TEA
Innan vi börjar vill jag bara säga att vi alla ska tänka lite extra på de drabbade i jordskalvet och tsunamin där borta i Asien. Ni som är troende kan väl be en liten extrabön? Jag har en vän där men han är som tur är ok. Ursch, alltså.
Té ja. Sri Lanka är den näst största producenten av té i världen (och när jag ändå Sri Lanka-skryter kan jag för alla er Chai Latte drickare berätta att Sri Lanka även står för 90% av all världens kanelförsörning, denna lilla ö!). Jag är ingen stor tédrickerska men dels var mitt resesällskap det, och dels kan man ju inte strunta i att kolla in det här med téproduktionen. Det är i stort sett bara tamiler som plockar té på Sri Lanka. Man ser dem promenera längs med bergsluttningarna tidigt på mornarna på väg till arbetet och hem igen i solnedgången. Oftast bor de i anslutning till teproducenten, och får mat, husrum, läkarvård och skolgång till sina barn på plats. De tjänar inte jättemycket såklart, men de har det relativt bra. Skönt att höra. Dessutom jobbar de inte mastodontpass, då solen går ner relativt tidigt, samt att téet de plockar ändå måste torka och då går det inte att göra något ändå. 
Téet plockas av teplockerskorna (det är uteslutande kvinnor som plockar, männen jobbar i fabriken eller med andra sysslor) och bärs in i korgar på ryggen till téfabriken.
hela téplantan används till svart té. Silver tip och Golden tip är té där bara mittendelen används, som för hand plockas av, rullas ihop och torkas. Detta té är naturligtvis mycket, mycket dyrare och ses som mer exklusivt. Det var mycket populärt i Storbrittanien under en period. Detta té är emellertid ganska smaklöst och inte direkt värt pengarna om ni frågar mig. Det svarta téet läggs i stora rännor med fläktar och torkas i ca 14 timmar.
Sedan skickas téet ner för malning.
Téet blir faktiskt också jäst en kort tid om några timmar. Nu börjar det se ut som téet vi dricker. Då ska det skickas på torkning/rostning i en (i vårt fall vedeldad) ugn.
Nu ska téet emellertid separeras bort från biprodukter i en rad olika maskiner. 
Sedan ska det rena téet sorteras i storleksordning/kvalité. Också detta genom en rad olika maskiner.
Det finmalda hamnar i tépåsar, till exempel. Grönt té är förresten samma sak, det är bara det att det inte jäses, utan bara torkas. För er som trodde det var en annan planta, menar jag. Nu är tét klart att transporteras till oss i Sverige.
Vi fick naturligtvis dricka té och köpa det också. Några små boxar blev det för undertecknad, alla som gåvor dock. Komiskt nog är té inte min grej. Kaffe är min melodi. Gärna apstarkt med laktosfri- eller sojamjölk. I alla fall.
Och det var té på Sri Lanka, det! TEA är förresten en förkortning. Jag har dock glömt för vad. Någonting med acid. Synd. Tjipp!
