Jenny Lina Carlsdotter

...sitter jag på tåget mot Bergslagen. Mitt sällskap består av ett gäng (mer eller mindre seriösa) tidningar och en godbit jag länge velat prova. Vi ses i flyttkaoset!

I går kom en av mina kollegor in på mitt kontor med en kanelbulle helt apropå. Så sött. Jobbet - som redan är jätteroligt - blev genast roligare. I dag är det fredag och det betyder restauranglunch med kollegorna. Och ett tåg mot föräldrahemmet efter jobbet för att hämta alla lådor jag har staplat på deras vind. Trevlig helg, gott folk!

ÄNTLIGEN. Två av de tre skandinaviska musketörer som tidigare kamperade tillsammans i den franska huvudstaden finns nu i den Svenska Kungliga Hufvudstaden. Den danska dito är tom och den norska härbärgerar fortfarande Eva. Men vi är här. Det firade vi med ett glas på Zanzi Bar på Norrmalmstorg. Och luften var så ljummen att vi kunde sitta ute. Utan ytterkläder. Jag har saknar Mette så mycket. Och nu kan jag träffa henne när som helst. Ja Göta Petter vad trevligt!

Söta Ellinor gav mig ett "blog award" för några dagar sedan. Detta betyder inte bara att jag har fått ett pris, utan att jag ska svara på fem frågor om mig själv. Så here we go.

1. Varför började du blogga?

Jag hade haft en tuff tid i livet och hade lite svårt att se det ljusa i livet. Jag fick tipset att skriva bloggen genom att bara fokusera på det postiva, och på så sätt se det som var var bra. Idén var att jag till slut inte skulle behöva leta efter positiva saker att skriva om, utan livet skulle vara postivt. Och det stämde. Därför älskar jag den här bloggen. Jag ser det positiva i livet och är glad att jag hade det lite tufft ett tag. Det gjorde mig till den jag är. Och jag är ganska bra. ;)

Vilka bloggar följer du?

Förutom de till höger i länklistan följer jag ett antal via bloglovin. Ibland när jag inte har haft tid att vara online har jag över tvåhundra inlägg att läsa. Bloggar är de nya glossiga magasinen.

Vilka favorit färger har du?

Svart och beige på kläder. Plussa på vit så har vi inredningsfavoriterna. Blå i största allmänhet.

Vilka är dina favoritfilmer?

Jag kan inte komma på så många så här tidigt, men Breakfast at Tiffanys är den allra bästa. Förutom det har jag väldigt blandad smak. Smöriga kärleksfilmer, sci fi-rullar, svenska kriminalare och kostymdramor i en salig blandning, kryddad med en och annan ytlig amerikansk film med massor av klichéer.

Vilka land drömmer du om att besöka?

Jag har tre drömresor. En av dem besannades i februari i år när jag åkte till Sri Lanka. De två andra är Israel och Carcasonne i södra Frankrike. Varför berättar jag en annan gång.

TACK Ellinor!

Hanna rapporterar om fin inredning på ICA. Jag passade på att ta näst sista produkten som fanns kvar på ICA vid Skanstull där jag denna vecka huserar. Det blev en matlåda med motivet "City". Väldans passande att ta med till mitt nya jobb i min nya stad. Priset? Femton riksdaler. Skynda fynda!

I helgen som gick hann jag och Fison med en sol- och hundgosstund vid Smedsundsbadet. En för oss helt okänd tollare som fram till oss med en leksak och ville att vi skulle kasta den åt honom. Han var helt ljuvlig. Liksa så vädret. Helgen ska ju tydligen bli ännu varmare och ännu soligare med temperaturer över tjugostrecket. Hundgos kan det även bli om jag har turen att träffa hunden jag är hundmoster till. Jag ska nämligen till föräldrahemmet och packa ner resten av mitt liv som står på deras vind, för att sedan transportera det till hufvudstaden.

...är antalet servicebutiker jag besökt idag. Om man gångrar det med typ hundra är det ungefär antalet gånger jag kollat om mobilen funkar än. Plussar man på med ett får man antalet timmar som jag varit utan mobilt nät. Tar man bort två blir det antal biobesök jag missade på grund av att jag inte kunde nå mitt biosällskap. Det är även det exakta antalet sms jag tänkt skriva men inte kunnat. Det är framförallt operatören jag använder mig av. Tyvärr.

I söndags hade jag och Fison en liten brunch. Vi var jättesugna på croissanter men hittade inga på varken bageri eller affär (det finns tillfällen där Paris känns ljusår bort). Så vi tog saken i egna händer. Jag kavlade och kavlade och gjorde mitt allra bästa för att få dem att se ut som de brukar. De gjorde de inte. Men hemgjort är ju charmigt. Ganska goda var de i alla fall. Inga franska underverk. Men svenska.

Igår sen eftermiddag blev jag och några andra tjejer bjudna på en trevlig cream tea av revisorn på Gärdet. Jättegoda scones och mycket trevliga konversationer. Dessutom fick jag för första gången prova bananscones. En riktig hit vill jag lova. Snart kan jag bjuda till trevliga testunder. På söndag flyttar jag nämligen till egen lya i Danderyd. Det kommer antagligen inredningsrapporter, möbeltugg och pifftjat framgent. Mycket troligt, skulle jag tippa.

En söndagspromenad som återupptäcker min nya hemstad. Jag säger återupptäcker därför att jag har sedan jag uppnådde skolåldern åkt hit med jämna mellanrum. Och alltid vetat att jag med största sannolikhet någon gång skulle bo här. Sannolikt men motvilligt. Jag skulle ju bo ute i vida världen. Nu inser jag att Stockholm också ligger i den där vida världen. Och att världen numera kommer till oss. Att jag kan uppleva många delar av denna värld här. Jag inser också att jag faktiskt tycker om Hufvudstaden. Mycket. Så jag lät vinden blåsa i mitt hår på Västerbron, lät vattnets reflektioner i Riddarfjärden blända mina ögon och söp in luften av höst och övermogen frukt vid kolonilotterna på Långholmen. Det här är min stad nu. Det är det.

Strålande solsken över Hufvudstaden. Fyra tjejer. En hyrbil. En road trip utanför tullarna. Vi inledde den med fika vid vattnet i Djursholm. Sol, kaffe, biscotti, båtar, glimmande vatten och trevligt sällskap - helgen kunde knappast blivit bättre!

Födelsedagskvällen bjöd på sursprisemiddag med vännerna. Det serverades saffransdoftade fisksoppa med ett gott Semillion, hallonsorbet och härliga konversationer. Dessutom bjöd kvällen och även dagen på fina (och goda!) presenter och sms, mail, fb-hälsningar, kort och samtal med grattisönskningar. Och kommentarer på bloggen såklart! Tack så hjärtligt, alla!

Idag är det min bemärkelsedag. Inte så speciellt kanske. Jag firade med tända ljus till morgongröten. I helgen som gick blev jag innan jag tog mitt pick och pack och drog till Huvfudstaden firad av familjen. Jag fick paket och blommor och det bjöds på bubbel och trerätters i form av pappa Carls hemlagade mat. Kantarelltoast, en härlig fiskrätt och hemlagad glass. Ikväll har tydligen vännerna något planerat. Kul! Trevlig lillördag, alla!

Ja hörrni. Nu är jag Hufvudstadsbo. Den tredje huvudstaden i världen som jag bestämmer mig för att landa i. Första dagen på jobbet toppades med en powerwalk med vännen. Fint som snus. Jobbet ja. Jag jobbar numera på ambassad. Och letar efter en egen lya. Så som sagt, har ni tips, hör gärna av er!

Sitter på tåget. Hem från huvudstaden. Hörrni, jag flyttar hit på söndag. Om ni har tips om boende så får ni gärna kontakta mig på jen_carlsdotter (a) hotmail.com. Här är det snabba puckar och tvära kas som gällert, så att säga.

Jag är en väldigt snabb snabbis hos Fison och sportjournalisten i Hufvudstaden. Jag kom igår kväll och åker redan i eftermiddag. Underbart är ju ofta som bekant kort. Jag vill hem och fira min fina lillsyrra som idag fyller ett kvarts sekel. Smörgåstårta och paketöverlämning väntar. Imorgon väntar marknad i min egen stad och på lördag det viktigaste den här helgen: hemmapremiär för handollslaget. Vi vann över Eslöv borta igår. Åh, vad livet skulle vara tråkigt utan handbollen alltså. Over and out!

Höstens mat är god minsann! Jag bjöd pappa Carl på kronärtskocksmiddag igår. Populärt. Jag älskar kokta, färska grönsaker. Majs, rödbetor, kronärtskocka, you name it. Lite smör till är allt jag behöver. Det händer förresten spännande saker i mitt liv nu. Bloggen kanske blir liiite lidande. Eller inte. Vad vet jag. Men jag rapporterar såklart vad som händer så fort jag själv vet det, så att säga. Men ni kan väl hålla en tumme eller två för att saker och ting blir som jag önskar, va? Trevlig lilllördag, gott folk!

I lördags lyckades jag och tjejerna även klämma in en ostprovning på Bergslagsboden. Boden har lite av varje, men vi hade kommit enkom för ostarna. Här får man inte bara att prova en, utan det är allt eller inget. I en speciell ordning går man igenom ostsortimentet och får små föreläsningar om varje ost. En av dem är Bredsjö Blå, som tydligen ska vara Sveriges dyraste ost. Jag tror inte det är den dyaste osten man kan köpa i Svedala, kanske bara den dyraste som produceras här? Den är i alla fall jättegod och vi unnade oss ett litet hekto. Tillsammans med Conny som är en kumminost. Gott!

Bergslagsboden, Öskebohyttan 150, Nora, 070-4451243

I helgen samlades ett gäng tjejer, mina tjejer, för att uppdateras över vad som hänt sen sist. Det var en hel del. Kvällen bjöd på mat och snacks i mängder, gravidsnack, bebisgos, jobbuppdateringar, känslosnack, Sveriges dyraste ost, Helenas kantarellmacka, nästan bara alkoholfritt, tänd brasa, blickar mot framtiden och en hel massa kärlek. Fint. Det är inte så ofta vi alla är samlade. Vi är ett res- och flyttglatt gäng, nämligen. Hoppas det blir snart igen, dock.

Söndagen vigdes åt skogens skatter. Lite drygt två timmar och vi hade korgen full av gula kantareller, trumpetsvamp, taggsvamp och kanske framförallt - trattkantareller! Snart på en svampmacka nära oss.

Under september månad ordnas det runt om i Bergslagen marknader. Nästa helg kommer den hit med denna helg var det Hällefors tur att fyllas med "knallar". Det visade sig att markanden inte riktigt var så stor som jag trott, men vi söp in atmosfären och åkte därifrån med magar fulla med langos och marknadsgodis. Mysigt, ändå.

Herregud vilka tvära kast. Igår låg det fortfarande is/snö i drivor efter fredagens Armageddonväder. Under dagen blev det emellertid nästan sensommarvarmt och solen sken som aldrig förr. Vi stannade på vägen hem från marknaden till vid vännens lantställe. Och det blev så varmt och skönt att jag bestämde mig för att bada. Jag har faktiskt haft sorg i hjärtat för att jag aldrig hann bada i sommar. Jag jobbade nästan hela sommaren och hade som plan att åka ner till Malmö och tillbringa en vecka på Ribban när semestern väl kom. Men då var vet mulet och alldeles för kyligt. Men så igår fick jag en förnimmelse av sommaren och tog tillfället i akt. Om det var kallt? Nej faktiskt inte så värst. Jag kunde till och med sola mig torr på det stora trädäcket vid huset. Stämningen blev nästan uppsluppen på grund av det fina vädret och vi satt och snick-snackade, skrattade, sjöng för lilla pyret och hade det sommarmysigt i solen. En mycket fin eftermiddag som kommer värma mig i höst- och vintermörkret. Så fint.

Igår blev jag bjuden på en mycket trevlig AW i form av fika med min fina vän och flickan jag känner mig som moster till. Det hade bakats cheesecake (Leilas såklart) och jag bidrog med bananbröd med valnötter. Solen sken och kaffet var gott, lilltjejen fick (nästan) all uppmärksamhet och vi satt ute länge (ja, tills Armageddon började då). Underbart! Vem har sagt att AW måste innehålla alkoholhaltiga drycker och tapas? Inte jag, i alla fall.

Igår eftermiddag började det efter en fin och varm dag med sol att regna. Sedan började det åska. Det var precis ovan för oss, åskovädret. Sedan. Hagel. Så mycket hagel. Och regn. Jag skulle på min iphone gå in på facebook och lägga upp ovanstående bild som jag tyckte var spektakulär. Och möttes av värre bilder. På ett par timmar stod halva staden under vatten. Brandkåren fick rycka ut. Bilar stod halvt under vatten. På vissa ställen låg det hagel i drivor. Vägar förvandlades till floder. Jag har aldrig varit med om något liknande. HÄR kan ni läsa mer om det ytterst konstiga.

Fröken Carlsdotter firar helg med amerikanska pannkakor och espresso från espressobryggaren. Solen skiner och det ser ut som om det blir en fin dag. Till skillnad mot hur det såg ut här i går eftermiddag. Men mer om detta senare. Nu: utflykt till en höstmarknad med tre underbara tjejer! Trevlig lördag, hörrni!

Ja nu går det inte att förneka längre hörrni. Nu är det höst. Prognosen säger att det ska vara 11 och klart. Termometern gick just upp till 7,9 och ute ligger dimman tjock. Jag hade hoppats på en riktig varm och lång brittsommar. Hm. Vissa tycker det är mysigt med höst. Visst, ibland. Men har man jobbat hela sommaren och inte badat en enda gång är det lätt att bli lite bitter. Det tänker jag dock inte bli. Tända ljus, massor med filmer och mys får bli botemedlet, tror jag. Och med helgen kommer återförening med mitt tjejgäng, så klaga ska jag faktiskt inte. Leva i nuet var det. Trevlig helg, alla!

När jag var i Paris hängde jag mycket med mexikanare. Speciellt en, Alejandro. Han tog med mig till en annan Alejandro (jag vet, klichén). De kommer från samma stad i Mexico. Alejandro nummer två har öppnat en taqueria, ett litet hål i väggen precis vid Quai de Valmy. Fantastisk mat lagad på äkta mexikanskt vis till väldigt överkommliga priser. Alejando är dessutom sjukt trevlig så stanna för en liten pratstund också, vetja!


El Nopal tacos et burritos, 3 rue Eugène Varlin, 75010 Paris, metro: Château Landon, Colonel Fabien, Gare de l'Est, Louis Blanc

Det var stilla vatten och halvslappa segel första heldagen efter semestern. Ett vatten som inte var speciellt stilla var dock det som kom från himlen. I spöregn gick jag i stövlar och regnjacka till jobbet. Det var bara det att regnjackan slutat göra sitt jobb. Så jag blev blöt ändå. Jag hade på mig en vit skjorta idag. Som blir genomskinlig när den är blöt. Jepp.

När vi var i London tog jag med Carro till Pret a Manger för en liten frulle. Carro var skeptisk först, för för henne (och många andra tror jag) såg det ut som ännu ett färdigmatställe. Men det är det inte, faktiskt. På Pret görs all mat på plats med färska, ofta ekologiska produkter som aldrig legat i mer än en dag. Jag vet att de håller hårt på det då jag under min Londontid hade en flatmate som mer än ofta hade med sig saker hem till oss som de inte kunde sälja dagen efter eftersom allt skulle vara dagsfärskt. Men nu till varför jag verkligen diggar Pret. Som någon som pluggat mänskliga rättigheter i sex år gillar jag verkligen deras CSR (Corporate Social Responsibilty). Pret ger bort en massa pengar varje år till en foundation som hjälper hemlösa och människor med olika missbruk och psykiska sjukdomar. Förutom pengar donerar de den mat som blir över varje dag till shelters samt bidrar med volunteers till välgörenhet. Förutom detta har de ett internship program där de tar in hemlösa som om de sköter sig under praktiken får fast jobb när programmet är över. Därtill jobbar de i sina restauranger hårt med hållbar utveckling, återvinning och ekologiska produkter. Sådant får mig att välja ett ställe som Pret över andra ställen. Jag kan dessutom verkligen rekommendera deras morgongröt. Varm, mjuk och otroligt god! Prova! Läs mer om Prets sociala verksamhet HÄR, om deras arbete för hållbar utveckling HÄR samt om deras filosofi kring mat HÄR.  

Det finns fina saker med småstaden. Det upptäckte jag lite mer idag på min promenad.

Det finns en massa postivt med småstaden också. Jag kunde inte se det när jag var yngre. Men vänner, familj och alla små underbara barn gör det härligt, till exempel. Och att jag kan gå överallt för att det är nära (förutom om jag vill in till riktiga "stan" då det krävs fordon). Det där mycket irriterande "alla känner alla" kan ju faktiskt vara fint också. Jag vill inte bo här resten av livet. Det vill jag verkligen inte. Men jag kan passa på att njuta lite mer av nuet, faktiskt. Apropå nuet så är det faktiskt höst nu. Jag har ju bara varit söderut sedan septembers intåg och har inte riktigt insett dess effekt. Som att löven börjar skifta färg och dansade runt benen när jag gick hem ikväll. Benen som för övrigt var lite kalla när de var bara. Vinden var lite svalare än vanligt och doftade höst. Cirkusen var i stan och musiken spred sig genom orten med vattnet i ån. Höst. Kanske inte så dåligt det heller. Nu lever vi i nuet, hörrni!

Söstra mi har skaffat två nya kattungar under tiden jag har varit borta. Igår fick jag äntligen träffa underverken, som till skillnad från vad man kan tro är från två helt olika kullar på två helt olika orter. De njöt av all uppmärksamhet och hade hur kul som helst. Hunden däremot. Inte lika nöjd. Stackaren. Ska ge henne extra uppmärksamhet nästa gång  jag hälsar på...

Det har tillkommit flera nya läsare under min semester. Kul! Välkomna hit! Jag hoppas ni stannar även nu när inläggen om makroner, restauranger och kända monument sinar. Gör ni det kan ni enkelt och smidigt följa mig HÄR eller klicka på fotot. Väl mött!

Under Londonvistelsen ärade vi en Loch Fynerestaurang med vår närvaro. Den ärade oss tillbaka med mycket god mat. Loch Fynerestaurangerna har lyckats med konststycket att kännas och se ut som en familjekrog när den egentligen är en kedja med 42 restauranger över hela Storbritannien. Vi mumsade på oliver och drack prosecco till förrätt, ljuvliga tigerräkor och pilgrimsmusslor till varmrätt samt engelska ostar och créme brûlée till dessert. Loch Fyne specialiserar sig på fisk och skaldjur och har en mycket fin ideolog (läs mer om deras miljöarbete HÄR)i:

"Our roots are firmly in Loch Fyne on the west coast of Scotland, and we have become famous all over the country for our sustainably sourced fresh and delicious seafood. Much of the shellfish and smoked fish served in our restaurants still comes direct from the loch and is delivered so fresh you can taste the fresh spring water that tumbles down from the surrounding mountains when you tuck into a delicious Loch Fyne oyster!"

Mycket, mycket bra. Och gott. Priserna är dessutom utomordetligt bra för vad man får. Det som inte får tiptopp poäng var vinerna - eller rättare sagt kunskapen i att matcha dem till maten - som inte riktigt fanns bland personalen. Annars: helt klar värt att pröva om ni är i Covent Garden!


Loch Fyne Covent Garden, 2-4 Catherine Street, London, 020 7240 4999

Jag kom i höstas på idén med att dra en förlängningssladd in i badrummet och kolla på film i datorn medan jag låg i badet. Med min nya lilla rackare till dator är batteritiden så pass bra att jag inte behöver sladd. Följdaktningsvis intogs veckans True Blood i badet. Som för övrigt innehöll både det ena och det andra i övernaturlig väg. Rackarns fint, faktiskt.

Katten min verkade så sjukt intresserad av min Laduréemakron att jag lät henne lukta på den. Varpå hon med god aptit började äta upp den. Karamellmakron. Stolt matte. Hon brås på sin mamma, det gör hon.

Jag har nu varit på resande fot i snudd på en månad. Verkligheten kallar. Om någon timme sitter jag på ett tåg mot vardagen igen. Det har varit fantastiska veckor. Fyra före detta hemstäder har avverkats. Nu är bara frågan vilken min nästa blir...

Jag tenderar att få en emotionell baksmälla efter resor. Malmö gör fallet mjukare genom att erbjuda en smidig övergång till Svedalalivet. Lång promenad genom staden, strandhäng med strålande sol mot snudd på klarblå himmel, fotboll och bebisgos hos vännerna, en taxi till Operagrillen och releasepartyt för nya ölsorterna och nostalgimusik med vännernas band, skratt och kärlek med de jag tycker om. Fint.

Jag kan verkligen rekommendera detta. The Wolseley har trevliga lokaler, trevlig personal, underbara bakverk och fantastisk service. Afternonn tea kostar £21 per person plus en servicekostnad. Det finns även en deluxeversion med bubbel till. Om du är i London, prova!

The Wolseley, 160 Piccadilly, London W1J 9EB, 020 7499 6996, Underground Green Park.

Förrgårdagen i bild(bomb)er. Det var en fantastisk dag. Speciellt eftersom jag tillbringade den med två människor jag håller väldigt kära. Kan knappast bli bättre, hörrni. Så är det.

Nu är jag alltså "hemma" i Sverige. I den tredje av mina ex-hemstäder, Malmö. Här kör jag en weekend. Det var nog tur att jag åkte hem för jag började (inte speciellt) sakta men (otroligt) säkert förvandlas till en britt. Dessutom hade packningen spruckit om vi hade fått en till shoppingdag. Jösses mössa vad vi shoppat, alltså. Det ska dock tilläggas att det som vanligt när undertecknad är på semester är många presenter i denna shoppinghög. Men ändå. Fredagen bjuder på ett extremt välbehövligt träningspass och kanske lite sociala tillställningar, vem vet. Trevlig helg, gott folk!

Vi har ju pratat om det här med barnasinnet förrut. Att jag har det kvar, menar jag. Det står fast. Livet blir ju mycket roligare då. Och med babyboomen som just nu pågår i min bekantskapskrets är det bara bra, tror jag. Så. På dagens agenda: krama ur det sista ur Londontrasan (ingen shopping dock, då spricker väskan och jag får betala min vikt i övervikt) och ett flyg tillbaka till good ol' Swedeland. Tjipp!

ÅH vad underbart det var att ses. Vi kunde inte sluta kramas. Det var hela sju år sedan sist. Phillip är en underbar människa. Följ honom på twitter HÄR, vetja!