Jenny Lina Carlsdotter

Gårdagen präglades av umgänge gott sällskap. Det började med en lunch med mamma och pappa i sjukhusets matsal (där mamma och pappa för övrigt ofta lunchar tillsammans då mammas arbetsplats ligger nära sjukhuset, där pappa jobbar. Gulligt, inte sant?). Det fortsatte sen med fika hemma hos mina "barnvaktsbarn" där jag fick en uppdatering om deras liv och de en om mitt. Sist men verkligen inte minst bar det av till Öret där jag slöt upp med mina "syskon" (som tidigare avhandlats bland annat här, här och här). Kristina var hemma från Uppsala, Karin från Luxembourg och Hanna från Los Angeles. Hanna hade även med sig sin pojkvän Ryan, som jag fick träffa för första gången. Jag kan rapportera att han är precis lika trevlig som han ser ut. Väldigt, med andra ord. Vi drack drinkar och åt gott på Lilla Örebro och Jukka och Elisabeth slöt upp med oss för en liten drink på maten. Helt plötsligt var allt som det en gång var, för över tio år sedan.
Underbart.

Ja hörrni. Inte ens tolv ynka timmar klarade jag av att vara i småstaden innan jag var tvungen att få lite storstadspuls. Eller, tvungen och tvungen, det blev så. Det mesta av gårdagen tillbringades, precis som söndagen, i en bil.





Målet var dock Värmdö som knappast kan kallas storstad. Vi var där på ett mission. Mission: BIG FAT FAIL. Men vi hade kul ändå! Och när vi sen kom på att vi skulle njuta av Värmdö när vi ändå var där så kom jag på vad Carro hade gett mig...



SCORE! Vi tog vara på några solminuter med att bada fötterna och trycka i oss glass tills våra laktosmagar stod i fyra kanter. Sen bar det av tillbaka till Bergslagen.

Midsommar. Mat. Knäred. Mat. Släkt. Mat. Gitarrspel och dans. Mat. Vänner från förr. Mat. Valpgos. Mat. Promenader. Mat. Jazzfest. Mat. MAT.

Upploppet i Malmö. Fika med tokfrassarna och sen lite häng vid kanalen, där Andreas slöt upp. Sen drinkar på T-Bone och sista dagen lite lunch i Rörsjöparken med Carro. Sen: Halland.

















Mycket och många saknas mig redan. Skåne är där det händer alltså. I alla fall om man bestämt ska vara i Svedala. Så jag kommer tillbaka snart, det lovar jag. Jepp.

...och denna gång handlar det INTE om fotboll. Ja, min dag har åter igen varit fokuserat på föda. Ja, först och främst på vänner, men födan var ett viktigt inslag vid dessa möten. Först Ceder special med Thalia på Café Ceder.





Vidare till Lund och kaffe med citronmarängpaj (inte lika bra som på det lilla tehuset i Paris) och croissant på Patisseriet med Linde och Elise.







Och från Lund tillbaka till Malmö och matsäckskirr till pick-nick i kvällssolen minsann!











Nu blir det True Blood med tre små stycksaker för en tia och i morgon blir det Öresund runt med Carro. Allt är fortfarande väl i den skånska huvudstaden.

Jag har läst många av Ferferi:s inlägg det senaste. Eller, det gör jag ju i vanliga fall också. Men jag har nickat mer instämmande och igenkännande på senaste tiden, speciellt sen jag satte fossingarna på svensk mark igen. Många av hennes inlägg avhandlar föda. För även om det franska köket är fantastiskt och Paris är alldeles underbart är det mycket man har saknat. Riktigt kaffe, ungslagad mat (de flesta i Paris har en "ugn" - som också vikarierar som micro och grill - som inte är större än skolådan till en storväxt karls gympadojjor), veggie-mat, smaksatt bubbelvatten, lösgodis och mycket annat. Gårdagens middag bestod därför enbart av födoämnen jag saknat. Veggie-mat i form av quornfärssås, lösgodis till efterrätt och dryck i form av smaksatt bubbelvatten från mina hemskogar.







Efter allt njutande var det dags för ännu en rastning av finkläderna i Malmös uteliv. Denna gång på Operagrillen. Det var mycket kylslaget även på denna uteservering. Det stoppade emellertid inte oss från att ännu en gång tillbringa hela kvällen där.





Förra gången jag var i Malmö hade jag hejdå-soaré på Operagrillen. Dagen efter åt vi på Vespa. Så fick det bli även denna gång (här bloggar jag alltså ännu en gång om föda).





På Vespa fick vi sällskap av Martin och Madelle. Och efter att ha försäkrat mig om att allt nu är officiellt och att alla vet kan jag med lycka berätta att världen i december blir en Mini-Martin eller Mini-Madelle rikare. GRATTIS fina!



Efter middagen blev det bio med Carro, som gav mig ett besök och tjejsnack över ett glas vin som examenspresent. Tack vännen!





Veckan bjuder på fika-orgier då många skånebor ska besökas. Bara trevligheter, med andra ord. Tjipp!

Min första dag i Svealand inleddes med finfrukost som Carro fixat till mig. Och ett för sent firande av hennes födelsedag. Mysigt värre.



Efter en runda med ärenden på stan bar det sedan av till Lund och Estniska vänföreningens lokaler som för kvällen var inhyrda för att fira Tops pappa Dolphs sexioårssoaré. Det bjöds på god mat och dryck, hollänska influenser, vackra Carro i en bedårande gul klänning, trevligt band och så många leenden att både jag och Carro hade kramp i kinderna till slut. Good times.



















Vidare bar det i en taxi fylld med prat om True Blood och andra nödvändigheter i livet, musik och skratt till Debaser i Malmö. Mitt gamla hänghak. Och där minsann möttes jag av ett kärt återseende efter ett annat. Likt en Eriksgata kom de en efter en på rad, vännerna från förr. Värmen i maggropen infann sig snabbt. Tur det för det var en aning kylslaget på Debasers uteservering, där jag för övrigt spenderade hela kvällen. Vi körde till stängning och fick till och med ihop till en efterfrippa. Vid sexsnåret kröp jag till sängs och fick fyra välförtjänta timmars sömn innan det var dags att bege sig igen.

























Efter de mycket välbehövliga men för få fyra timmarnas sömn bar det av till brunch på Café Ceder som följdes upp av Holland-Japan. Födelsedagsbarnet fortsatte sitt Hollandstema.











Men mitt emellan brunch och fotboll hann vi även med en lite promenad för att försöka skaka ner det liiite för stora lass föda vi just tryckt i oss. Malmö gjorde sitt bästa för att försöka charma mig och visa att det är preciiiis lika bra som Paris. Malmö valde Jardin du Luxembourg som parkhärm. Läskigt likt faktiskt. Helt ok med ombyte, tycker jag.









Vi kom hem lagom till att Viktoria steg in i kyrkan. Jag var ju bara tvungen att kolla in den omtalade kompromissen. Ganska tråkigt. jag tröttande när hon hade nått altaret och gick hem. Jag är INTE drabbad av febern, Ferferi. Så jag gick hem.



Ja, alltså jag bor numera hos Anna och Nico, som inte är hemma. En trea (med balkong!) alldeles för mig själv. En STOR föränding i mitt liv, som det senaste året har handlat om soffor, madrasser och inneboende. Detta är bara ytterst tillfälligt, men ack så välbehövligt! Jag placerade bakdelen i soffan direkt när jag anlände "hemma" och där har den varit placerad till nu.



Natten bjuder på Ode to Joy på Operagrillen. Samma ställe jag tackade av Malmö på för fem månader sen. Imorgon har Carro sagt att jag "inte ska planera in något". Spännade. Over and out!

Den allra sista dagen i Paris inleddes med frukost i form av pain au chocolat, croissants et café noir med Kenza och Petit Caramelo vid deras lokala boulangerie. Sedan en sista underbar promenad tillsammans i mitt älskade Jardin du Luxembourg.

















Den fortsatte sedan med lunch vid Eiffeltornet med Alison och hennes australiensiska vän "Sven" (som egentligen heter Stephen). Vi fick besök av små söta med ytterst fräcka småfåglar som vid ett tillfälle kom så nära att de käkade smulor från min tallrik. Franska fåglar alltså. Fräckt.





Även om det är utomhus, det alltid finns risk för regn och det är fullt med bajsande småfåglar på Champs de Mars kan inte de stackars fransmännen sitta i en park utan VM. Så det hade man kirrat.



Sen kunde det inte längre vänta. Det var dags. Jag tog mitt pick och pack och begav mig till Svealand. Paris tackade av mig med en promenad längs minnenas gata genom att på min resa till flygplatsen låta mig få små minnesvykort i form av RER-stopp. Luxembourg där jag har tagit så många, vackra promenader, haft fina picknickar och underbara stunder för mig själv. Port Royal där vi i början av året firade jazztisdagar med öl, vin chaud och varm choklad. Cité Universitaire där resan började, där så många partykvällar har börjat och där jag fann min skandinaviska kvartett. Laplace där vi skrev terminstentan och geniknölarna gnuggades ihop till ett 15,9 av 20 och ett "Bien". Parc de Sceaux där vi firade vårlov i körsbärslundarna med bara fötter och fullpackade picknick-korgar. Sist tog den mig till flygplatsen och efter massa förseningar med flyg och tåg låg jag vid halvtre-hugget på natten i "min" säng hemma hos Tops och Carro i Malmö.

Jepp, nu är det över. Tack Paris. Du har gett mig ett nytt språk, massa mera självkänsla och tro på mig själv, nya enormt fina vänner, en hel hög nya erfarenheter men kanske framförallt: LYCKA! Jag älskar mitt liv nu. Jag är mig själv igen. And I owe it all to you!

Jag tackade av Paris med de vänner som fortfarande befinner sig i landet på bästa franska vis, med vin, ost och baguetter vid Tour Eiffel. Je t'aime.



















Alexey, Dax, Haeju, Mingyuan, Yuka, Alejandro, Isabel, Leo, Oscar, Bianca, Markus, Viktor, Sarra, Katie, Ali & Ollie, Andreas, Mette, Eva, Francis, Sofie & Phillipe, Kenza & Anwar, Ferferi, Johan M, Erik, Valerie, Jorge, Serena, Linda, Charlotte, Carolina, Carl, David, Tino, Jo, Johan C, Luis, Olivier, Malcolm, Erik W, Phillipe, Michelle, Paul, Sarah, Rouzbeh och alla andra, TACK! Och alla besök jag haft, TACK för det med!

Jag kommer SNART tillbaka dock. Måste bara få alla mina ankor i en rät rad först. Á bientôt Paris!

Det smakar gott!

Vackra mamma, smarta pappa, genomgoda Gustav och världens bästa syrra, VÄLKOMNA till den franska huvudstaden! Imorrn står jag vid Port Maillot och väntar på er, redo för äventyr! Jag älskar er!

...hade invaderat Champs de Mars när jag kutade runt Eiffeltornet på min joggingrunda igår. Ytterst udda.








Nu har jag kickat igång denna vecka - som är examensveckan och veckan då familjen anländer till den franska huvudstaden - med en powerwalk och kaffe till ekot. Idag ska det turistas med sportjournalisten samt upphämtas betyg och examensoutfit. Nu jädrar kör vi!

...i den franska huvudstaden. Det senaste dygnet har enbart bestått av mat, dryck och shopping. Ja, och så lite goda vänner, skratt och dans också då. Vi började med en lunch på vackra, underbara Le Contrescarpe i femte. Det skrattades, pratades snusk och åts för fulla muggar.













Det vandrades sedan genom Paris i sakta mak, det införskaffades yogurtglass och det latades i solen på Place des Vosges.










Sedan gick solen ner och vi införskaffade underbar sushi, vin och andra läckerheter och begav oss till Ile de la Cité för att insupa den franska sommarluften och Paris underbara kvällsatmosfär.





















Vid etthugget fick vi nog av badande fyllon, tonåringar och mygg och begav oss hem för att byta om. Vidare till en klubb i mina nya hoods där det dansades och dracks som om det inte fanns någon morgondag.









Lördagen inleddes efter lite klagande över huvudvärk och vätskebrist på La Place på Place Carmbronne där det intogs lunch.







Den fortsatte sedan med shopping och drinkar i Montmartre med Sarah. Det andra dygnet av tung dekadens fortsätter med italiensk middag, fransk dessert och filmmys. DET är Jenny Lina Carlsdotters Paris, det! Familjen, är ni redo?

Solen sken över den franska huvudstaden i går, och värmen smekte våra kalla lekamen åter igen. Vi firade detta med att lata oss på Champs de Mars.







Vid fyrasnåret packade vi ihop och gick och köpte lite picknick (eller pique nique som det heter här) och smällde i oss en extremt sen lunch i en park uppe vid Cambronne. En mysig, liten och lugn park. I två sekunder. Sen anlände barnen med sina nannys och kickade igång eftermiddagen. Fison och jag njöt av barnskriken och gav alla de små individerna epitet och namn. Det var ganska underhållande faktiskt.











Efter kvällens intrång putsade jag och Ali våra vingar och förflyttade oss tillbaka till Champ de Mars.











Det var packat med folk på Marsfälten och vi ackumulerade ganska mycket avfall...



Efter att ha fortsatt kvällen på en närliggande bar och sovit lite för få timmar mår jag nu som jag förtjänar. Men det är ju fredag! På helgens agenda står vinprovning, utgång, parkhäng och nedräkning. Familjen infinner sig i den franska huvudstaden om fem dagar.

Jag har ju flyttat, som bekant. Här kommer några snapshots från mina nya hoods.















Fison och jag gjorde Paris idag. Eftersom hon inte fått skåda stadens prakt tidigare promenerade vi mycket. Och som vi promenerade då! Från Montmartre ner till Louvren, genom Tulierierna, över Seine och upp till Saint Germain des-Prés, ner till Jardin du Luxembourg där vi hängde och käkade Pierre Hermé och tillbaka till Saint Germain igen. Pust. Jag älskar Paris. Jag älskar att turista i min egen stad. Och jag älskar definitivt Fison. Men detta var ungefär den trettonde gången jag gjorde turistturen. Jag skulle ljuga om jag sa att jag är lika upphetsad över Amelies fik eller Chanels gata längre. Tyvärr. Och nästa vecka är det min familjs tur. Varför kunde de inte ha kommit när jag var på min turisttopp? Jag kommer nog jobba upp en maniskhet lagom tills de landar dock, de är ju trots allt de jag älskar mest på denna jorden. Jösses.