Jenny Lina Carlsdotter

Igår kom en av mina bästa, finaste och äldsta vänner över på kantarellpasta, caprese och rödvin. Till dessert mumsade vi på cederpepparkakor, choklad och en naturgodisbomb bästis hade med sig (jag har aldrig sett något liknande!). Lite glögg på det. Massor av snack om stort och smått och när timmarna gått och det var dags att bryta upp var vi båda rådlösa. Tiden bara försvann. När hon gick var mitt hjärta varmt och mina tänder belagda med en sockerhinna efter allt godis. Underbar lördag. Tack, fina, fina vän! Nu ska jag packa och ladda för en liten Sverigeturné. Vi börjar norröver. 

Alltså. Dagen började med att jag vaknade 08.20. När jag skulle ha vaknat 06.00 och hade en jätteviktig sak på jobbet. Ett delmål på ett femårigt projekt skulle gå i hamn och jag vaknar lite mer än en timme innan allt ska vara perfekt på plats. Eller. Spola tillbaka. Min dag börjar 05.08 när en galen man står och skriker i mitt trapphus. Alla mina misstankar om varför jag försov mig ligger på den incidenten. Men jag har inte lyckats göra en riktig orsaks- och konsekvensanalys än.

 

När jag så på en kvart gör i ordning mig och tar mig till busstoppet lyckas jag både dra sönder gylfen i byxorna och spilla nybryggt kaffe över hela mig. Väl på jobbet finns inte de saker som ska finnas på plats där. Och ingen svarar när jag ringer. Tre minuter innan jag ska presentera hela kalaset löser det sig (hetsen. HETSEN). Men då är  "mina dokument" på servern puts väck. Alltså vad är oddsen på allt detta? Och dessutom var det en läskig sak på G på kontoret som jag helst ville undvika.

 

Någonstans där bestämde jag mig. Mina gamla Kabbalahstudier kickade in och jag bestämde mig för att vara proaktiv. Så jag gick runt i korridoren och bjöd alla mina kollegor på tårta och kaffe med ett leende (att sedan den redan uppspeedade fröken Carlsdotter åt nämnda tårta och kaffe till frukost kanske vi ska glömma, koffein- och sockerchocken lät inte precis vänta på sig). Och kände att nu vänder jag denna dagen till en fin dag. Och så tränade jag på lunchen. Tog i för att få ut all negativitet tillsammans med svetten i pannan. Sedan hjälpte jag en kollega att styra upp en liten fest som skulle hållas på en annan del av kontoret. Efter jobbet en tur till saluhallen och sedan råraka med rom - löj och inte stenbits - och dessert från nämnda saluhall. Och det var historen om dagen som borde dragit åt helvete men som jag styrde upp. 

 

Startade dagen med att (försöka) gå på toa. Där hade jag under natten fått besök. Försökte rädda hen men hen sprang under tvättmaskinen. Nu hoppas jag att det inte är en hona som lägger tusen ägg där under och min toalett får en kärrspindelinvasion... Måste. Tänka. På. Annat. Så vi kör lite onsdagslänkar istället tycker jag!

 

Är du feminist? Eh jo. HÄR är en lätt och talade grej om detta.

 

Roliga bilder på saker som inte är det man först tror.

 

Väldigt konstig (och lite äcklig) sida där folk poserar med sina egna hjärtan. Postat på fejjan av en vän som (givetvis) är kardiolog.

 

21 konstiga (men riktiga) djur vi kan hitta i världen. Så häftigt!

 

Min ungdoms favoritböcker om Harry Bosch av Michael Connelly har filmatiserats. Idag är det dag 3 i inspelningen. Det är svenske Henrik Bastin som producerar. Dubbel glädje i att det (äntligen!) filmatiseras och att det dessutom görs av en svensk! Castingen av Harry är liiiite tveksam enligt mig, men jag kommer säkert att vänja mig. För mig är Titus Welliver främst en galen IRA-kille i Sons of Anarchy. Irving dock. Spot on! I alla fall. HÄR kan man läsa mer på Michael Connollys sida och HÄR kan man förresten man följa Henrik frus blogg, Karin Tanten. En blogg jag med glädje följt i flera år.

 

Trevlig lillördag!

 

 

Ja så har helgen kommit. Helgen när vi ska pressa oss till max och bli grymma på styrketräning. Jag och syrran ska på ett läger med en välkänd man som förutom att vara backstageansvarig för SM även är PT, idrottsmassör, kostrådgivare och tävlande i bodybuilding och styrkesporter. Om jag är taggad? You betcha! Om jag är nervös? Så ända in i bängen. Kan jag gå normalt på måndag kommer jag jubla. Wish me luck! 

Fredagskväll. Moules på Bistro Ruby, drinkar på Le Bar Rouge. Promenad genom gamla stan. Ett storsov hemma hos bästa vännen. Idag vankas storlunch med typ tio av mina bästa. OCH finfest. Ja, jösses. Nu min fjärde kopp Nespresso på frukostcroissanten. Kan det bli bättre? Ha en bra lördag, kompisar! 

Fredag. Och vi vill ju ha något att njuta av under helgen. Här kommer en gäng saker som gör mig glad, berör mig eller bara är fina. Idag drar jag till Hufvudstaden för Middagsklubben, "syskon"-häng, kompismys och framförallt: finfest. Bilden ovan visar förra gången samma vän bjöd på finfest. Good times. Ha en fin helg, kompisar!

 

Nu när hösten verkligen är här och färgerna börjar gå över i bara brunt och grått kan man njuta av femton färgglada byggnader som lyser upp din dag.

 

Det här är hjärtskärande men samtidigt så fint, apropå vad jag bloggade om här om dagen: mannen som dokumenterade sin frus cancer. Hemskt men så vackert.

 

Alla bokälskares dröm: de mest spektakulära biblioteken i världen.

 

Och när vi ändå är inne på listor med vackra foton: 31 övergivna platser som kommer att ge dig gåshud.

 

Nu är det snart helg. A Cup of Jo tipsar om en Scratch-and-sniff-vinbok. Jag älskart!

 

Och när vi ändå är inne på vin: Downton Abbey-vin!

 

Avslutningsvis, något som alltid gör mig glad: RÄVEN. Här med en annan sak jag älskar: katten!

 

Allstå snön? Vanliga år, när det inte har varit rekordvarmt under både sommar och höst, brukar snön enligt denna bloggs arkiv komma i början eller mitten av november. Men i år: mitten av oktober. Ja, jag sa ju det att det var mycket rönnbär i år. Men lite för tidigt är det väl ändå? Men, den valde att komma på rätt dag för det känns inte lika hemskt (snön är ju inte hemsk i sig, men liiiite hemsk är det ändå så här i oktober) när det är fredag och jag ska sippa champagne och gå på bio med min mammi. Helt ok ändå, så att säga. Trevligt veckoslut, gott folk!

 

Jag är verkligen mellan två helger. Förra helgen handlade helt om min trettis. Nästa kommer att tillbringas i Paris. Den här veckan blir liksom vakuumet emellan. Men. Det händer grejer ändå, fina grejer. I natt vaknade jag av världens finaste sms.Två av mina allra bästa vänner har äntligen fått sin bäbis. Och alla mår bra. Hurra! Och idag ska jag bouldra (!) med syrran. Ska bli spänannde. Hon har tagit med tejp om "våra fingertoppar skulle spricka". Jösses. Och så packar jag upp presenterna. Herregud vad presenter. Och fina blommor i min lägga. Som ovan. Och så städar och diskar jag. Blev inte klar igår, det var ganska mycket, om man säger så... I alla fall. Ett slags vakuum. Fast ett lyckligt sådant. Hurra för bäbis!!!!

 

Jag vet att det inte har att göra med mig överhuvudtaget, egentligen. Men man har ju bara sig själv att gå tillbaka till. Kristian Gidlund och jag har samma födelsedag. Vi är båda födda 21 september 1983. I går dog han. Fyra dagar innan han blev 30. Och det berör mig. Djupt. Jag har lyssnat till honom i Värvet och på hans sommarprat. Blivit berörd. Och nu gråter jag. Mina tankar är med Kristians anhöriga. Jag tänker på hans ord. Hans fina, underbara dalmål. Hans sorg över att han aldrig kommer att få bli pappa och över att hans föräldrar kommer att få begrava sin yngsta son. Fy fan. Vila i frid, Kristian. 

 

Den här helgen ägnar jag mig åt på landet-terapi. I morse efter frukost satte jag mig på tåget rakt in i Bergslagsskogen. Där har jag och Angelica haft en underbar dag. I morgon blir det mer av samma medicin när jag besöker lillasyster på landet. Fint som snus. 

 

Vaknade upp till en vidrig värkmorgon. Den inleddes därför med en handfull piller, voltaren över halva ryggen, spikmatta och grimaser. Jag kan dock mitt i allt känna tacksamhet. Tacksamhet över att dessa värkdagar har varit väldigt mycket färre det senaste halvåret. Samt att förkylningen jag fightats med hela veckan men som inte riktigt velat bryta ut faktiskt verkar vara borta. Det är jag också tacksam för. Jag tror jag blivit bättre på det de senaste åren. Att känna tacksamhet över vad jag har istället för bitterhet eller längtan över vad jag inte har. Och har också märkt hur brydd jag blir över människor som alltid hittar något att klaga på. Det är för varmt, det är för kallt, jag jobbar för mycket och sen när jag jobbar mindre är det tråkigt. Sådana saker. Världsliga saker. Försöker verkligen undvika sådant. Och istället fokusera på det positiva och vara proaktiv. Och därför undvika att t.ex vara här i bloggen när jag är suddig i kanterna. Denna plats är till för positiva saker. Det är här jag vill dela med mig av det roliga. För det allra mesta, i alla fall. I detta nu mår jag mycket bättre, jag sitter i solen i Stadsparken och svetten fullkomligt rinner då det är så varmt. Och jag älskart! Jag sitter och laddar inför dagens - eftermiddagens nu - bestyr. Städa läggan och laga mat och baka inför kvällens middag med vänner. Och det var dagens tankar, dravel if you will. Nu ska jag njuta av vyn ovan lite till, med solens strålar mot näsan och Sigge & Alex i lurarna. Ha en fin helg, kompisar! 

 

 

Sandra bloggar om vad hon ska göra i september. Det blev jag inspirerad av. Precis som Sandra håller jag på att försöka hålla en förkylning på avstånd och studier håller jag också på med. Självstudier i historia och franska på kvällstid. Så vad ska jag göra i september? Detta, bland annat:

 

Bjuda in till kräftskiva för särskilt inbjudna Bergslagsbor

Fylla trettio (!) och ha trettismingel.

Åka till Paris.

Fira min syster som fyller år och mina föräldrar som firar bröllopsdag.

Vänta in mina kära vänners bebis som är beräknad till mitten av månaden. Hen är efterlängtad!

Ha en presentation av Carcassonne. På franska.

Ha väldigt många möten på jobbet.

Försöka fortsätta träna spinning som jag just provat på.

 

Lite så, typ.

 

Fredagsmys med kusinen på klipporna vid Kristinebergs strand. God middag med gott vin. Dubbla frukostar följt av shopping i alla de där butikerna som inte finns i Öret. Yogurtglasslunch och parkpromenad med Sally. Pimm's Cup, hummersoppa och underbara vänner på Sturehof. Häng i soffan. Söndagsshopping på Svenskt Tenn följt av lunch i solen på Caffé Nero. Ljuvliga dygn i Sveriges hufvudstad. Jag njuter mer av henne nu än när jag bodde där, märker jag. Fru Stockholm. Nu är det september och det är höst i luften. Och nästa månad är jag tillbaka igen. Hej så länge, Stockholm. 

 

Fredag. Den här veckan har svischat förbi. Har haft fullt upp på jobbet, fått jobba över en del och huvudet är lite fullt. Men vet ni? Jag älskart! Det är så tydligt att jag är en människa som mår bra av rutiner. Och att känna mig behövd och att jag gör skillnad. Jag kan bli snudd på deppig när jag känner att jag inte behövs. Speciellt på jobbet. De sista veckorna innan semester ekade det ju tomt i korridorerna och då var det sådana dagar. Men när jag kom tillbaka till kontoret i måndags hade jag en full mailkorg (och fullt kontor, fick typ klättra in) och massor att göra och under veckan har jag även haft fullt upp med telefonsamtal och besök. Då är jag i mitt esse. Då mår jag bra. Hurra för det! On another note så lämnade jag in min ajfån på lagning igår. Min andra ajfån i rad har fått något vajsing på av-på/skärmsläckarknappen. Jag var proaktiv och synkroniserade samt säkerhetskopierade min nya innan jag lämnade in den. Trots detta kunde min gamla inte på något sätt samarbeta. Så nu är jag utan nummer (som lagts till efter jag fick min nya ajfån), info och bilder... I-landsproblem, jag vet. Men irriterande none the less. Men nu är det i alla fall fredag och jag ska under helgen bland annat  fira min fina mormor som fyllt 94 (!) år, träffa en kär vän som är på besök i Bergslagen, käka middag med en annan kär vän och lapa de kanske sista sommarsolstålarna. Härligt. Vad har ni för helgplaner?