Jenny Lina Carlsdotter

I går var jag på HLR- och brandutbildning. Det är helt vedervärdigt när jag tänker på att jag är 30 bast och detta var min första gång. Jag har tidigare i livet arbetat som lärare och i förskola, jag har extrakäckt i affär och som servitris. På vissa av ställena har jag haft ansvaret för andra människor, på andra (eller på alla ställen egentligen)  kan det mycket väl kan ha uppkommit situationer där någon satt i halsen eller behövt hjälp på annat sätt. Jag har dock ändå aldrig lärt mig allt det där. Igår fick jag så äntligen det. Man ändrar ju också på saker och ting. Numera ska man göra HRL enligt metoden "30:2 mitt på". Trettio kompressioner (mitt på bröstet) och två inandningar. Det heter inte framstupa sidoläge längre, inte heller Heimlich (numera heter det stabilt sidoläge och buktryck). Det jag tidigare kunde, kunde jag från filmer. Inte ok alltså. Jag har många gånger tänkt att om det skulle hända något, skulle jag inte veta var jag skulle trycka eller hur jag skulle göra. Nu vet jag det. Vi fick dessutom lära oss hur man använder en hjärtstartare (som finns lite överallt nuförtiden). Och så brandutbildning. Man vet ju lite saker, men det var mycket jag behövde höra igen och bli uppdaterad på. Jag är så glad att jag gjorde detta. ALLA borde göra detta. Och de som redan gjort det borde uppdatera sig då och då. Det är ju så viktigt! En gång för många år sedan såg jag en tjej få hjärtstopp på en strand på semestern. Medmänniskorna på stranden gjorde allt för att få igång hennes hjärta, men senare dog hon på sjukhuset. Jag har ofta tänkt på det. På hur en tjej utan att tveka sprang fram och började hjärtmassage. Och hur jag inte skulle ha kunnat göra det, eftersom jag inte visste hur. Det har ärrat mig lite. Men nu har jag äntligen lärt mig. Förhoppningsvis behöver jag aldrig någonsin använda mina kunskaper. Men jag är glad att jag har dem. Kan ni HLR och brandlära?