Jenny Lina Carlsdotter

Första april. Jäklar i min lilla låda vad tiden går fort när man har kul. Läskigt fort. Idag är det ju som sagt den första april, tillika Alejandros födelsedag. Vi hade under fonetiken igår kommit på det bästa aprilskämtet i mannaminne (tyckte vi själva). Alejandro skulle under klassen i samband med att han bjöd på tårta också ta fram en flaska tequila (som var tömd och sedan fylld med vatten). Sedan skulle shotglas delas ut i klassen, vilket även skulle inkludera madame Chamblas. Vi tänkte att hon skulle skrika rakt ut att detta går inte för sig på ett så anrikt och prestigefyllt universitet som Sorbonne, och då skulle vi hoppa upp och gapa "Poisson d'Avril" som är den franska versionen av sillen vi kör med i svedala. Sagt och gjort. Problemet var bara att vi inte hade räknat med det fakta att fransmän har en lite mer liberal syn på alkohol och konsumerandet av dito på dagtid. Så madame tog glatt emot glaset och skämtade om att vi skulle bli tipsy på fonetiken i eftermiddag (efter att ha hällt tillbaka lite ur sitt glas, ska tilläggas). Alla började skruva på sig och fnittra som besatta på sina stolar. Vad skulle vi nu göra? Paniken spred sig när vi insåg att madame kanske till och med skulle bli sur när det visade sig att det faktiskt inte var eldvatten i hennes glas? Som tur var kirrade Alejandro biffen i helt rätt läge och skrek "poisson d'Avril" just när madame började dricka. Så skämtet blev istället att det inte var tequila utan vatten. Och det tyckte madame var hur kul som helst. Hon sa till och med att det var bättre än hennes egna (den gamla klassikern att examensprovet tidigarelagts en månad) skämt. Pust, tur. Tårtan var sketagod dessutom. Bra dag!


Innan skämtet var ett faktum. Madame med ryggen mot kameran.


Alejandro med resterna av tårtan. Il a été un très bon gâteau!!


Vattenskål

I går var det dags för ännu ett sorligt avsked, nämligen Evas. Hon ska tillfälligt flytta till min gamla hemstad Lund av alla ställen. Hon ska lära sig ett företag från grunden för att sedan vara med och starta upp det i Oslo. Good for her! Bad for us..... Vi slöt samman på en söt liten bar på ett torg bakom Pantheon, där vi insöp det sista av varandras sällskap i den franska huvudstaden. Allas vår jazzsångerska Charlotte passade också på att hoppa upp till trubaduren och dra av några dängor. Trefligt värre.




Jag gav Eva ett litet brev och en liten present. Hon blev glad. Bra!


Charlotte in action


Se, det är inte bara jag som är paparazzi längre...

Jag tog mig efter ett glas vin hem på ett mycket parisianskt vis, nämligen på en scooter bakom en fransman (ok, han var chilenare/spanjor, men det förstör bilden lite). Men håret flygandes i vinden (ok, det var uppsatt och nedtryckt under en hjälm, men det... ja, ni fattar) och trafiken susande förbi flög jag fram på Paris gator i nattluften. Jag kände mig som Audrey Hepburn eller kanske Kathrine dito. Mycket franskt och mycket trevligt. Tack, Luis!

Jag tänker inte önska er Glad Påsk än, för här i frarreland jobbar vi, även på Jesus dödsdag. Jajjamen, test på långfredagen. Nej, naturligtvis vill jag önska er alla en riktigt glad och fin (och solig och varm!) påsk! Jag inleder den med mexikansk middag för att fira Alejandro för att sedan fortsätta med skandinavisk påskmiddag i Citén och middag hos familjen Parsi. Jag har en vag och något barnslig lös plan på att åka till "världens gladaste plats" också. Men det är ju så satans dyrt. Vi får se. GLAD PÅSK!