En oväntad vänskap
Jag unnade mig en ensambio igår (återbesök på nostaglibion). Ni vet, jag älskar ju att gå på bio ensam och brukar unna mig det ibland. I Paris - på söndagar. I Sverige - på vardagskvällar efter jobbet. Denna gång var ensamheten lite mindre självvald än vanligt (schemakrockar i bekantskapskretsen) men inte mindre angenäm. Jag blev lite sen med bussen, vilket resulterade i att jag inte hann den inplanerade andra delen i dinner and a movie. Popcorn fick bli substitutet. Eller biomiddag, som min vän Lotta kallar det. Jag såg den mycket omskrivna "En oväntad vänskap". Visst, den spelade på de mycket uttjatade klassiska köns- och klassrollerna. Visst, ibland var den snudd på kvinnoförnedrande och filmklichéerna haglade. Men jag gillade den i alla fall. Söt. Fin. Sevärd. Dessutom får allt franskt - och speciellt parisianskt - min uppmärksamhet. Att de tvä männen dessutom hängde i mina kvarter mest hela tiden gjorde det hela ännu bättre. Vid ett tillfälle sitter de på Les Deux Magots - bokstavligt talat ett stenkast från där min lägenhet låg. Fin kväll.
Kommentarer
Svar:
Nej eller hur, egentligen är det ju bättre att gå på bio ensam, och inte "slösa" värdeful social tid med vännerna på det med våra fullspäckade schemata. Man borde kanske se den på var sitt håll och sedan träffas en annan dag över fika och diskutera den? ;)
Jenny Lina Carlsdotter
Svar:
Biomiddag: ont i magen! :) Men det var roligt under tiden. hihiJa, jag älskar att gå på bio ensam. Mest för att det är en av få gånger jag bara fokuserar på en sak. Om jag kollar på TV eller annat så åker ofta mobilen fram, eller någon lista eller tvätt att vika eller något. Är jag själv på bio så tittar jag på bio. Punkt slut. Det är bra för mig och ren avslappning. Kram!
Jenny Lina Carlsdotter
Svar:
Ja, jag med! :)
Jenny Lina Carlsdotter
Svar:
Ja gör det! Man pratar ju ändå inte med någon när man går på bio. Det är en av de få gånger jag bara fokuserar på just det jag gör. Annars är det alltid mobil eller något annat med. Det är avslappning för mig. Det enda som skulle kunna vara dåligt är att man inte har någon att diskutera filmen med efteråt. Men då har man ju bloggen! :)
Jenny Lina Carlsdotter
Svar:
Haha, ja det är väl lite så. Ja, som sagt tyckte jag också att den var bra, men man (jag) kunde inte riktigt blunda för kvinnosynen ibland... :)
Jenny Lina Carlsdotter
Trackback