Måttstocken
Ja, det är en hel del tjat om Humlegården här. Men det är min måttstock. Min måttstock för våren. Precis som Jardin du Luxembourg var i Paris. Då var det emellertid 20 grader i mars. Men i alla fall. Humlegården har visat mig hur långt våren är kommen. Eller försommaren, får man säga nu om man ska mäta Humlans mått. I går var det nämligen så grönt att det doftade sommar. Debasers uteservering har öppnat, jag såg flera människor i shorts och människor som låg på filtar och solade. Jag älskart, såklart!
Det är bra med små riktmärken att jämföra vårens och snart också sommarens framfart med. Det känns som om det bara under de senaste dagarna fullständigt exploderat och nu är allting grönt - lovely!
Kram
Ja, nu borde vi väl ändå kunna ropa hej till våren på riktigt? (Själv gick jag barfota i nyklippt gräs igår, det doftade sommar så jag blev alldeles knasig)
KRAM
Visst är det magiskt! Tänkte precis likadant när jag gick där igår. Vet du, nästa vecka när vi ser på prognosen att det ska bli fint, då tycker jag vi tar en träff efter ditt jobb där! Typ eftermiddagspicknick ;)
Vad sägs ?
SV: Tack för fin respons gällande kommentarerna. Att jag väljer att granska dem först beror inte på att jag vill sålla i innehållet, utan för att jag inte vill missa några kommentarer. Ibland kommenteras de i äldre inlägg och dit går jag sällan tillbaka och läser. Jag vet att man kan se alla kommentarer direkt i bloggen, men tycker att det är väldigt smidigt att få dem på mail :) Sedan har jag aldrig svarat på kommentarer på min egen blogg, utan brukar själv besöka personen i fråga!
Hoppas du får en fin dag!
Kram
Hej Jenny! Under de senaste dagarna har jag suttit och läst igenom hela din kategori "Jenny i Paris". Väldigt inspirerande! Fina bilder, och du skriver så bra. Jag saknar att vara ny i Paris, det var en speciell tid... Kram
Ellinor: Precis! Och jag svarade på kommentar-kommentaren inne hos dig! :)
Angelica: En granne klippte gräset för ett tag sedan, den doften allstå! Blev också lite knasig!
ètincelles: Vad kul! När jag läser tycker jag att inläggen är lååååååånga och att jag var ganska barnslig stundtals, trots att det bara var två år sedan! :) Men jag var nudumpad och blev tonåring på nytt i Parran, mest för att de flesta i min klass var det! :) Paris gav mig så mycket, jag har alltid sagt (trots klichévarningen) att Paris hjälpte mig komma tillbaka till livet! ;) Kram
SV: Ja, själv var jag bara 19 år första gången jag kom till Paris för att bo här. Jag var nog naiv i överkant, är jag rädd... Det är nog bra om man är några år äldre, för att få ut mesta möjliga av Paris! Om du blev tonåring på nytt så var det säkert på ett positivt sätt. Du verkade ha väldigt mycket roligt! :)
