Jenny Lina Carlsdotter

 

De gånger jag har varit i Amerikatt har serveringspersonalen tittat på mig konstigt om jag avböjt doggybag. Det är vanligt att man tar med resterna hem. Även på lite finare restauranger (jag har dock hört att man på vissa ställen slutat efter detta då någon stämde en restaurang efter att ha blivit sjuk när hen ätit flera veckor gamla rester, vet dock inte om detta stämmer). Jag kommer ihåg en gång när jag fick mina rester i ett foliepaket format som en hummer med oliver fastsatta med tandpetare som ögon. Festligt. Här i Svedala är det inte alls lika vanligt med doggybag (kanske delvis för att portionerna inte är lika gigantiska som i det stora landet i väst). Jag har emellertid börjat se att man på pizzerior kan få med sig en kartong att lägga resten av pizzan i. Och varför inte? Man har redan betalat för det, det är miljövänligt att laga mindre mat och ta hand om resterna (om nu doggybagen är miljövänlig också) och man sparar tid på att slippa göra matlåda eller laga nästa måltid. När jag var på restaurang igår bad jag om doggybag, då jag inte ens fått i mig halva min medelhavspasta. Jag var lite förlägen då jag bad om det - kände mig nästan sniken - men servitören utbrast "självklart!" och kom tillbaka med låda och påse. Jag, som hade som nyårslöfte att spara på miljön och inte slösa så mycket hela tiden blev mycket nöjd (med tanke på januariekonomin var det inte heller så dumt). Och i min matlåda imorgon ligger nu medelhavspasta från Mingla. Tipptopp!