Jenny Lina Carlsdotter

 

I går kom jag ut på vad som skulle vara min första löptur på flera veckor. Semester, förkylning och pollenallergi har stått i vägen mellan mig och löpspåret. Jag gick ut, glad i mina nya löparbyxor och körde på, detta med en förhoppning om att idag avr dagen jag skulle slå rekord på milen. Det gick inte som planerat. Efter fem kilometer hade jag sådan håll - eller kramp i levern som min kusin Anna kallade det som barn, fniss - att jag var tvungen att stanna. Resterna av förkylningen och allergin gjorde att det kändes som om jag hade en kaktus i lungan. Det gick bara inte. Det var bara att stänga av tidtagnings-appen och fortsätta i lunkande fart. Men vad gjorde väl det? Solen sken, det var så varmt att jag - även när jag enkom promenerade - bara behövde ett linne på mig, det var grönt som bara den i löpspåret och fåglarna kvittrade. Jag njöt istället av det som börjar likna sommar och en 1,2 milspromenad. Inte fy skam det heller. Åh, vad jag älskar sommaren!