Jag tar er på orden!

Kalymnos, 2012
 
När jag bloggade om min semesterbaksmälla rådde ni mig till att genast boka en ny resa. Så det gjorde jag! Idag drar jag helt sonika till Grekland för en långweekend. Har aldrig varit på Greklands fastland dit jag nu ska, och inte i landet på två och ett halvt år. Så tjoho! Vädret är inte som på bilden ovan, men väl soligt. Jag hoppas på en och annan uteservering, massa saganaki och ett och annat glas vin! Bon weekend, mes amis! Eller vad det nu heter på grekiska... Tjipp!
 
 

Hemgjorda ekologiska fruktremmar

 
Jag har slutat äta lösgodis. Det är alldeles för mycket färgämnen, tillsatser och vitt socker för att jag ska kunna tycka det är ok. Däremot har jag börjat göra egna godsaker. Då vet jag vad som är i och dessutom är det godare! Jag har haft pippi på raw-foodbollar en längre tid, men jag har faktiskt också köpt frukt- och bärremmar i Ekobutiken. DESSA, närmare bestämt. Men så kom jag på att det kanske inte direkt var så hållbart med all förpackning och transport och allt, så jag bestämde mig för att göra egna (dessutom kostar ett paket mellan 10-20 kronor, så det skulle bli mycket, mycket billigare att göra dem själv). Jag har sett hemgjorda remmar på en rad olika bloggar och tänkt på att göra egna länge. Som vanligt har jag inget recept, utan höftar vilt, men detta är ungefär hur det gick till: jag skalade och kokade ca 20 små Ingrid Marie-äpplen till ett mos. På slutet hade jag Kung Markattas vaniljpulver i. Jag adderade sedan björnbär, blåbär, krusbär, en banan och lite dadelsirap till moset och mixade det slätt i en mixer. Sedan bredde jag ut massan så jämnt jag kunde på bakplåtstäckta plåtar. Och sedan började torkandet. Det stod ca 6 timmar i 50-75 grader i de flesta recept jag hittade. Mina tog nog ca 20 timmar! Jag öppnade ugnsluckan då och då för att släppa ut kondensen och jag torkade av insidan på ugnsluckan lika ofta. Men jag tror jag hade lite för mycket vätska ändå (jag hade lite vatten i äppelmoset). Nästa gång försöker jag ha mindre vätska. Men bra blev de till slut. Och jättegoda! Det blir som ett stort ark som man sedan klipper remmar av och rullar ihop. Jag har bjudit runt bland mina kollegor på jobbet och halva kontoret ska göra egna nu. Bra, tänker jag. Har ni några goda recept på remmar?
 

Ännu en helgrapport

 
Jaha, och så har ännu en helg gått mig förbi utan att jag har berättat om föregående. Men här kommer en rapport! På fredagen gjorde jag lite mysigt, för då skulle fina Angelica komma över på en liten AW. Vi har haft världssvårt att få ihop det och har inte setts sedan hennes bröllop, så det var på tiden. Vi uppdaterade varandra så munnarna glödde och när hon lämnade mig hade jag ett varmt hjärta och en varm själ...
 
 
...och ett citronträd! Så himla generöst. Två små citroner sitter redan på det och jag hoppas verkligen att jag inte mördar det. Jag har redan lyckats göra den cyklamen jag fick förra helgen mycket, mycket sjuk... Är inte så bra på det här med växter...
 
 
På lördagen mötte jag upp den här donnan på centralen, då hennes första besök i Öret äntligen var här!
 
 
Vi käkade lite italienskt till lunch...
 
 
Skojade och skrattade under en promenad i höstrusket...
 
 
Sedan gick vi hem och lördagsmyste med vin och (en gigantisk!) choklad jag fått från Sandras Londonresa. 
 
 
När kvällen kom mumsade vi på sushi på East West Sushi som är en av mina favoriter i Öret. Speciellt nu som de precis blivit KRAV-certifierade. Sandra provade sig på hästsushi, vilket jag av förklarliga skäl hoppade över. Betyget? Nja, tydligen. 
 
 
Efter sushin hamnade vi på Oktoberfest och vidare ut i höstnatten, något jag inte gjort sedan Sundsvall brann, ungefär. 
 
 
På söndagen var det därför lite tröttmössa på, så vi unnade oss en lång helgfrukost...
 
 
...samt en långpromenad i naturen, vilket ju uppenbarligen hade stora positiva effekter på undertecknad. Ja, och sedan var förra helgen över och jag gick in i work overload... Och sedan var det helg igen, men det får vi ta en annan gång. Tjipp!
 
 

We are family

 
Har lyckats hålla huvudet över vattnet på jobbet de senaste veckorna. Men det är allt. Stressen jag knarkar men som jag ibland kan råka (eller bli tvingad) ta en överdos på ibland har börjat äta upp mig. Som för så många i arbetslivet nu för tiden. Känslan av att man snart exploderar. Och så händer det: spontanplan som blir räddningen. Låt mig måla upp bilden: syrran möter upp mig vid kontoret. Vi går och tränar ett tufft spinningpass så att svetten rinner. Bastar sedan och snackar skit. Skrattar och skojar. Möter upp mamma och pappa och avnjuter en alldeles underbar måltid tillsammans, bara vi. Kan inte komma ihåg när det hände sist. Indiskt, ljuvligt. Mer skratt och uppdateringar om livet. Och så stannade hon över, söstra mi. Så ett litet slumber party, som när man var liten. Helt underbart. Familjen, vet inte vad jag skulle göra utan den. De är som små batterier som laddar om min själ. Förhoppningsvis har jag samma inverkan på dem. Fint så. 
 
 

Ett veckoslut i oktober

 
 
Ja, här inne har det inte hänt något på nästan två veckor. Jag har på grund av extremt hög arbetsbelastning på jobbet och späckat schema privat knappt hunnit med att andas. Och nu har det ännu gått en helg och jag har inte ens hunnit berätta om min föregående! Så nu kör vi. Den inleddes med brasa. lek och diskodans till Astrid-låtar med lillkickan och hennes mamma. Jag fick en jättefin cyklamen i en eko-kruka gjord på bland annat återvunnet material från möbelbranchen i mitt favvoland Sri Lanka. Och så asgod laxpasta och vin signerat lillkickans fader. Sedan mys i soffan framför TV:n med chips och godis. Har inte ätit så mycket sedan jag-vet-inte-när. Det spände i magregionen. Mums. 
 
 
På lördagsmorgonen vaknade jag till detta. Hur fint?!? Efter mysfrulle och frågespel till morgonkaffet med pappa Carl och min ömma moder...
 
 
...tog jag en promenad genom småstaden till min lilla mormor. Var mysigt att få smeka hennes mjuka hår lite och berätta för henne hur mycket jag älskade henne. Fina mormor. 
 
 
Väl tillbaka i Öret mötte jag upp med "syrran" som var i stan. Min förkylning var inte direkt borta, så vi tog det väldigt lugnt och jag powernappade lite. Men sedan helgmyste vi till det. 
 
 
När kvällen kom bar det av till den relativt nya restaurangen/vinbaren/grillen/baren Makeriet. Så här glad var "syrran" över det.
 
 
Vi drack drinkar, käkade löjrom, drack bubbel och mumsade på ljuvligt goda moules frites. Men sedan slog tröttheten över en full vecka, förkylningsmattheten och matkoman in och vi gick hem och landade på kudden precis innan midnatt. Underbar kväll. Söndagen tillbringades till film och pizza och jag njöt över att få umgås med en av mina allra bästa människor. Och det var den helgen i oktober, det. Sedan kom det ännu en. Men mer om det framgent. Ha en fin tisdag, kompisar! 
 
 

The cure

 
Ja inte mår jag mycket bättre, inte. Hade det inte varit för ett stort projektavslut och ett viktigt möte idag på jobbet hade jag stannat hemma. Men, nu får man bita ihop och ignorera förkylningen. Jag botar den med svenska (!) egenodlade (eller: kollegas föräldrarodlade) vindruvor (hej giftfritt!) juice på diverse grönsaker och frukter och har en back-up med engelska mediciner i väskan. Så kör vi så det ryker. Men imorrn ska jag vila! Det blir inte roligare än så här på bloggen idag, tyvärr. Tjipp så länge.
 
 

Baksmälla

 
Tillbaka efter en underbar långhelg away. Lite sol och bara ben fick jag. Och mycket annat underbart. Men nu har den slagit mig med full kraft: semesterbaksmällan. Detta med en riktig flygplansförkylning med halsont, hosta och snuva samt den där emotionella baksmällan som lätt kan komma efter en semster. Damn it. Försöker bota den med lätt gymmande och bastu efter jobbet, och så soppa och ligga under filten. Ja, så får det bli. 
 
 

Weekend getaway

Årets sommarsemester. 
 
Ja hörrni. Som jag har väntat. När hösten kom lite tidigare än planerat bokade jag en resa till södra Europa. Tyvärr verkar vädret just denna helg vara lite sisådär. Men det är ju varmare än i Öret. Jag packar både trenchen och shortsen så får vi se. En långhelg är precis vad jag behöver. Har utvecklat svår afasi pga stress och varit så trött att jag - som i vanliga fall hoppar upp vid sexhugget på morgonen - snoozat i 40 minuter på mornarna. Jobbhösten är tung så detta kommer i den berömda grevens tid. Hurra! Vi ses nästa vecka. Happy weekend, kompisar!
 

A day in London

 
Ja idag är det ju torsdag och då kan man ju göra en liten #throwbackthursday, kanske. Till en torsdag för exakt åtta veckor sedan när jag befann mig i London. Efter en springtur i min semesterutmaning mötte jag upp med en fin vän från Sverige som av en händelse också var i London. Jag käkade en tonfisksallad från Pret i en solstol i Hyde Park och vi babblade om man som hänt sedan sist. Vilken var ganska mycket. 
 
 
Efter parklunchen mötte jag upp med Phillip, en annan kär vän, från London. Jag hade en önskan om att bestiga The Monument, och han ställde upp. Han var dock jätteskeptisk till om det verkligen gick, och jag som googlat och läst om det blev änså lite osäker när vi kom fram, för även om det är maffigt så var det smalt och såg inte ut som om man kunde gå in i. Men när vi gick runt hörnet satt det en kille i en pytteliten entré vid foten av en pytteliten trappa - som såklart bara blev mindre och mindre ju längre upp man kom - så vi betalade 4 pund och började klättringen. 
 
 
Det var många trappsteg och jag hade ju inlett morgonen med en springtur. Lite jobbigt var det ändå.
 
 
...men så värt det! Väl uppe var det dock en turist som spydde i en påse (höjdrädd?), men det skrattade vi åt. Samt att det ser ut som om jag har en stump till arm på bilden. Men lika glad var jag för det. 
 
 
När vi kom ner fick vi diplom. Jag var skitnöjd, men mest nöjd för att jag hade rätt om att man KUNDE gå upp i monumentet och Phillip hade fel. Höhö.
 
 
Men han bjöd på tidig middag, så han är förlåten. Vi tog faktiskt en Pizza Express. Jag gillar det. Där drack jag en svingod drink som jag bestämde att jag skulle bjuda familjen på när jag fick tillfälle. Och nu i helgen som gick gjorde jag det. Flädersaft med prosecco, mynta och lime. Jättegott!
 
 
Sedan tog vi en lång promenad genom vad som kändes som halva London. Vi hade mycket att prata om. Men till slut var jag dödstrött efter allt springade, trappbestigande och promenerande att jag ursäktade mig och gick hem. Om jag minns rätt köpte jag med mig mat hem från Pret igen och käkade det på innegården i den ljumna Londonkvällen. En bättre torsdag i den brittiska huvudstaden var till ända och jag lovade mig själv att komma ihåg den när höstmörkret och kylan kom. Och det gör jag. 
 

World Vegetarian Day

Sparrisrisotto med kantarellknyten kanske?

Med tanke på att jag har varit veggie i arton år kanske jag borde ha uppmärksammat den här dagen tidigare. Men bättre sen än aldrig, n'est-ce pas? Hipp hipp hurra för alla som är lite mer miljövänliga och skippar köttet. Här kommer några veggie-recept signerat yours truly för att fira:
 
 
 
 
 
 
 
Enjoy!
 
 

RSS 2.0