Uti vår hage





De har över sommaren släppt ut kreatur kring min löparsträcka. Vissa delar är naturreservat, och där springer till och med kossorna fria. Eller, springer kanske var att ta i. Kossan ovan tog sin lilla tid att lunka bort från grinden som spärrade vägen för undertecknad. En ovälkommen men både komisk och gullig paus i löparrundan. Kossor, jag älskart! Och är samtidigt glad att jag inte äter dem.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0