefärsvinegrette? Mums!
I år har vår utökade familj nya regler till jul. Förr var grejen att ge ett belopp till välgörenhet och sedan ge varandra symboliska klappar. Det var några som inte tyckte det var så kul, eftersom de älskar klappar. I år har vi reviderat reglerna och de nya är som följer: man får bara ge saker som är begagnade, egengjorda eller nya där pengarna går till välgörenhet. Och så kan man fortfarande ge pengar till välgörenhet om man vill. Ett sätt att fynda julklappar (eller saker inför hösten och vintern) är bytardagar. Det är kanske framförallt för de med barn - flera av mina kollegor och vänner har redan börjat i år - men ibland kan man fynda vuxengrejer också. HÄR finns en sida som samlar Sveriges bytardagar. Annars är ju loppis toppen. Och Tradera. Älskar Tradera!
Impostor syndrome
I fredags var jag på en jättetrevlig disputationsmiddag. Doktoranden - eller numera doktorn - forskade i en flervetenskaplig miljö, och förutom mitt bekanta statsvetenskap fanns det forskare inom psykologi på plats. Vi kom att prata om det där med att vara nyexad och osäker och att man hela tiden känner att man ska bli "påkommen". Alla tjejer nickade och hummade igenkännande. Jag vet inte hur många gånger jag har hört mina tjejkompisar och före detta studiekamrater säga att de bara går runt och väntar på att bli avslöjade på jobbet. Att de egentligen inte kan och vet något. Jag kände samma sak när jag jobbade på ambassaden. Varje gång de bad mig skriva en rapport som skulle till utrikesministeriet trodde jag att de skulle syna min bluff. Att jag egentligen inte kunde något. För så kändes det. Och det berättade jag på middagen.
Då berättade en tjej att det finns en diagnos för detta. Och att den - surprise, surprise! - är vanligast hos kvinnor och tjejer. Den kallas impostor syndrome och är ett psykologiskt fenomen där människor inte kan internalisera sina prestationer. Trots yttre bevis på sin kompetens är de med syndromet fortfarande övertygade om att de är bedrägerier och inte förtjänar den framgång de har uppnått. Bevis på framgång avfärdas som tur, timing, eller som ett resultat av att lura andra att tro att de är mer intelligenta och kompetenta än de tror sig vara. Låter det bekant? Mycket intressant, tycker jag.
Psykologisk forskning som utfördes i början av 1980-talet uppskattade att två av fem framgångsrika människor anser sig själva bedrägerier och andra studier har visat att 70 procent av alla människor känner sig som bedragare vid ett eller annat tillfälle. Det anses inte vara en psykisk störning. Termen myntades av de kliniska psykologerna Pauline Clance och Suzanne Imes 1978. Kända personer som enligt uppgift har upplevt syndromet inkluderar manusförfattaren Chuck Lorre, bästsäljande författaren Neil Gaiman, komikern Tommy Cooper, företagsledaren Sheryl Sandberg, US Supreme Court-domaren Sonia Sotomayor och den väldigt aktuella skådespelerskan Emma Watson.
Detta syndrom är som tidigare nämnt särskilt vanligt bland högpresterande kvinnor, men det finns vissa belägg det förekommer i ett jämförbart antal hos män. En annan demografisk grupp som ofta lider av detta fenomen är afroamerikaner. Att vara mottagare av positiv särbehandling kan orsaka en person som tillhör en synlig minoritet att tvivla på sin egen förmåga och att deras färdigheter inte var vad som gjorde att de fick jobbet. Impostor syndrome har ofta rapporterats av doktorander och forskare som precis börjat sin karriär (varför det var extra intressant att diskutera detta på just en disputationsmiddag bland forskare).
Har ni, som jag, känt av detta? Hade ni hört om detta syndrom innan?
Häringe slott. Bildbomb
I somras inledde jag semestern med en av mina allra bästa vänner och ett dygn på Häringe slott. Vi hade köpt ett erbjudande på Secret Escapes (tips!) där vi fick en slottsvistelse, brakmiddag och sol och bad för halva priset. Som hittat och jag kan inte komma på ett bättre sätt att inleda en semester. Vi badade, solade, promenerade, använde kägelbanan och studsmattorna (hallå, HUR kul är det inte egentligen?) och njöt av den omkringliggande naturen. De har även en bastu vid sjön, tennisbana, cyklar att låna ut och mycket, mycket mer. Dessutom är hundar välkomna och det finns en speciell hundmeny. Vi skippade afternoon tea som de också serverar (känns mer som en höstaktivitet) och körde mumsiga rätter med bubbel istället. De enda två sakerna som kanske inte var fullt lika bra var att det samtidigt var en svensexa som var lite för högljudd och störande samt att jag tyvärr blev matförgiftad av en sallad precis innan jag lämnade slottet. De kompenserade dock mig i efterhand för detta och jag vill trots allt komma tillbaka hit. Jag tänker mig att det vore roligt att åka med syrran och hennes ängel i päls, till exempel. Häringe slott hade (den är numera ombyggd) Sveriges första utomhuspool (STOR!) där vi bland annat delade simvattnet med Richard Olsson och hans unga tjej, Sveriges första kägelbana (som man kan hyra med butler om man så önskar) och massor av historia som personalen gärna delar med dig av. Vi gick en liten egen rundtur och det är helt underbart! Dessutom är maten (matförgiftningen borträknad) helt underbar. Två tummar upp för Häringe slott!
Restaurang Ågatan 3
När jag flyttade till Öret för snart exakt två år sedan gjorde jag en liten lista (HÄR) på saker jag ville göra och uppleva i min nya stad. Jag har ännu inte lyckats njuta av jazz och blues på Clarion, men förutom detta har jag prickat av samtliga saker på listan. Senast var det Ågatan 3. Syster och svåger bjöd hela familjen på en avsmakningsmeny med vinpaket som tack för bröllopsfixet i somras och det var banne mig hög klass på detta! Varken hemsidan eller priserna ger intrycket för vad man får. Det är bättre än vad man tror. Detta är banne mig fine dining. Dessutom är allt man serverar närproducerat och man tar vara på alla delar av djur och grönsak. Man har egen vinkällare och högklassig service. Ett plus för att de också är väldigt bra på alkoholfria dryckespaket. Det är viktigt att även de som inte dricker vin får njuta av god dryck. Vi åt åtta rätter tills slut, med lika många viner. En extra upplevelse var finalen: en glassbomb med vit choklad som man tillagade färdigt i tallriken framför en med flytande kväve som smälte samman allt samman (sista bilden). Allt var helt ljuvligt och jag ska boka in mig igen där med ett härligt sällskap snart, tror jag bestämt. Dagen tips: Ågatan 3!
Restaurang Ågatan 3, Ågatan 3, Örebro, 019 - 10 40 19
Hipp hipp hurra!
Denna veckan har handlat om att fira. Veckan inleddes med att min syster fyllde år, sedan gick vi via mammas och pappas bröllopsdag till min "mosters" 70-årsfest i Södermanland och idag fyller jag år. OCH det är internationella fredsdagen. Hurra!
Inte så pjåkigt ändå
Jag måste säga att jag har varit ytterst otacksam och bortskämd. Trots att vi fick de bästa somrarna på jag-vet-inte-när så har jag sörjt den. Längtat tillbaka. Varit lite surig över de sänkta teperaturerna. Men nu måste jag ändå säga. Vilken underbar höst ni har! Varm, solig, frisk. Och Öret bjuder på extra fin höst med härliga promenader och utestunder. Man kan ju fortfarande sitta på uteservering och äta. Jag gjorde det en kväll förra veckan faktiskt. Vid åtta börjar det dock redan mörkna, vilket jag ännu inte riktigt har vant mig vid, men det kommer. Nu laddar vi om om omfamnar nästa årstid. Och jag ska faktiskt sätta mig på ett palan söderöver om blott två veckor. Då får jag förhoppningsvis sol och värme några dagar till innan hösten börjar på riktigt. Denna vecka är födelsedagsvecka för både mig och min syster (och Angelica, idag faktiskt. Grattis!) och i helgen drar vi på 70-årsfest i Södermanland. Välkommen hösten. Du är inte så pjåkig, trots allt.
Som man sår får man skörda
I våras bestämde jag att jag under sommar och höst skulle ackumulera så mycket bär jag någonsin kunde. Jag insåg nämligen att jag köpte kopiösa mängder i butiken. Och även om jag köper ekologiskt kändes det inte särskilt bra för miljön och inte speciellt hållbart. Egentligen varken miljömässigt eller ekonomiskt. Det var ju bara det att jag var bortrest precis hela semestern och varje helg sedan jag kom tillbaka har jag varit uppbokad. Ingen tid för bärplock. Men mina kollegor fick nys om mitt samlande och jag har fått erbjudanden om både det ena och det andra. Jag - som inte har trädgård och tycker det är hur lyxigt som helst med egenodlat - kan inte fatta hur folk bara vill bli av med allt möjligt. Men det är ju fantastiskt för mig! I går fick jag björnbär av en kollega, paprikaplantor, äpplen och päron av en annan och persilja av en tredje. Sedan innan har jag fått plommon av en och rabarber av en annan. Dessutom massa frukt, bär och svamp av mina fina föräldrar. De bara öser saker over mig. Och jag fyller min frys förnöjt. Frukostsmoothien och höstgrytan kommer smaka mycket godare med allt detta. Det är win-win för kollegorna och mig. Och både bättre för miljön och plånboken. Hurra!
Flädie Mat och Vingård
I helgen som gick firade jag alltså bröllops- och namngivningsceremoni på Flädie Mat och Vingård. Och vilken gård sedan! Fina, fräscha, mysiga, moderna rum (som alla var uppkallade efter olika druvor), stora mysiga lokaler, pool, stora ägor och underbara promenadslingor i vingården. Och så god mat såklart. Och vin. Till förrätten fick vi deras svenska vin Solaris, och det var förvånansvärt gott. Jag vet inte, men jag fick för mig att svenskt vin kanske inte skulle vara så mumma. Men det var det! Servicen var också helt makalös. Vid ett tillfälle under middagen gick jag och satte mig bredvid bruden. Då kom en ur personalen för att fylla på glasen vid honnörsbordet. Jag bad då om påfyllning i mitt glas och skulle just peka ut vilken av de sisådär 70 stolarna i lokalen som var min. Hon bara avbröt mig artigt och utbrast "Jenny, självklart ska du få det. Jag vet var du sitter, ska jag bära över glaset hit till dig?". Jag bara stirrade. DET kallar jag service. De hade memorerat många av gästernas namn och de visste exakt vilka matpreferenser vi hade. Jag fick mat utan kött och laktos, till exempel. Det hjälpte ju också att det var circa 26 grader och strålande sol under helgen. Det kändes som om jag var i Toscana eller södra Frankrike. Lägg till sedan att man fick stora, fluffiga badrockar på sängen och fick använda spaanläggningen fritt. Och att frukosten serverades i det huset som hade flest fönster och ljusinsläpp och att vigselförrättaren stod och stekte ägg och bacon till oss när vi kom ner till frukosten (!). Om jag någonsin gifter mig ska jag verkligen överväga Flädie. Så underbart!
Vänskap, kärlek och sol
Helgen har varit alldeles ljuvlig. Det har varit gassande sol och sommarvärme, underbar ceremoni och mysiga stunder, god mat och jättebra livemusik, massa kärlek och lättade suckar, kära återseenden och nya bekantskaper, bebisgos och barnlek, grillning och fika i solen, havets vindar och vingårdspromenader. Och mycket, mycket mer. Helt tossigt att en enda helg kan rymma så otroligt mycket. Så fint.
Off for the weekend
Jag är uppbokad varje helg ända till slutet av oktober. Ja och sedan börjar det igen. Hektiskt, men så himla mycket fint jag är uppbokad med! I dag till exempel, slutar jag tidigt och drar ner till Skåneland där jag ska fira att paret ovan gift sig och att deras son har fått ett namn. Bilden ovan togs för lite drygt ett år sedan när lillen fortfarande låg i magen. Nu är han ute och fyller snart ett. Underbara lilla Gulle-Gurra. Vi ska både bo på hotell och gå på grillfest och gå på ceremonier och bo på vingård. Det kommer bli underbart. Ha en fin helg, kompisar! Det ska jag ha. Tjipp!
Pride
I helgen var det Pride i Örebro. Jag är stolt över att bo i en stad som anordnar ett arrangemang som detta. Och ännu stoltare över att det växer varje år. Nästan hela min familj gick i Prideparaden tillsammans. Det var fint och kändes viktigt att göra detta. Jag träffade två kollegor som underströk detta. En kollega som just flyttat hit från Estland suckade och sa att detta inte längre är möjligt i Baltikum. Det går baklänges. En annan kollega med sina rötter i Bosnien berättade bittert att hon trodde att det aldrig skulle kunna genomföras en Prideparad i Bosnien. Längt fram i Örebros parad gick man bakom ett plakat med texten we walk for those who can't. Och det var precis vad jag gjorde. Runt om i världen nekas människor leva med den de älskar. Runt om i världen kränks, diskrimineras och till och med dödas människor för de anses älska fel personer. Runt om i världen bestämmer stater hur kärlek ska se ut. Det mest basala för oss människor, det som är allra viktigast i våra liv, rätten till att älska och bli älskad, förnekas människor. Det är så viktigt att protestera mot detta. Att visa att VI stödjer kärleken. Att vi marscherar för de som inte kan.
Mamma-dotter-helg
I mors dag-present fick mamma en helg hos mig. Bio, middag och mysfrukost ingick. På grund av vårt (nåja, kanske mest mitt) fullspäckade schema har det inte funkat förrän nu. Och det slutade såklart med att mamma bjöd mig mer än vad jag bjöd henne. Men ändå. Mamma-dotter-helg blev det i alla fall. Vi lunchade, fikade, AW-ade och middagsåt oss igenom Örets utbud. Grekiskt, tapas, svenskt och lite franskt. Och så shoppade, promenerade, prideparadade, snackade och myste vi såklart också. Underbart. Nu är jag kanske lite partisk, men tror ändå att min mamma är världens bästa mamma.
