Solen, samtalet, pastanazisten...

Efter klassen igår tog vi oss till Le Luco för lunch i solen. Det var jättevarmt och till slut satt jag i bara linne och solade mig. Mina fräknar har återvänt till mitt anlete och jag är mäkta tillfredställd av detta fakta. Fräkneodlandet ska minsann fortsätta även idag, då jag för några timmar sen vaknade upp till strålande sol och klarblå himmel.

Lunchen igår införskaffades på ett pastaställe med underbart god pasta, men tjejen i kassan går numera under det föga smickrande namnet "The Pasta Nazi", efter soppdito i Seinfield. För oinvigda, klicka HÄR för att läsa om det och HÄR för att titta på det. I parken fick vi ett franskt ragg i form av en jazzmusiker, lösningar på problem i förhållanden, redogörande av konstiga åkommor, en tidsresa i form av minnen från tonåren samt mycket goda skratt.


Efter första mötet med pastanazisten


Om ni går hit kan ni inte beställa hur ni vill och på vilket sätt ni vill. Nej, vill ni ha pasta får ni dansa efter pastanazins pipa.


Tjejerna var nöjda ändå, speciellt när beställningsproceduren var över...





Kvällen fick tyvärr tillbringas hemma, då jag led av vad Alejandro antagligen skulle kalla "woman decease". Fan för att vara tjej ibland alltså, jag missade en trevlig soarée i Citén.... Trevlig helg alla!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0