Man vill alltid ha det man inte kan få
Jag har läst många av Ferferi:s inlägg det senaste. Eller, det gör jag ju i vanliga fall också. Men jag har nickat mer instämmande och igenkännande på senaste tiden, speciellt sen jag satte fossingarna på svensk mark igen. Många av hennes inlägg avhandlar föda. För även om det franska köket är fantastiskt och Paris är alldeles underbart är det mycket man har saknat. Riktigt kaffe, ungslagad mat (de flesta i Paris har en "ugn" - som också vikarierar som micro och grill - som inte är större än skolådan till en storväxt karls gympadojjor), veggie-mat, smaksatt bubbelvatten, lösgodis och mycket annat. Gårdagens middag bestod därför enbart av födoämnen jag saknat. Veggie-mat i form av quornfärssås, lösgodis till efterrätt och dryck i form av smaksatt bubbelvatten från mina hemskogar.
Efter allt njutande var det dags för ännu en rastning av finkläderna i Malmös uteliv. Denna gång på Operagrillen. Det var mycket kylslaget även på denna uteservering. Det stoppade emellertid inte oss från att ännu en gång tillbringa hela kvällen där.
Förra gången jag var i Malmö hade jag hejdå-soaré på Operagrillen. Dagen efter åt vi på Vespa. Så fick det bli även denna gång (här bloggar jag alltså ännu en gång om föda). 
På Vespa fick vi sällskap av Martin och Madelle. Och efter att ha försäkrat mig om att allt nu är officiellt och att alla vet kan jag med lycka berätta att världen i december blir en Mini-Martin eller Mini-Madelle rikare. GRATTIS fina!
Efter middagen blev det bio med Carro, som gav mig ett besök och tjejsnack över ett glas vin som examenspresent. Tack vännen! 
Veckan bjuder på fika-orgier då många skånebor ska besökas. Bara trevligheter, med andra ord. Tjipp!
Men visst är det så? Man (jag) saknar det man (jag) inte har... men jag har försökt hålla igen på matinlägg nu... haha!
