Schwitzerdütch

Precis som jag hoppats på kom det choklad med schweizarna. Inte för att det var det viktigaste då, men ändå. Vi bjöd på lokalt odlad, rökt lax. Sandrine äter tydligen inte fisk. Crap. Min saffranskaka var en hit i alla fall. Fint av dem att komma förbi när de bara hade två och en halv dag i Sverige, en hel dag gick ju att ta sig fram och tillbaka hit i detta ovädret. Vi tipsade friskt om Wasamuséet, Gamla Stan, Cosmonova och Skansen. Hoppas de hinner något av det i alla fall. Annars kom den vanliga bitterheten fram angående det fakta att jag aldrig tog och lärde mig tyska ordentligt, även om jag hade två native-speakers nära till hands. Nu går jag all in på franskan i stället.







Julkul

Julafton firades som vanligt, plus ett trevligt tillskott i form av Gustav, som gav Mia världens finaste, personliga, mest omtänksamma klappar någonsin. Än finns det hopp om sådana män out there. I belive, för att citera Arkiv X.



Jag bakade min julkaka som vanligt.



Suddig bild på Kalle Anka-time. I dag köpte jag en kamera online, så i fortsättningen ska jag skona eventuella läsare av bloggen från bilder som denna.



Pappa var som vanligt klapputdelare



Fin-fina!!



En favvoklapp fick jag av syrran, ett första hjälpen-kit som innehöll.....



Euro, en guidebok med parlör och marmelad, som aldrig fanns att tillgå till croissanterna när vi var i Paris...



Snart är det dags! Julklapps-sjalen från Tops var på hela julaftonen. Jag doppade den nästan i både hovmästarsås och julgröt.



This one goes out to you, Linde! :)

Juldagskvällen tillbringades hos Kristin på förfest och på Ritz; och kan summeras enligt följande: bizarr, köande och kall. Ja, och så rolig förstås. Mycket av kvällens händelser platsar inte i det offentliga, men här kommer en bildkavalkad för de som är intresserade.





















På annandagen utspelade sig vad man brukar kalla en intressekonflikt. LIF Lindesberg mötte min gamla hemstad Malmö hemma. För att krånga till det ytterligare spelar numera Lindepågen Rickard "Solis" Eriksson i Malmö. Men i ärlighetens namn tvekade jag faktiskt inte en sekund. Mitt hjärta är orange. Och efter storspel från Richard i mål och bland annat Warvne på planen lyckades vi vinna med ynka ett mål. Kunde varit många fler om de prickat bättre, men en vinst är alltid en vinst.





Annars är jag för tillfället storkonsument av Bisolvon, Lemsip, nässpray och näsdukar då jag är dyngförskyld. Vilket är dåligt för min uppsats (ingen ork) och morgondagens besök. Ett besök från min mormors hemland, tilllika klockornas och knivarnas, Schweiz. Jag hoppas på mängder av luftbubbelchoklad med honungssmak, Sugus och andra läckerheter. Coucousinen landade i hufvudstaden för en timme sen och rullar in i Linde imorrn innan lunch. Sehr gut!


A Tribute

Senare hälften av 2009 var som bekant lite tuff för Jenny Lina Carlsdotters del. Men i kris får man veta vem ens ritiga vänner är. Och gud vilka fina jag har då! Utan er hade jag inte gjort en Fenix, och I owe it all to you!

 

Kristin Jacobsson och Lotta Wijkström, ni kom till mig när jag fortfarande var en blöt pöl och gav mig världens största Nasse att sova med och världens godaste praliner att smörja min själ med. För att inte tala om rökterapi på trappan och alla fina ord.

 

Helena Andersson och Sofia Karlsson, ni kastade er i en bil med mig och körde de 120 milen fram och tillbaka till Malmö för att få hem förnödenheter till mig. Allt stöd var nästan outhärdligt fint.

 

Johan Månsson och Erik Landström, ni fick mig att inse det viktiga med livet, återfå gnistan för min framtida karriär och hjälpte mig forma min närstående framtid.

 

Linde Lindkvist, Elise Bertilsson, Carolin Andersson, Jonatan Tops, Sandra Branthammer, Anna Fahlgård, Nicolas Lahache och igen, Helena Andersson, ni har förutom en säng och mat gett mig det trygga hem jag har behövt på mitt flackande över Mellan – och Sydsverige under hösten. Alla fina samtal och fina ord var som grädden på moset.

 

Anders Lindström, för att du alltid är du.

 

Min fina syster Mia och hennes Gustav, som över en helg osjälviskt donerade tid och kraft till att flytta alla mina ägodelar hem igen.

 

Kristina och Karin, Karin Hjelmer, Veronica Riechemeier, Emelie Holm, Sophie Wallgren, Oskar Berglund,  Rickard Larsson, Pontus Bergentz, Hanna Blomgren, Vibeke Höglund, Martin Bleacher, Mattias Kristoffersson, Andrea Karlsson, Martin Henriksson, Veronica och David Larsson, Anders och Sara Lundholm, tack för alla fina stunder som allt som oftast innehöll mat eller dryck. Om jag glömt någon är det bra här, och inte i mitt hjärta. Förlåt i sådana fall.

 

Ni är alla när som helst välkomna till Paris där jag hoppas att jag kan ge ER lite tillbaka för allt ni gett mig under 2009. Bara ni inte kommer samtidigt. J Utan vänner som ni skulle jag aldrig ha haft en så fin höst!

 

God Jul och Gott 2010

 

→→HÄR←← kan ni öppna er julklapp från mig! (Det kan ta ett tag för videon att ladda).

 

 


Uppsatssjukan

Jag vet. Orgier i snölandskap och mys på bloggen det senaste. Men det är mitt liv just nu. Och det är ju enligt namnet det bloggen ska handla om. Mitt liv. Så här kommer fler bilder på mys och snölandskap, denna gång från min knäckkokning och dagens hudrastning med mamma (och hund).


























Det har uppsatsats också. Och eftersom jag lider av uppsatssjukan (dvs facebookar och slösurfar 95 % och skriver 5 %) kan jag här redovisa mitt arbete och tipsa om lite roliga grejer att sysselsätta sig med under julledigheten.

Detta kan du göra med den kamera innan du går ut på juldagen.

Detta kan du göra om du är trött på gamla hederliga svenska peppishus.

Trött på katten, skaffa detta  som husdjur istället!

Ingen julklapp? Gör detta till mamma/grannen/mormor och rama in.

Jepp, redovisning klar. Plus inflation i facebooktimmar och bloggläsande då...men de hade nog inte blvit så roliga att redovisa om här...inte roligARE i alla fall (jag inser att detta inlägg är vad man i folkmun brukar kalla onödigt och kanske till och med en smula tråkigt och meningslöst. Men som sagt, uppsatssjukan!).



Kärlek. Värme. Lycka.

























Lycka är....

...snölandskap, promenad och mys med mamma och fika med två av de allra finaste!














Holy Molly!

Efter en middag på Truls med detta gänget...



...fick vi äntligen träffa Amys och Dompans underverk Molly! Lyckan var total.









Stolt far och bedårande dotter.



De fina föräldrarna hade bullat upp med mängder av olika Lusse-fika ingredienser och drycker. Mysfaktorn var off the charts. Ett mysigt och alldeles lämpligt sätt att avsluta detta scaniabesök. Nästa möte med södern blir vid mitt opponeringsseminarium, vilket skrämmer mig. Stress. Men en eventuell examens/avskedsfest håller mig vid gott mod. Nu: kaffe på SoL och sen det sista forskningsseminariet innan tåget tar mig till Västmanland igen. Till alla inblandade i mitt besök; och Anna, Nico, Carro och Tops speciellt: TACK!


Jazzmatazz!

Gårkvällen tillbringades på Anna och Nicos lussevaka, som innehöll mumma, en jazztrio, limbo, sambatåg, trettio-någonting gäster, två gravida, en Babak, glögg, nötter, Aalborg Taffel, skor inne och innerökning framåt småtimmarna. Good times.



Hangar 3 in tha house...eller lägenhet...



Ett stycke Tops.



Lyckan att träffa en gammal HV71-spelare som numera jobbar som agent för ca 30 Elitserie-spelare för A.M.A Sports Agency



Snittar och fnitter med Carro.



Jag och min nya personliga tränare!



Framåt elva-hugget åkte Taffeln fram för första gången. Nico gillart.



Genus-Anna skrattar åt porrtändaren



Mera jazz



Snittsigt



Vissa avslutade kvällen liiiite mer pretentiöst än andra....

Annars har jag fortsatt att frossa sushi på jag-vill-alltid-ha-det-jag-inte-kan-få-temat som numera gäller den tyvärr omöjliga kombon Lindesberg och rå fisk med ris och wasabi.



Jag har dessutom i ljuset av mer information om svek och idioti gjort en omstart och virusrensning av min mänskliga hårddisk under parollen "Jag gråter inte över spilld mjölk, för den var ändå härsken".

Idag väntar prommis och eventuellt luciakonsert i kyrkan. Imorrn ett sista forskningsseminarium innan det bär av mot småstadslivet igen och en stor reunion med de allra finaste.


Tre grattis och en rapport

Först och främst vill jag framföra tre gratualtioner från hela mitt hjärta: GRATTIS Mia för att du kom in på PA-utbildningen, GRATTIS Anders för att du kom in på psykolog och GRATTIS Hanna (och Johan) för bebben på väg!

Jag visste att detta var skulle bli ett bra scania-besök när denna syn mötte mig på bussen ner:



Denna gång bor jag hos mysiga, sköna Anna och Nico. Här blir jag serverad glögg spetsad med cognac, pepparkaksdeg, hemgjord thaimat, givade konversationer, trevlig granlukt, Sås & Krås, fransk musik, Accenture-skämt och allmänt mys. Jag älskart som Klingan skulle sagt.



Hallå, kan det bli mysigare?



"Mitt" rum.

I går bar det av till Lund där jag blev bjuden på hummersoppa och kloka ord på Gräddhyllan av underbara Emelie. Emelie var en av de första jag träffade när jag kom till Lund hösten 2004. Det har varit lite sporadiskt sen dess, men vi håller ihop fortfarande och framförallt håller vi oss uppdaterade om varandras liv. Detta har ju naturligtvis förbättras sen Facebook:s intrång i vår liv. I alla fall. Lunchen var mycket trevlig och Emelie bjöd inte bara på soppa och kloka ord utan mycket användbara och värdefulla litteraturtips till min uppsats som nu har kickstartats igång. Igen. Vad jag gav henne i gengäld vet jag inte men jag hoppas att det var något...





Efter lunchen bar det av till Språk och Litterturcentrum där Linde skulle ha sitt första forskarseminarium. Som naturligtvis gick strålande. Ett litet kramkalas med delar ur Lindes familj och Elise hanns med också.



Fin-fina! Och inte så uttråkad som han eventuellt ser ut. Fokuserad. En islamolog i bakgrunden.

Efter seminariet infann sig känslan av irritation. Det är klart att jag inte får någonting gjort i Lindesberg när jag är van vid detta livet. Säga vad man vill, men den akademiska atmosfären gör otroligt mycket för inspirationen, motivationen och analysförmågan. Samtalet. Jag fick genast mycket mer pepp och dagens plugg och skrivande gick mycket bättre. Jag nostalgisatt och pluggade en stund på Edens (aka statsvetenskapliga institutionens) "catwalk" och bibliotek.



Idag bjöds det på saffansrisotto med dadlar hemma hos kusin Anders. Dessutom en välbehövlig terapisession och tvättvikning.



Nu bär det av med en nytränad Nico och Anna till Sås & Krås för en torsdagsöl. Kanske bjuder jag mig själv på ett glas vin och lite syndblossande.



Samedi

Lördagen började med en lång promenad med tjejsnack runt Söder och Hammarby Sjöstad.






Jenny: den osminkade sanningen...





Vi hittade en liten julmarknad vid biblioteket i Hammarby Sjöstad.







Sen blev det lite ränder på H&M...



Kvällen spenderades på Blå Skåpet med Helena, Sofia, Sandra och Sofie, där vi avhandlade Twilight, fans, småstadsliv och idioti. Bra kväll, helt klart!

Nu bär det av till småstadslivet i ca. 48 timmar, sen: Scania igen!

Going back in time....

Gårdagen började med en busstur mot hufvudstaden. Sedan bar det av till Hannas olidligt fina lya i Vasastan.



När vi hade sugit i oss två GT och tjejsnackat lite bar det av till Hovet och...



Backstreet Boys! När jag var i tonåren var jag ett riktigt geeky fan. Riktigt. Hanna took one for the team och ställde upp som sällskap. Tyvärr kan jag meddela att det var lite avslaget och man märkte att de inte är....purunga längre...









Efter konserten mötte vi upp Fia och puttrade vidare till favoriten Story Hotel. Den här gången fick jag ingen förolämpning av Bingo Rimér. Pust. På Story fick jag (äntligen) träffa Hannas Einar, som hade tagit med sig sina två barndomsvänner.



Fia och jag ursäktade oss sen för att dra vidare till Ambassadeur. Och DÄR hoppade mitt lilla, oskyldiga, känsliga tonårshjärta tillbaka i min kropp när jag fick skaka hand med dessa två män....







Lycka. Men också lite (ganska mycket) skamsenhet. Jag är för gammal.

Idag står prommis och Sonia Rykiel på schemat. Verkar som om varje gång jag beger mig hit så är det designerbesök på H&M. Kul. Dyrt. Fia sluter upp efter jobbet och kanske en fika med Anna. Kanske bio ikväll.


SOL!!!

Först och främst:

Trita Parsi: GRATTIS!

Obama: DETTA är rolig ironi, DETTA är inte det.

Schweiz: DETTA är inte ok! Fy skäms! Och det gör jag för det blod som flyter i mina ådror, att vara stolt över mitt schweiziska blod är ett minne blott!

Nu så. SOL! Lotta, du må ha det tufft i Änglarnas Stad, men man fattar att du har något vi inte har när man hoppar upp och ner och det känns som om man vunnit på lotto, fått högsta betyg på en tenta, fått high score på favoritspelet och fått en hemlig beundrare all rolled into one när man ser detta på morgon-powerwalken/joggingturen:



TRE (!) soltimmar i november, eller hur var det? Jag tror inte jag är ensam om att önska mig en eller två varje dag i adventskalendern.



Sol i mina ögon, musik i mina lurar











The Mallard Mafia! Kristin, Lotta och Fia, detta är numera namnet på bandet, Wishpond is no more (för den är full med gräsänder)!

Vad kan man annars göra i Linde så här års?



Man kan luncha med underbara Lukas som låter min glappkäft härja fritt över stuvad senapspotatis och rabarberpaj.....



Eller så kan man återuppta och avsluta "konst"projekt man tidigare startat, till exempel.

RSS 2.0