Jenny Lina Carlsdotter

 

Alltså. Det här är inte riktigt klokt. Igår skulle jag bjuda familjen på en god, matig sallad. Jag hade tagit inspiration från salladen jag blev serverad hos vännen i helgen. Aubergine jag stekte i vitlök och chilli, kronärtskocka, söta körsbärstomater i massa olika färger, valnötter och annat gott. Sedan tänkte jag toppa med stekt chevre. Sagt och gjort. Men när jag öppnade paketet med ost KRYLLADE det av vita små maskar/larver. KRYLLADE. Jag skrek rätt ut. Osten hade inte gått ut. Så äckligt. Men, maten måste serveras. I butiken reklameras osten och (för att jag tappat chevrematlusten) byts mot två paket halloumi. När jag öppnar dessa paket tycker jag att det luktar lite illa. En stund. Sedan STINKER det. Ena halloumin har gått ut. I MARS. Det stinker nu i hela köket. Jag åtgärdar läget och steker upp den andra halloumin, som inte går ut förrän i januari nästa år. I stekpannan luktar dock den lite konstigt, den med. Och smälter sönder. Helt. Som till en sås. Alltså vad händer? Ostsabotage på ICA? Guds intervention om min ostkonsumtion? Matmardröm? Det slutade med att jag hittar en burk med feta i olja i kylskåpet. Vid tiohugget fick vi äntligen äta. Jag struntar i ost på ett tag nu, tror jag...